Ordlista

sv Fråga efter vägen   »   eo Demandi pri la vojo

40 [fyrtio]

Fråga efter vägen

Fråga efter vägen

40 [kvardek]

Demandi pri la vojo

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Ursäkta! Pa-donu ---! P------ m--- P-r-o-u m-n- ------------ Pardonu min! 0
Kan ni hjälpa mig? Ĉu--i----a--h-l-i-min? Ĉ- v- p---- h---- m--- Ĉ- v- p-v-s h-l-i m-n- ---------------------- Ĉu vi povas helpi min? 0
Var finns en bra restaurang här? K---es-as b--a---s-or-----apu-e? K-- e---- b--- r--------- a----- K-e e-t-s b-n- r-s-o-a-i- a-u-e- -------------------------------- Kie estas bona restoracio apude? 0
Gå runt hörnet till vänster. Ĉeang-----r- -aldek-tren. Ĉ------- i-- m----------- Ĉ-a-g-l- i-u m-l-e-s-r-n- ------------------------- Ĉeangule iru maldekstren. 0
Gå sedan en bit rakt fram. Po-t- -ome i-u---kte--ntaŭ-n. P---- i--- i-- r---- a------- P-s-e i-m- i-u r-k-e a-t-ŭ-n- ----------------------------- Poste iome iru rekte antaŭen. 0
Gå sedan hundra meter till höger. Po--- iru -e-------o---d-kst---. P---- i-- c--- m------ d-------- P-s-e i-u c-n- m-t-o-n d-k-t-e-. -------------------------------- Poste iru cent metrojn dekstren. 0
Ni kan också ta bussen. V----va- ----ŭ-------l- -us--. V- p---- a---- p---- l- b----- V- p-v-s a-k-ŭ p-e-i l- b-s-n- ------------------------------ Vi povas ankaŭ preni la buson. 0
Ni kan också ta spårvagnen. V- -o-a-----a--pr--i--- ---mo-. V- p---- a---- p---- l- t------ V- p-v-s a-k-ŭ p-e-i l- t-a-o-. ------------------------------- Vi povas ankaŭ preni la tramon. 0
Ni kan också helt enkelt åka efter mig. Vi -ova--a-k-- --m-l--s---i --n--ŭ-e. V- p---- a---- s----- s---- m-- a---- V- p-v-s a-k-ŭ s-m-l- s-k-i m-n a-t-. ------------------------------------- Vi povas ankaŭ simple sekvi min aŭte. 0
Hur kommer jag till fotbollsstadion? K--- m---t-n---l- --t-al--ad---on? K--- m- a----- l- f--------------- K-e- m- a-i-g- l- f-t-a-s-a-i-n-n- ---------------------------------- Kiel mi atingu la futbalstadionon? 0
Gå över bron! T------u la--onton! T------- l- p------ T-a-s-r- l- p-n-o-! ------------------- Transiru la ponton! 0
Åk genom tunneln! T---et--u -a tun--on! T-------- l- t------- T-a-e-u-u l- t-n-l-n- --------------------- Traveturu la tunelon! 0
Åk fram till tredje trafikljuset. V-t-r--ĝ-s la ---- tra-iklum-. V----- ĝ-- l- t--- t---------- V-t-r- ĝ-s l- t-i- t-a-i-l-m-. ------------------------------ Veturu ĝis la tria trafiklumo. 0
Ta sedan av till höger vid första gatan. P---e--u--u de--tre--en la--n-an-s-r-ton. P---- t---- d------- e- l- u---- s------- P-s-e t-r-u d-k-t-e- e- l- u-u-n s-r-t-n- ----------------------------------------- Poste turnu dekstren en la unuan straton. 0
Åk sedan rakt fram vid nästa korsning. P-ste v-t--- re--- ---a-e---ra -- sek-an-- voj-ru---o. P---- v----- r---- a------ t-- l- s------- v---------- P-s-e v-t-r- r-k-e a-t-ŭ-n t-a l- s-k-a-t- v-j-r-c-ĝ-. ------------------------------------------------------ Poste veturu rekte antaŭen tra la sekvanta vojkruciĝo. 0
Ursäkta, hur kommer jag till flygplatsen? P--do-u-m--, ---l-m- -t--gu-l--f-u--av-non? P------ m--- k--- m- a----- l- f----------- P-r-o-u m-n- k-e- m- a-i-g- l- f-u-h-v-n-n- ------------------------------------------- Pardonu min, kiel mi atingu la flughavenon? 0
Det är bäst att ta tunnelbanan. Pl-j b--- e--as, ----- --e--- la m-tr---. P--- b--- e----- s- v- p----- l- m------- P-e- b-n- e-t-s- s- v- p-e-a- l- m-t-o-n- ----------------------------------------- Plej bone estas, se vi prenas la metroon. 0
Åk helt enkelt ända fram till slutstationen. Sim--e v-t--u ĝ-- la--a-ta ------o. S----- v----- ĝ-- l- l---- h------- S-m-l- v-t-r- ĝ-s l- l-s-a h-l-e-o- ----------------------------------- Simple veturu ĝis la lasta haltejo. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Djurens språk

När vi vill uttrycka oss själva, använder vi vårt tal. Även djur har sitt eget språk. Och de använder det precis som vi människor. Det vill säga, de talar med varandra för att utbyta information. I grund och botten har varje djurart ett specifikt språk. Till och med termiter kommunicerar med varandra. När de är i fara, kastar de sig på marken. Det är deras sätt att varna varandra. Andra djurarter visslar när de närmar sig fiender. Bin talar med varandra genom att dansa. Därigenom visar de andra bin var det finns något att äta. Valar gör ljud som kan höras 5.000 kilometer bort. De kommunicerar med varandra genom speciella sånger. Även elefanter ger varandra olika akustiska signaler. Men människor kan inte höra dem. De flesta djurspråk är mycket komplicerade. De består av en kombination av olika tecken. Akustiska, kemiska och optiska signaler används. Förutom det, använder djur olika gester. Vid det här laget har människor lärt sig husdjurens språk. De vet när hundar är glada. Och de ser när katter vill vara ifred. Men hundar och katter talar mycket olika språk. Många signaler är till och med exakta motsatser. Man trodde länge att dessa två djur helt enkelt inte tycker om varandra. Men de bara missförstår varandra. Detta leder till problem mellan hundar och katter. Så även djur slåss på grund av missförstånd…
Visste du?
Serbiska är modersmål för cirka 12 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Serbien och andra länder i sydöstra Europa. Serbiska räknas till de sydslaviska språken. Det är nära besläktat med kroatiska och bosniska. Grammatiken och vokabulären är mycket lika. Därför är det lätt för serber, kroater och bosnier att förstå varandra. Det serbiska alfabetet innehåller 30 bokstäver. Var och en har ett distinkt uttal. Man kan hitta paralleller till forntida tonspråk i intonationen. På kinesiska, till exempel, förändras tonhöjden av stavelserna med betydelsen. Det liknar serbiskan. Men i det här fallet spelar endast tonhöjden av den accentuerade stavelsen en roll. Den starka böjningsspråkstrukturen är ett annat kännetecken för serbiskan. Det betyder att substantiv, verb, adjektiv och pronomen alltid är böjda. Om du är intresserad av grammatiska strukturer, bör du definitivt lära dig serbiska!