Ordlista

sv Stadsbesök   »   bg Разглеждане на града

42 [fyrtiotvå]

Stadsbesök

Stadsbesök

42 [четирийсет и две]

42 [chetiriyset i dve]

Разглеждане на града

[Razglezhdane na grada]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Är marknadsplatsen öppen på söndagar? Пазар----т---------е-- н-дел-? П------ о------ л- е в н------ П-з-р-т о-в-р-н л- е в н-д-л-? ------------------------------ Пазарът отворен ли е в неделя? 0
Pa-a-yt -tv-r-n--i----v-------a? P------ o------ l- y- v n------- P-z-r-t o-v-r-n l- y- v n-d-l-a- -------------------------------- Pazaryt otvoren li ye v nedelya?
Är mässan öppen på måndagar? Па--ир-- -т-оре- -и е-в по--д----к? П------- о------ л- е в п---------- П-н-и-ъ- о-в-р-н л- е в п-н-д-л-и-? ----------------------------------- Панаирът отворен ли е в понеделник? 0
Panai-y--o--o--- l--ye-v p-n--eln-k? P------- o------ l- y- v p---------- P-n-i-y- o-v-r-n l- y- v p-n-d-l-i-? ------------------------------------ Panairyt otvoren li ye v ponedelnik?
Är utställningen öppen på tisdagar? И-----а-а-о-в--ен---и е във-вто---к? И-------- о------- л- е в-- в------- И-л-ж-а-а о-в-р-н- л- е в-в в-о-н-к- ------------------------------------ Изложбата отворена ли е във вторник? 0
I---zhb--a-otv---n--l- y----v vt-r-ik? I--------- o------- l- y- v-- v------- I-l-z-b-t- o-v-r-n- l- y- v-v v-o-n-k- -------------------------------------- Izlozhbata otvorena li ye vyv vtornik?
Är zoot öppet på onsdagar? З---а-къ--от-о-ен--и-е-в с---а? З-------- о------ л- е в с----- З-о-а-к-т о-в-р-н л- е в с-я-а- ------------------------------- Зоопаркът отворен ли е в сряда? 0
Z-opar--- ---or----i-ye v s--a-a? Z-------- o------ l- y- v s------ Z-o-a-k-t o-v-r-n l- y- v s-y-d-? --------------------------------- Zooparkyt otvoren li ye v sryada?
Är muséet öppet på torsdagar? Му--я--от---е---- е в--ет------? М----- о------ л- е в ч--------- М-з-я- о-в-р-н л- е в ч-т-ъ-т-к- -------------------------------- Музеят отворен ли е в четвъртък? 0
M-z-y-t ----ren -- ---v----tv--ty-? M------ o------ l- y- v c---------- M-z-y-t o-v-r-n l- y- v c-e-v-r-y-? ----------------------------------- Muzeyat otvoren li ye v chetvyrtyk?
Är galleriet öppet på fredagar? Гал----т--о--ор-на--и-- в------? Г-------- о------- л- е в п----- Г-л-р-я-а о-в-р-н- л- е в п-т-к- -------------------------------- Галерията отворена ли е в петък? 0
Galer-y--a-o-v--e-a l- -e v pety-? G--------- o------- l- y- v p----- G-l-r-y-t- o-v-r-n- l- y- v p-t-k- ---------------------------------- Galeriyata otvorena li ye v petyk?
Får man fotografera? М-же--- д- -- с----? М--- л- д- с- с----- М-ж- л- д- с- с-и-а- -------------------- Може ли да се снима? 0
M-z-----------------? M---- l- d- s- s----- M-z-e l- d- s- s-i-a- --------------------- Mozhe li da se snima?
Måste man betala inträde? Т---ва-л- да -- --ащ--в-од? Т----- л- д- с- п---- в---- Т-я-в- л- д- с- п-а-а в-о-? --------------------------- Трябва ли да се плаща вход? 0
Tryabva-l------- --ashch- vkho-? T------ l- d- s- p------- v----- T-y-b-a l- d- s- p-a-h-h- v-h-d- -------------------------------- Tryabva li da se plashcha vkhod?
Hur mycket kostar inträdet? Кол-о---рува -х--ъ-? К---- с----- в------ К-л-о с-р-в- в-о-ъ-? -------------------- Колко струва входът? 0
Ko--o struva ---o-yt? K---- s----- v------- K-l-o s-r-v- v-h-d-t- --------------------- Kolko struva vkhodyt?
Finns det grupprabatt? Има л---а--лени- -----уп-? И-- л- н-------- з- г----- И-а л- н-м-л-н-е з- г-у-и- -------------------------- Има ли намаление за групи? 0
Ima ---n--al---e -- -r-pi? I-- l- n-------- z- g----- I-a l- n-m-l-n-e z- g-u-i- -------------------------- Ima li namalenie za grupi?
Finns det barnrabatt? Им- ---н-м--е----з----ца? И-- л- н-------- з- д---- И-а л- н-м-л-н-е з- д-ц-? ------------------------- Има ли намаление за деца? 0
Ima l- -----e-i- -- d-t--? I-- l- n-------- z- d----- I-a l- n-m-l-n-e z- d-t-a- -------------------------- Ima li namalenie za detsa?
Finns det studentrabatt? Им------а----н---з--с-уд-н--? И-- л- н-------- з- с-------- И-а л- н-м-л-н-е з- с-у-е-т-? ----------------------------- Има ли намаление за студенти? 0
Ima li-n----e-ie -a -tu-e--i? I-- l- n-------- z- s-------- I-a l- n-m-l-n-e z- s-u-e-t-? ----------------------------- Ima li namalenie za studenti?
Vad är det där för en byggnad? Как-а е т----сгр--а? К---- е т--- с------ К-к-а е т-з- с-р-д-? -------------------- Каква е тази сграда? 0
K-k-- -- t--i -g-a--? K---- y- t--- s------ K-k-a y- t-z- s-r-d-? --------------------- Kakva ye tazi sgrada?
Hur gammal är byggnaden? Колко ста-а - ---а----? К---- с---- е с-------- К-л-о с-а-а е с-р-д-т-? ----------------------- Колко стара е сградата? 0
Ko----sta-- ----g-a-a--? K---- s---- y- s-------- K-l-o s-a-a y- s-r-d-t-? ------------------------ Kolko stara ye sgradata?
Vem har byggt byggnaden? Кой е--остр----сгра-а-а? К-- е п------- с-------- К-й е п-с-р-и- с-р-д-т-? ------------------------ Кой е построил сградата? 0
K----e p---r-il ---a---a? K-- y- p------- s-------- K-y y- p-s-r-i- s-r-d-t-? ------------------------- Koy ye postroil sgradata?
Jag intresserar mig för arkitektur. А--се-инт--есув----- -рх-т-ктур-. А- с- и---------- о- а----------- А- с- и-т-р-с-в-м о- а-х-т-к-у-а- --------------------------------- Аз се интересувам от архитектура. 0
A- se-i--ere--vam-ot -rk-itek--ra. A- s- i---------- o- a------------ A- s- i-t-r-s-v-m o- a-k-i-e-t-r-. ---------------------------------- Az se interesuvam ot arkhitektura.
Jag intresserar mig för konst. А- -е-и-тер-с-вам-от--з--с--о. А- с- и---------- о- и-------- А- с- и-т-р-с-в-м о- и-к-с-в-. ------------------------------ Аз се интересувам от изкуство. 0
Az-se --t-r--u--m ot--zkustvo. A- s- i---------- o- i-------- A- s- i-t-r-s-v-m o- i-k-s-v-. ------------------------------ Az se interesuvam ot izkustvo.
Jag intresserar mig för måleri. Аз ---и---ресув---о---и-оп-с. А- с- и---------- о- ж------- А- с- и-т-р-с-в-м о- ж-в-п-с- ----------------------------- Аз се интересувам от живопис. 0
Az-se ---e--s-vam -- --i-opis. A- s- i---------- o- z-------- A- s- i-t-r-s-v-m o- z-i-o-i-. ------------------------------ Az se interesuvam ot zhivopis.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Snabba språk, långsamma språk

Det finns mer än 6.000 språk i världen. Men alla har samma funktion. De hjälper oss att utbyta information. Detta sker på olika sätt i varje språk. Därför att varje språk beter sig enligt sina egna regler. Hur snabbt ett språk talas skiljer sig också. Lingvister har bevisat detta i olika studier. För detta ändamål översattes korta texter till flera språk. Texterna lästes sedan upp av infödda talare. Resultatet var tydligt. Japanska och spanska är de snabbaste språken. På dessa språk talas nästan 8 stavelser per sekund. Kineserna talar betydligt långsammare. De talar bara 5 stavelser per sekund. Hastigheten beror på stavelsernas komplexitet. Om stavelserna är komplexa, tar det längre tid att tala. Tyskan, till exempel, innehåller 3 ljud per stavelse. Därför talas den relativt långsamt. Att tala snabbt betyder dock inte att det finns mycket att kommunicera. Raka motsatsen! Endast lite information finns i stavelser som talas snabbt. Fastän japanerna talar snabbt förmedlar de lite innehåll. Å andra sidan säger det ‘långsamma’ språket kinesiska en hel del med ett fåtal ord. Engelska stavelser innehåller också en hel del information. Intressant är: De utvärderade språken är nästan lika effektiva! Det betyder att den som talar långsammare säger mer. Och den som talar snabbare behöver fler ord. I slutändan når alla sitt mål på ungefär samma tid.
Visste du?
Slovenska räknas till de sydslaviska språken. Det är modersmål för cirka 2 miljoner människor. Dessa människor bor i Slovenien, Kroatien, Serbien, Österrike, Italien och Ungern. Slovenska liknar på många sätt tjeckiska och slovakiska. Många influenser från serbo-kroatiska kan också ses. Fastän Slovenien är ett litet land, finns det många olika dialekter där. Detta beror på det faktum att språkregionen ser tillbaka på en brokig historia. Detta visar sig också i vokabulären, eftersom den innehåller många utländska termer. Slovenska skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken särskiljer sex kasus och tre genus. Det finns två officiella fonologier i uttalet. En av dem skiljer just mellan höga och låga ljud. En annan egenhet i språket är dess ålderdomliga struktur. Slovener har alltid varit mycket öppna med respekt för andra språk. Så desto lyckligare blir de när någon intresserar sig för deras språk!