Ordlista

sv Fråga efter vägen   »   bg Осведомяване за пътя

40 [fyrtio]

Fråga efter vägen

Fråga efter vägen

40 [четирийсет]

40 [chetiriyset]

Осведомяване за пътя

[Osvedomyavane za pytya]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Ursäkta! Из--н-т-! И-------- И-в-н-т-! --------- Извинете! 0
I--in---! I-------- I-v-n-t-! --------- Izvinete!
Kan ni hjälpa mig? Может- ли -а -и ---ог--те? М----- л- д- м- п--------- М-ж-т- л- д- м- п-м-г-е-е- -------------------------- Можете ли да ми помогнете? 0
M-z--te-l- -a-mi po-og-et-? M------ l- d- m- p--------- M-z-e-e l- d- m- p-m-g-e-e- --------------------------- Mozhete li da mi pomognete?
Var finns en bra restaurang här? Къ-е и-а т-- --б------то---т? К--- и-- т-- д---- р--------- К-д- и-а т-к д-б-р р-с-о-а-т- ----------------------------- Къде има тук добър ресторант? 0
Ky-e im--t-k dob-- -e-to----? K--- i-- t-- d---- r--------- K-d- i-a t-k d-b-r r-s-o-a-t- ----------------------------- Kyde ima tuk dobyr restorant?
Gå runt hörnet till vänster. Зав-й-- --л--о зад --ъл-. З------ н----- з-- ъ----- З-в-й-е н-л-в- з-д ъ-ъ-а- ------------------------- Завийте наляво зад ъгъла. 0
Za-i-t- -al-avo-zad y--l-. Z------ n------ z-- y----- Z-v-y-e n-l-a-o z-d y-y-a- -------------------------- Zaviyte nalyavo zad ygyla.
Gå sedan en bit rakt fram. В-рвет- -лед т-----------. В------ с--- т--- н------- В-р-е-е с-е- т-в- н-п-а-о- -------------------------- Вървете след това направо. 0
Vy-vete -l-d --v- -a--a--. V------ s--- t--- n------- V-r-e-e s-e- t-v- n-p-a-o- -------------------------- Vyrvete sled tova napravo.
Gå sedan hundra meter till höger. П--л---р--ъ-жете--то ме-р- н-дя-н-. П---- п--------- с-- м---- н------- П-с-е п-о-ъ-ж-т- с-о м-т-а н-д-с-о- ----------------------------------- После продължете сто метра надясно. 0
Pos-e -rod--z--t- -t- -e-r---ad-----. P---- p---------- s-- m---- n-------- P-s-e p-o-y-z-e-e s-o m-t-a n-d-a-n-. ------------------------------------- Posle prodylzhete sto metra nadyasno.
Ni kan också ta bussen. Може---да в--ме-е и а-то--с. М----- д- в------ и а------- М-ж-т- д- в-е-е-е и а-т-б-с- ---------------------------- Можете да вземете и автобус. 0
M--hete -a---eme---i--vt---s. M------ d- v------ i a------- M-z-e-e d- v-e-e-e i a-t-b-s- ----------------------------- Mozhete da vzemete i avtobus.
Ni kan också ta spårvagnen. М--е----а -зе---е-- т-а--а-. М----- д- в------ и т------- М-ж-т- д- в-е-е-е и т-а-в-й- ---------------------------- Можете да вземете и трамвай. 0
M----t- ---v-em-t--- -ramvay. M------ d- v------ i t------- M-z-e-e d- v-e-e-e i t-a-v-y- ----------------------------- Mozhete da vzemete i tramvay.
Ni kan också helt enkelt åka efter mig. Мо-ет- и-д---ара-- --е- м--. М----- и д- к----- с--- м--- М-ж-т- и д- к-р-т- с-е- м-н- ---------------------------- Можете и да карате след мен. 0
Mo--et--- ---ka-ate-s--- men. M------ i d- k----- s--- m--- M-z-e-e i d- k-r-t- s-e- m-n- ----------------------------- Mozhete i da karate sled men.
Hur kommer jag till fotbollsstadion? Как-да---и-на-д- -утбо--и- с-ади--? К-- д- с----- д- ф-------- с------- К-к д- с-и-н- д- ф-т-о-н-я с-а-и-н- ----------------------------------- Как да стигна до футболния стадион? 0
Kak--a st-g----o f-tb-l-iya --a-i-n? K-- d- s----- d- f--------- s------- K-k d- s-i-n- d- f-t-o-n-y- s-a-i-n- ------------------------------------ Kak da stigna do futbolniya stadion?
Gå över bron! П-есе-ете--ос--! П-------- м----- П-е-е-е-е м-с-а- ---------------- Пресечете моста! 0
P-e-e-h-t- --s-a! P--------- m----- P-e-e-h-t- m-s-a- ----------------- Presechete mosta!
Åk genom tunneln! К-райт--пр-з--у-е--! К------ п--- т------ К-р-й-е п-е- т-н-л-! -------------------- Карайте през тунела! 0
Ka-a--- p-----u--la! K------ p--- t------ K-r-y-e p-e- t-n-l-! -------------------- Karayte prez tunela!
Åk fram till tredje trafikljuset. Кар-йте-до т-е-и- --ето-а-. К------ д- т----- с-------- К-р-й-е д- т-е-и- с-е-о-а-. --------------------------- Карайте до третия светофар. 0
Ka--yt- do --e--ya sv--o---. K------ d- t------ s-------- K-r-y-e d- t-e-i-a s-e-o-a-. ---------------------------- Karayte do tretiya svetofar.
Ta sedan av till höger vid första gatan. Сл-д -о-- за-и-те-п--пър---а-у---а-----с-о. С--- т--- з------ п- п------ у---- н------- С-е- т-в- з-в-й-е п- п-р-а-а у-и-а н-д-с-о- ------------------------------------------- След това завийте по първата улица надясно. 0
S-ed -o---za----e--o----v-t--ulit-a -a--a--o. S--- t--- z------ p- p------ u----- n-------- S-e- t-v- z-v-y-e p- p-r-a-a u-i-s- n-d-a-n-. --------------------------------------------- Sled tova zaviyte po pyrvata ulitsa nadyasno.
Åk sedan rakt fram vid nästa korsning. По-ле--а-айт---ап---о-п--з сл-дв-щ-то к--с-о-ищ-. П---- к------ н------ п--- с--------- к---------- П-с-е к-р-й-е н-п-а-о п-е- с-е-в-щ-т- к-ъ-т-в-щ-. ------------------------------------------------- После карайте направо през следващото кръстовище. 0
Posle-ka--y-e -a-rav- p------e------hoto--ry-t-vi---he. P---- k------ n------ p--- s------------ k------------- P-s-e k-r-y-e n-p-a-o p-e- s-e-v-s-c-o-o k-y-t-v-s-c-e- ------------------------------------------------------- Posle karayte napravo prez sledvashchoto krystovishche.
Ursäkta, hur kommer jag till flygplatsen? И-ви---е---а- -а --иг-а -- -ети-е--? И-------- к-- д- с----- д- л-------- И-в-н-т-, к-к д- с-и-н- д- л-т-щ-т-? ------------------------------------ Извинете, как да стигна до летището? 0
Iz-ine--- ka--d- sti-n--do-l-tishc-eto? I-------- k-- d- s----- d- l----------- I-v-n-t-, k-k d- s-i-n- d- l-t-s-c-e-o- --------------------------------------- Izvinete, kak da stigna do letishcheto?
Det är bäst att ta tunnelbanan. Н-й--о-ре вземе-- ---р--о. Н-------- в------ м------- Н-й-д-б-е в-е-е-е м-т-о-о- -------------------------- Най-добре вземете метрото. 0
Na-----re --em--e-met-ot-. N-------- v------ m------- N-y-d-b-e v-e-e-e m-t-o-o- -------------------------- Nay-dobre vzemete metroto.
Åk helt enkelt ända fram till slutstationen. Път-в--те --о----до-п----днат--с---ка. П-------- п----- д- п--------- с------ П-т-в-й-е п-о-т- д- п-с-е-н-т- с-и-к-. -------------------------------------- Пътувайте просто до последната спирка. 0
P-t-va-te--r---- -o-po-l---a-- s--r-a. P-------- p----- d- p--------- s------ P-t-v-y-e p-o-t- d- p-s-e-n-t- s-i-k-. -------------------------------------- Pytuvayte prosto do poslednata spirka.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Djurens språk

När vi vill uttrycka oss själva, använder vi vårt tal. Även djur har sitt eget språk. Och de använder det precis som vi människor. Det vill säga, de talar med varandra för att utbyta information. I grund och botten har varje djurart ett specifikt språk. Till och med termiter kommunicerar med varandra. När de är i fara, kastar de sig på marken. Det är deras sätt att varna varandra. Andra djurarter visslar när de närmar sig fiender. Bin talar med varandra genom att dansa. Därigenom visar de andra bin var det finns något att äta. Valar gör ljud som kan höras 5.000 kilometer bort. De kommunicerar med varandra genom speciella sånger. Även elefanter ger varandra olika akustiska signaler. Men människor kan inte höra dem. De flesta djurspråk är mycket komplicerade. De består av en kombination av olika tecken. Akustiska, kemiska och optiska signaler används. Förutom det, använder djur olika gester. Vid det här laget har människor lärt sig husdjurens språk. De vet när hundar är glada. Och de ser när katter vill vara ifred. Men hundar och katter talar mycket olika språk. Många signaler är till och med exakta motsatser. Man trodde länge att dessa två djur helt enkelt inte tycker om varandra. Men de bara missförstår varandra. Detta leder till problem mellan hundar och katter. Så även djur slåss på grund av missförstånd…
Visste du?
Serbiska är modersmål för cirka 12 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Serbien och andra länder i sydöstra Europa. Serbiska räknas till de sydslaviska språken. Det är nära besläktat med kroatiska och bosniska. Grammatiken och vokabulären är mycket lika. Därför är det lätt för serber, kroater och bosnier att förstå varandra. Det serbiska alfabetet innehåller 30 bokstäver. Var och en har ett distinkt uttal. Man kan hitta paralleller till forntida tonspråk i intonationen. På kinesiska, till exempel, förändras tonhöjden av stavelserna med betydelsen. Det liknar serbiskan. Men i det här fallet spelar endast tonhöjden av den accentuerade stavelsen en roll. Den starka böjningsspråkstrukturen är ett annat kännetecken för serbiskan. Det betyder att substantiv, verb, adjektiv och pronomen alltid är böjda. Om du är intresserad av grammatiska strukturer, bör du definitivt lära dig serbiska!