Ordlista

sv Lokaltrafik   »   el Αστική συγκοινωνία

36 [trettiosex]

Lokaltrafik

Lokaltrafik

36 [τριάντα έξι]

36 [triánta éxi]

Αστική συγκοινωνία

[Astikḗ synkoinōnía]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska grekiska Spela Mer
Var är busshållplatsen? Πο----να- - σ--σ--τ-- -εωφορ---υ; Π-- ε---- η σ---- τ-- λ---------- Π-ύ ε-ν-ι η σ-ά-η τ-υ λ-ω-ο-ε-ο-; --------------------------------- Πού είναι η στάση του λεωφορείου; 0
Poú-eí--- - -t--ē-t-u --ōph--eí-u? P-- e---- ē s---- t-- l----------- P-ú e-n-i ē s-á-ē t-u l-ō-h-r-í-u- ---------------------------------- Poú eínai ē stásē tou leōphoreíou?
Vilken buss åker till centrum? Π-ιο--εω---ε-ο --ε--στο ---τρο; Π--- λ-------- π--- σ-- κ------ Π-ι- λ-ω-ο-ε-ο π-ε- σ-ο κ-ν-ρ-; ------------------------------- Ποιο λεωφορείο πάει στο κέντρο; 0
P--o --ōp-or----p--i---o -én-r-? P--- l--------- p--- s-- k------ P-i- l-ō-h-r-í- p-e- s-o k-n-r-? -------------------------------- Poio leōphoreío páei sto kéntro?
Vilken linje måste jag ta? Π-ι- γραμ----ρ-π-ι-να---ρω; Π--- γ----- π----- ν- π---- Π-ι- γ-α-μ- π-έ-ε- ν- π-ρ-; --------------------------- Ποια γραμμή πρέπει να πάρω; 0
P--a gr---ḗ prépe---a p-r-? P--- g----- p----- n- p---- P-i- g-a-m- p-é-e- n- p-r-? --------------------------- Poia grammḗ prépei na párō?
Måste jag byta? Π-έπει-ν--κά---με--π---β---; Π----- ν- κ--- μ------------ Π-έ-ε- ν- κ-ν- μ-τ-π-β-β-σ-; ---------------------------- Πρέπει να κάνω μετεπιβίβαση; 0
P-ép----- k-n---e--pibíba--? P----- n- k--- m------------ P-é-e- n- k-n- m-t-p-b-b-s-? ---------------------------- Prépei na kánō metepibíbasē?
Var ska jag byta? Πού-π-έπει-να----ω --τε--β-----; Π-- π----- ν- κ--- μ------------ Π-ύ π-έ-ε- ν- κ-ν- μ-τ-π-β-β-σ-; -------------------------------- Πού πρέπει να κάνω μετεπιβίβαση; 0
P-ú pr---i-na ká-- metep----asē? P-- p----- n- k--- m------------ P-ú p-é-e- n- k-n- m-t-p-b-b-s-? -------------------------------- Poú prépei na kánō metepibíbasē?
Vad kostar en biljett? Πόσ---οστί-ει-έ-- ε----ήριο; Π--- κ------- έ-- ε--------- Π-σ- κ-σ-ί-ε- έ-α ε-σ-τ-ρ-ο- ---------------------------- Πόσο κοστίζει ένα εισιτήριο; 0
P-s---o---ze- éna--is-t--io? P--- k------- é-- e--------- P-s- k-s-í-e- é-a e-s-t-r-o- ---------------------------- Póso kostízei éna eisitḗrio?
Hur många hållplatser är det till centrum? Π---ς ---σει- --ν-ι -έχ----ο---ντρ-; Π---- σ------ ε---- μ---- τ- κ------ Π-σ-ς σ-ά-ε-ς ε-ν-ι μ-χ-ι τ- κ-ν-ρ-; ------------------------------------ Πόσες στάσεις είναι μέχρι το κέντρο; 0
P-s----tásei---í-a--méc--- -----ntr-? P---- s------ e---- m----- t- k------ P-s-s s-á-e-s e-n-i m-c-r- t- k-n-r-? ------------------------------------- Póses stáseis eínai méchri to kéntro?
Ni måste stiga av här. Πρ-πε- να κατ-βε------. Π----- ν- κ------- ε--- Π-έ-ε- ν- κ-τ-β-τ- ε-ώ- ----------------------- Πρέπει να κατέβετε εδώ. 0
Pr---i--- k-t-b-te --ṓ. P----- n- k------- e--- P-é-e- n- k-t-b-t- e-ṓ- ----------------------- Prépei na katébete edṓ.
Ni måste stiga av bak. Πρέπε---α -α--βε-ε--πό -ην-πίσω π-ρτα. Π----- ν- κ------- α-- τ-- π--- π----- Π-έ-ε- ν- κ-τ-β-τ- α-ό τ-ν π-σ- π-ρ-α- -------------------------------------- Πρέπει να κατέβετε από την πίσω πόρτα. 0
Pr-p-i--a kat---te --- t-n -ísō-p--t-. P----- n- k------- a-- t-- p--- p----- P-é-e- n- k-t-b-t- a-ó t-n p-s- p-r-a- -------------------------------------- Prépei na katébete apó tēn písō pórta.
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter. Ο---ό-ε-ος -υρμός -ου----ρό ------ι -ε 5 --πτ-. Ο ε------- σ----- τ-- μ---- έ------ σ- 5 λ----- Ο ε-ό-ε-ο- σ-ρ-ό- τ-υ μ-τ-ό έ-χ-τ-ι σ- 5 λ-π-ά- ----------------------------------------------- Ο επόμενος συρμός του μετρό έρχεται σε 5 λεπτά. 0
O -p-me-o- --r--s t----e--ó -rcheta- -e-5 le-tá. O e------- s----- t-- m---- é------- s- 5 l----- O e-ó-e-o- s-r-ó- t-u m-t-ó é-c-e-a- s- 5 l-p-á- ------------------------------------------------ O epómenos syrmós tou metró érchetai se 5 leptá.
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter. Το ε--μ-νο-τ----έ-χ---ι----1---επτά. Τ- ε------ τ--- έ------ σ- 1- λ----- Τ- ε-ό-ε-ο τ-α- έ-χ-τ-ι σ- 1- λ-π-ά- ------------------------------------ Το επόμενο τραμ έρχεται σε 10 λεπτά. 0
To-e-ó--n- -r-m-é-c-eta- se 1--lep-á. T- e------ t--- é------- s- 1- l----- T- e-ó-e-o t-a- é-c-e-a- s- 1- l-p-á- ------------------------------------- To epómeno tram érchetai se 10 leptá.
Nästa buss kommer om 15 minuter. Τ--επόμεν- λ------ίο --χετ-ι-σ-----λ--τά. Τ- ε------ λ-------- έ------ σ- 1- λ----- Τ- ε-ό-ε-ο λ-ω-ο-ε-ο έ-χ-τ-ι σ- 1- λ-π-ά- ----------------------------------------- Το επόμενο λεωφορείο έρχεται σε 15 λεπτά. 0
To-e-óme-o --ō--------ér----ai -e -5-lep--. T- e------ l--------- é------- s- 1- l----- T- e-ó-e-o l-ō-h-r-í- é-c-e-a- s- 1- l-p-á- ------------------------------------------- To epómeno leōphoreío érchetai se 15 leptá.
När går sista tunnelbanetåget? Π--ε -ν-------- τ--ε---ί---συ--ό---ο- μετρ-; Π--- α------- ο τ--------- σ----- τ-- μ----- Π-τ- α-α-ω-ε- ο τ-λ-υ-α-ο- σ-ρ-ό- τ-υ μ-τ-ό- -------------------------------------------- Πότε αναχωρεί ο τελευταίος συρμός του μετρό; 0
Pó-e---ach---í-- -e-eu-aíos--yrmó--to-----ró? P--- a-------- o t--------- s----- t-- m----- P-t- a-a-h-r-í o t-l-u-a-o- s-r-ó- t-u m-t-ó- --------------------------------------------- Póte anachōreí o teleutaíos syrmós tou metró?
När går sista spårvagnen? Πό-ε -να--ρ----- τ-λ-υτ-ί---ραμ; Π--- α------- τ- τ-------- τ---- Π-τ- α-α-ω-ε- τ- τ-λ-υ-α-ο τ-α-; -------------------------------- Πότε αναχωρεί το τελευταίο τραμ; 0
P--- an--h--eí t- t--eut-ío-----? P--- a-------- t- t-------- t---- P-t- a-a-h-r-í t- t-l-u-a-o t-a-? --------------------------------- Póte anachōreí to teleutaío tram?
När går sista bussen? Πότ-----χ--ε---ο-τ-λ-υ-αί--λε-φορ-ίο; Π--- α------- τ- τ-------- λ--------- Π-τ- α-α-ω-ε- τ- τ-λ-υ-α-ο λ-ω-ο-ε-ο- ------------------------------------- Πότε αναχωρεί το τελευταίο λεωφορείο; 0
P-----na-h-re- -- t-le--a-o-le----r-í-? P--- a-------- t- t-------- l---------- P-t- a-a-h-r-í t- t-l-u-a-o l-ō-h-r-í-? --------------------------------------- Póte anachōreí to teleutaío leōphoreío?
Har ni en biljett? Έχ--ε--ισ---ρ--; Έ---- ε--------- Έ-ε-ε ε-σ-τ-ρ-ο- ---------------- Έχετε εισιτήριο; 0
É---t--e---tḗ-io? É----- e--------- É-h-t- e-s-t-r-o- ----------------- Échete eisitḗrio?
En biljett? – Nej, jag har ingen. Εισιτ---ο; – Ό-ι,--ε- ---. Ε--------- – Ό--- δ-- έ--- Ε-σ-τ-ρ-ο- – Ό-ι- δ-ν έ-ω- -------------------------- Εισιτήριο; – Όχι, δεν έχω. 0
E---tḗ-i-------h-, de- --hō. E--------- – Ó---- d-- é---- E-s-t-r-o- – Ó-h-, d-n é-h-. ---------------------------- Eisitḗrio? – Óchi, den échō.
Då måste ni betala böter. Τό-ε --έ-ε---- πλ-ρ--ετ- ------μ-. Τ--- π----- ν- π-------- π-------- Τ-τ- π-έ-ε- ν- π-η-ώ-ε-ε π-ό-τ-μ-. ---------------------------------- Τότε πρέπει να πληρώσετε πρόστιμο. 0
Tó----r--e--na-plērṓ-e-e-p---timo. T--- p----- n- p-------- p-------- T-t- p-é-e- n- p-ē-ṓ-e-e p-ó-t-m-. ---------------------------------- Tóte prépei na plērṓsete próstimo.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Utvecklingen av språket

Varför vi talar med varandra är uppenbart. Vi vill utbyta idéer och förstå varandra. Var språk har sitt ursprung är mindre tydligt. Det finns olika teorier om detta. Det som är säkert är att språk är en mycket gammal företeelse. Vissa fysiska drag var en förutsättning för att tala. De var nödvändiga för oss för att forma ljud. Människor så långt tillbaka som neandertalarna hade förmågan att tillämpa sin röst. På detta sätt kunde de särskilja sig från djur. Dessutom var en hög, bestämd röst viktig för att försvara sig. En person kunde hota eller skrämma fiender med den. På den tiden kunde man redan göra verktyg och elden hade upptäckts. Denna kunskap måste föras vidare på något sätt. Talet var också viktigt för att jaga i grupp. Så tidigt som för 2 miljoner år sedan fanns det en enkel förståelse mellan människor. De första språkliga elementen var tecken och gester. Men människor ville kunna kommunicera i mörker också. Ännu viktigare, de hade behov av att tala med varandra utan att titta. Därför utvecklades rösten och den ersatte gesterna. Språket i dagens mening är minst 50.000 år gammalt. När homosapiens lämnade Afrika, distribuerade de språk över hela världen. Språken separerades från varandra i de olika regionerna. Det vill säga, olika språkfamiljer kom till. Men de innehöll bara grunderna till ett språksystem. De första språken var mycket mindre komplicerade än språk idag. De vidareutvecklades genom grammatik, fonologi och semantik. Man skulle kunna säga att olika språk har olika lösningar. Men problemet var alltid detsamma: Hur visar jag vad jag tänker?
Visste du?
Brasiliansk portugisiska räknas till de romanska språken. Det uppstod ur europeisk portugisiska. Det färdades så långt som till Sydamerika för länge sedan genom Portugals kolonialpolitik. Idag är Brasilien den största portugistalande nationen i världen. Ungefär 190 miljoner människor talar brasiliansk portugisiska som sitt modersmål. Språket har också stort inflytande i andra sydamerikanska länder. Det finns även ett hybridspråk som innehåller portugisiska och spanska. Tidigare tenderade Brasilien att använda europeisk portugisiska. Med början på 1930-talet vaknade en ny medvetenhet inom brasiliansk kultur. Brasilianarna var stolta över sitt språk och ville framhäva dess egenheter. Men det gjordes upprepade försök att hålla ihop de två språken. Till exempel gjordes sedan dess en överenskommelse om en gemensam stavning. Idag finns den största skillnanden mellan de två formerna i uttalet. Den brasilianska vokabulären innehåller också några "indianismer" som saknas i Europa. Upptäck detta spännande språk - det är ett av de viktigaste i världen!