Ordlista

sv Lokaltrafik   »   mk Јавен сообраќај

36 [trettiosex]

Lokaltrafik

Lokaltrafik

36 [триесет и шест]

36 [triyesyet i shyest]

Јавен сообраќај

[Јavyen soobrakjaј]

svenska makedonska Spela Mer
Var är busshållplatsen? Ка-- е а---------- с------? Каде е автобуската станица? 0
K---- y- a----------- s-------? Ka--- y- a----------- s-------? Kadye ye avtobooskata stanitza? K-d-e y- a-t-b-o-k-t- s-a-i-z-? ------------------------------?
Vilken buss åker till centrum? Ко- а------ в--- в- ц-------? Кој автобус вози во центарот? 0
K-- a------- v--- v- t---------? Ko- a------- v--- v- t---------? Koј avtoboos vozi vo tzyentarot? K-ј a-t-b-o- v-z- v- t-y-n-a-o-? -------------------------------?
Vilken linje måste jag ta? Ко-- л----- м---- д- ј- з----? Која линија морам да ја земам? 0
K--- l----- m---- d- ј- z-----? Ko-- l----- m---- d- ј- z-----? Koјa liniјa moram da јa zyemam? K-ј- l-n-ј- m-r-m d- ј- z-e-a-? ------------------------------?
Måste jag byta? Да-- м---- д- с- п---------? Дали морам да се прекачувам? 0
D--- m---- d- s-- p------------? Da-- m---- d- s-- p------------? Dali moram da sye pryekachoovam? D-l- m-r-m d- s-e p-y-k-c-o-v-m? -------------------------------?
Var ska jag byta? Ка-- м---- д- с- п-------? Каде морам да се прекачам? 0
K---- m---- d- s-- p---------? Ka--- m---- d- s-- p---------? Kadye moram da sye pryekacham? K-d-e m-r-m d- s-e p-y-k-c-a-? -----------------------------?
Vad kostar en biljett? Ко--- ч--- е--- в---- б----? Колку чини еден возен билет? 0
K----- c---- y----- v----- b-----? Ko---- c---- y----- v----- b-----? Kolkoo chini yedyen vozyen bilyet? K-l-o- c-i-i y-d-e- v-z-e- b-l-e-? ---------------------------------?
Hur många hållplatser är det till centrum? Ко--- а-------- с------ и-- д- ц-------? Колку автобуски станици има до центарот? 0
K----- a--------- s------- i-- d- t---------? Ko---- a--------- s------- i-- d- t---------? Kolkoo avtobooski stanitzi ima do tzyentarot? K-l-o- a-t-b-o-k- s-a-i-z- i-a d- t-y-n-a-o-? --------------------------------------------?
Ni måste stiga av här. Ов-- м----- д- с- с------. Овде морате да се симнете. 0
O---- m------ d- s-- s--------. Ov--- m------ d- s-- s--------. Ovdye moratye da sye simnyetye. O-d-e m-r-t-e d- s-e s-m-y-t-e. ------------------------------.
Ni måste stiga av bak. Мо---- д- с- с------ п-----. Морате да се симнете позади. 0
M------ d- s-- s-------- p-----. Mo----- d- s-- s-------- p-----. Moratye da sye simnyetye pozadi. M-r-t-e d- s-e s-m-y-t-e p-z-d-. -------------------------------.
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter. Сл------ м---- д---- з- 5 м-----. Следното метро доаѓа за 5 минути. 0
S-------- m----- d---- z- 5 m------. Sl------- m----- d---- z- 5 m------. Slyednoto myetro doaѓa za 5 minooti. S-y-d-o-o m-e-r- d-a-a z- 5 m-n-o-i. --------------------------5--------.
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter. Сл------ т------ д---- з- 10 м-----. Следниот трамвај доаѓа за 10 минути. 0
S-------- t------ d---- z- 10 m------. Sl------- t------ d---- z- 10 m------. Slyedniot tramvaј doaѓa za 10 minooti. S-y-d-i-t t-a-v-ј d-a-a z- 10 m-n-o-i. ---------------------------10--------.
Nästa buss kommer om 15 minuter. Сл------ а------ д---- з- 15 м-----. Следниот автобус доаѓа за 15 минути. 0
S-------- a------- d---- z- 15 m------. Sl------- a------- d---- z- 15 m------. Slyedniot avtoboos doaѓa za 15 minooti. S-y-d-i-t a-t-b-o- d-a-a z- 15 m-n-o-i. ----------------------------15--------.
När går sista tunnelbanetåget? Ко-- в--- п--------- м----? Кога вози последното метро? 0
K---- v--- p---------- m-----? Ko--- v--- p---------- m-----? Kogua vozi poslyednoto myetro? K-g-a v-z- p-s-y-d-o-o m-e-r-? -----------------------------?
När går sista spårvagnen? Ко-- в--- п--------- т------? Кога вози последниот трамвај? 0
K---- v--- p---------- t------? Ko--- v--- p---------- t------? Kogua vozi poslyedniot tramvaј? K-g-a v-z- p-s-y-d-i-t t-a-v-ј? ------------------------------?
När går sista bussen? Ко-- в--- п--------- а------? Кога вози последниот автобус? 0
K---- v--- p---------- a-------? Ko--- v--- p---------- a-------? Kogua vozi poslyedniot avtoboos? K-g-a v-z- p-s-y-d-i-t a-t-b-o-? -------------------------------?
Har ni en biljett? Да-- и---- в---- б----? Дали имате возен билет? 0
D--- i----- v----- b-----? Da-- i----- v----- b-----? Dali imatye vozyen bilyet? D-l- i-a-y- v-z-e- b-l-e-? -------------------------?
En biljett? – Nej, jag har ingen. Во--- б----? – Н-- н----. Возен билет? – Не, немам. 0
V----- b-----? – N--, n-----. Vo---- b-----? – N--- n-----. Vozyen bilyet? – Nye, nyemam. V-z-e- b-l-e-? – N-e, n-e-a-. -------------?-–----,-------.
Då måste ni betala böter. То--- м----- д- п------ к----. Тогаш морате да платите казна. 0
T------ m------ d- p------- k----. To----- m------ d- p------- k----. Toguash moratye da platitye kazna. T-g-a-h m-r-t-e d- p-a-i-y- k-z-a. ---------------------------------.

Utvecklingen av språket

Varför vi talar med varandra är uppenbart. Vi vill utbyta idéer och förstå varandra. Var språk har sitt ursprung är mindre tydligt. Det finns olika teorier om detta. Det som är säkert är att språk är en mycket gammal företeelse. Vissa fysiska drag var en förutsättning för att tala. De var nödvändiga för oss för att forma ljud. Människor så långt tillbaka som neandertalarna hade förmågan att tillämpa sin röst. På detta sätt kunde de särskilja sig från djur. Dessutom var en hög, bestämd röst viktig för att försvara sig. En person kunde hota eller skrämma fiender med den. På den tiden kunde man redan göra verktyg och elden hade upptäckts. Denna kunskap måste föras vidare på något sätt. Talet var också viktigt för att jaga i grupp. Så tidigt som för 2 miljoner år sedan fanns det en enkel förståelse mellan människor. De första språkliga elementen var tecken och gester. Men människor ville kunna kommunicera i mörker också. Ännu viktigare, de hade behov av att tala med varandra utan att titta. Därför utvecklades rösten och den ersatte gesterna. Språket i dagens mening är minst 50.000 år gammalt. När homosapiens lämnade Afrika, distribuerade de språk över hela världen. Språken separerades från varandra i de olika regionerna. Det vill säga, olika språkfamiljer kom till. Men de innehöll bara grunderna till ett språksystem. De första språken var mycket mindre komplicerade än språk idag. De vidareutvecklades genom grammatik, fonologi och semantik. Man skulle kunna säga att olika språk har olika lösningar. Men problemet var alltid detsamma: Hur visar jag vad jag tänker?
Visste du?
Brasiliansk portugisiska räknas till de romanska språken. Det uppstod ur europeisk portugisiska. Det färdades så långt som till Sydamerika för länge sedan genom Portugals kolonialpolitik. Idag är Brasilien den största portugistalande nationen i världen. Ungefär 190 miljoner människor talar brasiliansk portugisiska som sitt modersmål. Språket har också stort inflytande i andra sydamerikanska länder. Det finns även ett hybridspråk som innehåller portugisiska och spanska. Tidigare tenderade Brasilien att använda europeisk portugisiska. Med början på 1930-talet vaknade en ny medvetenhet inom brasiliansk kultur. Brasilianarna var stolta över sitt språk och ville framhäva dess egenheter. Men det gjordes upprepade försök att hålla ihop de två språken. Till exempel gjordes sedan dess en överenskommelse om en gemensam stavning. Idag finns den största skillnanden mellan de två formerna i uttalet. Den brasilianska vokabulären innehåller också några "indianismer" som saknas i Europa. Upptäck detta spännande språk - det är ett av de viktigaste i världen!