Ordlista

sv I taxin   »   mk Во такси

38 [trettioåtta]

I taxin

I taxin

38 [триесет и осум]

38 [triyesyet i osoom]

Во такси

[Vo taksi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Var snäll och ring efter en taxi. Ве --л-м п--икајт---д-- ---с-. В- м---- п-------- е--- т----- В- м-л-м п-в-к-ј-е е-н- т-к-и- ------------------------------ Ве молам повикајте едно такси. 0
Vy----lam p----a-t-e ye--o--a--i. V-- m---- p--------- y---- t----- V-e m-l-m p-v-k-ј-y- y-d-o t-k-i- --------------------------------- Vye molam povikaјtye yedno taksi.
Vad kostar det till stationen? Кол-у---ни до ж-ле----ка-а с---ица? К---- ч--- д- ж----------- с------- К-л-у ч-н- д- ж-л-з-и-к-т- с-а-и-а- ----------------------------------- Колку чини до железничката станица? 0
Kol-oo chini -o-ʐy-ly--n----ata sta--t-a? K----- c---- d- ʐ-------------- s-------- K-l-o- c-i-i d- ʐ-e-y-z-i-h-a-a s-a-i-z-? ----------------------------------------- Kolkoo chini do ʐyelyeznichkata stanitza?
Vad kostar det till flygplatsen? Ко-ку-ч----д--а---др-м--? К---- ч--- д- а---------- К-л-у ч-н- д- а-р-д-о-о-? ------------------------- Колку чини до аеродромот? 0
Ko--oo-ch--i -o a---o------? K----- c---- d- a----------- K-l-o- c-i-i d- a-e-o-r-m-t- ---------------------------- Kolkoo chini do ayerodromot?
Rakt fram, tack. П--во на-р----мо---. П---- н------ м----- П-а-о н-п-е-, м-л-м- -------------------- Право напред, молам. 0
Pra-o-na--y--, m-lam. P---- n------- m----- P-a-o n-p-y-d- m-l-m- --------------------- Pravo napryed, molam.
Sväng till höger här, tack. О----де---- молам. О--- д----- м----- О-д- д-с-о- м-л-м- ------------------ Овде десно, молам. 0
O---e----s-o, m--a-. O---- d------ m----- O-d-e d-e-n-, m-l-m- -------------------- Ovdye dyesno, molam.
Sväng till vänster vid hörnet, tack. Там- н--аго--- н----во---ол--. Т--- н- а----- н- л---- м----- Т-м- н- а-о-о- н- л-в-, м-л-м- ------------------------------ Таму на аголот на лево, молам. 0
Tam----a---u---t -a -y-v-, m--a-. T---- n- a------ n- l----- m----- T-m-o n- a-u-l-t n- l-e-o- m-l-m- --------------------------------- Tamoo na aguolot na lyevo, molam.
Jag har bråttom. Б-зам. Б----- Б-з-м- ------ Брзам. 0
Brzam. B----- B-z-m- ------ Brzam.
Jag har tid. Ја--и-ам--р---. Ј-- и--- в----- Ј-с и-а- в-е-е- --------------- Јас имам време. 0
Ј-s-ima--v---mye. Ј-- i--- v------- Ј-s i-a- v-y-m-e- ----------------- Јas imam vryemye.
Var snäll och kör långsammare. В- --л-м в-з--е---по---а. В- м---- в----- п-------- В- м-л-м в-з-т- п-п-л-к-. ------------------------- Ве молам возете пополека. 0
V-- ----m -o---t-e po-olyek-. V-- m---- v------- p--------- V-e m-l-m v-z-e-y- p-p-l-e-a- ----------------------------- Vye molam vozyetye popolyeka.
Stanna här, tack. Заст-н----о-д- мо---. З-------- о--- м----- З-с-а-е-е о-д- м-л-м- --------------------- Застанете овде молам. 0
Z-s-------e o--y-----am. Z---------- o---- m----- Z-s-a-y-t-e o-d-e m-l-m- ------------------------ Zastanyetye ovdye molam.
Var snäll och vänta ett ögonblick. Поче--ј-- --е- м-м-н---е-----м. П-------- е--- м----- В- м----- П-ч-к-ј-е е-е- м-м-н- В- м-л-м- ------------------------------- Почекајте еден момент Ве молам. 0
P-c--eka-ty---ed--- m-m-ent ------la-. P----------- y----- m------ V-- m----- P-c-y-k-ј-y- y-d-e- m-m-e-t V-e m-l-m- -------------------------------------- Pochyekaјtye yedyen momyent Vye molam.
Jag är snart tillbaka. Јас-в--наш -- се--р---м. Ј-- в----- ќ- с- в------ Ј-с в-д-а- ќ- с- в-а-а-. ------------------------ Јас веднаш ќе се вратам. 0
Јas v-edn--h kj-e sye vrata-. Ј-- v------- k--- s-- v------ Ј-s v-e-n-s- k-y- s-e v-a-a-. ----------------------------- Јas vyednash kjye sye vratam.
Ge mig ett kvitto, tack. Да-ете ---ед-а--ри--а-иц- -е--о---. Д----- м- е--- п--------- В- м----- Д-д-т- м- е-н- п-и-н-н-ц- В- м-л-м- ----------------------------------- Дадете ми една признаница Ве молам. 0
D-----ye--- -ed-a ---zna---za Vye-----m. D------- m- y---- p---------- V-- m----- D-d-e-y- m- y-d-a p-i-n-n-t-a V-e m-l-m- ---------------------------------------- Dadyetye mi yedna priznanitza Vye molam.
Jag har inga småpengar. Ј-с -ем-м-си-----ар-. Ј-- н---- с---- п---- Ј-с н-м-м с-т-и п-р-. --------------------- Јас немам ситни пари. 0
Јa- ny-mam s-t---p---. Ј-- n----- s---- p---- Ј-s n-e-a- s-t-i p-r-. ---------------------- Јas nyemam sitni pari.
Det är jämt så, behåll växeln. В-ка е----ро,--с--т---т - -а Ва-. В--- е д----- о-------- е з- В--- В-к- е д-б-о- о-т-т-к-т е з- В-с- --------------------------------- Вака е добро, остатокот е за Вас. 0
Vak- ---dobro,--s--t---- -e--- ---. V--- y- d----- o-------- y- z- V--- V-k- y- d-b-o- o-t-t-k-t y- z- V-s- ----------------------------------- Vaka ye dobro, ostatokot ye za Vas.
Kör mig till den här adressen. Возете----на о-а- -д-е-а. В----- м- н- о--- а------ В-з-т- м- н- о-а- а-р-с-. ------------------------- Возете ме на оваа адреса. 0
V-zyetye ----n- ova- a-rye--. V------- m-- n- o--- a------- V-z-e-y- m-e n- o-a- a-r-e-a- ----------------------------- Vozyetye mye na ovaa adryesa.
Kör mig till mitt hotell. В-з-те м- -о ---от хотел. В----- м- д- м---- х----- В-з-т- м- д- м-ј-т х-т-л- ------------------------- Возете ме до мојот хотел. 0
V--ye----mye--o m-ј-- kh---e-. V------- m-- d- m---- k------- V-z-e-y- m-e d- m-ј-t k-o-y-l- ------------------------------ Vozyetye mye do moјot khotyel.
Kör mig till stranden. Воз--е-м--на---а--та. В----- м- н- п------- В-з-т- м- н- п-а-а-а- --------------------- Возете ме на плажата. 0
Vo-ye-y- -y---a p-aʐa-a. V------- m-- n- p------- V-z-e-y- m-e n- p-a-a-a- ------------------------ Vozyetye mye na plaʐata.

Språkliga genier

De flesta människor är nöjda om de kan tala ett främmande språk. Men det finns också människor som behärskar mer än 70 språk. De kan tala alla dessa språk flytande och skriva dem korrekt. Man skulle kunna säga att det finns människor som är hyper-polyglotter. Fenomenet flerspråkighet har funnits i århundraden. Det finns många rapporter om människor med en sådan talang. Var denna förmåga kommer ifrån är ännu inte grundligt utforskat. Det finns olika vetenskapliga teorier om detta. Vissa tror att hjärnan hos flerspråkiga personer är annorlunda strukturerad. Dennma skillnad är särskilt synlig i Broca-centrum. Tal produceras i denna del av hjärnan. Cellerna i detta område är annorlunda konstruerade hos flerspråkiga människor. Det är möjligt att de som en följd av detta bearbetar information bättre. Men ytterligare studier för att bekräfta denna teori saknas. Kanske är bara en exceptionell motivation avgörande. Barn lär sig främmande språk mycket snabbt från andra barn. Detta beror på att de vill smälta in när de leker. De vill bli en del av gruppen och kommunicera med de andra. Med det sagt, deras inlärningsframgång beror på deras vilja att bli inkluderade. En annan teori innebär att cerebral materia växer genom lärande. Således, ju mer vi lär oss, desto lättare blir inlärning. Språk som liknar varandra är också lättare att lära sig. Så en person som talar danska lär sig snabbt att tala svenska eller norska. Många frågor är fortfarande obesvarade. Det som är säkert är dock att intelligens inte spelar någon roll. Vissa människor talar många språk trots låg intelligens. Men även det största språkliga geni behöver mycket disciplin. Det är en liten tröst, eller hur?
Visste du?
Ryska hör till de språk som dominerar bokmarknaden. Stora verk inom världslitteraturen skrevs av ryska författare. Således är många böcker översatta från ryska. Ryssar tycker också om att läsa nya texter, så översättare har alltid en hel del att göra. Ryska är modersmål för cirka 160 miljoner människor. Dessutom talar många människor ryska i andra slaviska länder. Därmed är ryska det mest utbredda språket i Europa. Ungefär 280 miljoner människor i världen talar ryska. Som ett östslaviskt språk är ryska besläktat med ukrainska och vitryska. Rysk grammatik är mycket systematiskt strukturerad. Det är en fördel för människor som tycker om att tänka analytiskt och logiskt. Ryska är absolut värt att lära sig! Ryska är ett viktigt språk inom vetenskap, konst och teknologi. Och skulle det inte vara trevligt att kunna läsa berömda ryska litterära verk på originalspråket?