Ordlista

sv På bio   »   mk Во кино

45 [fyrtiofem]

På bio

På bio

45 [четириесет и пет]

45 [chyetiriyesyet i pyet]

Во кино

[Vo kino]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Vi ska gå på bio. Н-е с-к-ме -- кино. Н-- с----- в- к---- Н-е с-к-м- в- к-н-. ------------------- Ние сакаме во кино. 0
N-y---aka--e v------. N--- s------ v- k---- N-y- s-k-m-e v- k-n-. --------------------- Niye sakamye vo kino.
I kväll går det en bra film. Д---с се-пр-к-ж-ва -----добар-ф--м. Д---- с- п-------- е--- д---- ф---- Д-н-с с- п-и-а-у-а е-е- д-б-р ф-л-. ----------------------------------- Денес се прикажува еден добар филм. 0
D---ye---ye --i--ʐoo-a -ed--- -ob-r-film. D------ s-- p--------- y----- d---- f---- D-e-y-s s-e p-i-a-o-v- y-d-e- d-b-r f-l-. ----------------------------------------- Dyenyes sye prikaʐoova yedyen dobar film.
Filmen är helt ny. Ф----- - --сем- н--. Ф----- е с----- н--- Ф-л-о- е с-с-м- н-в- -------------------- Филмот е сосема нов. 0
F--mo---e sosyem- -o-. F----- y- s------ n--- F-l-o- y- s-s-e-a n-v- ---------------------- Filmot ye sosyema nov.
Var är kassan? К--е -----гај-а-а? К--- е б---------- К-д- е б-а-а-н-т-? ------------------ Каде е благајната? 0
Ka----y- b---u--n-t-? K---- y- b----------- K-d-e y- b-a-u-ј-a-a- --------------------- Kadye ye blaguaјnata?
Finns det några lediga platser kvar? И----- -ш-е---обод-- --с-а? И-- л- у--- с------- м----- И-а л- у-т- с-о-о-н- м-с-а- --------------------------- Има ли уште слободни места? 0
Ima l--oosh-ye--lobod-i-mye-t-? I-- l- o------ s------- m------ I-a l- o-s-t-e s-o-o-n- m-e-t-? ------------------------------- Ima li ooshtye slobodni myesta?
Vad kostar inträdesbiljetterna? К-лк- чи--т в--зни-- -ил-ти? К---- ч---- в------- б------ К-л-у ч-н-т в-е-н-т- б-л-т-? ---------------------------- Колку чинат влезните билети? 0
Ko-ko----ina- -lyez-i--- -i-----? K----- c----- v--------- b------- K-l-o- c-i-a- v-y-z-i-y- b-l-e-i- --------------------------------- Kolkoo chinat vlyeznitye bilyeti?
När börjar föreställningen? Ког- -----н-в---р-т--ав-т-? К--- з-------- п----------- К-г- з-п-ч-у-а п-е-с-а-а-а- --------------------------- Кога започнува претставата? 0
Ko-u---a-och------p--e-s--v-t-? K---- z---------- p------------ K-g-a z-p-c-n-o-a p-y-t-t-v-t-? ------------------------------- Kogua zapochnoova pryetstavata?
Hur länge varar filmen? К--ку -олго -рае-фил--т? К---- д---- т--- ф------ К-л-у д-л-о т-а- ф-л-о-? ------------------------ Колку долго трае филмот? 0
Kolk-- do---o-tray- f-l---? K----- d----- t---- f------ K-l-o- d-l-u- t-a-e f-l-o-? --------------------------- Kolkoo dolguo traye filmot?
Kan man reservera biljetter? Мо---------с- р-з---и-а- ---ети? М--- л- д- с- р--------- б------ М-ж- л- д- с- р-з-р-и-а- б-л-т-? -------------------------------- Може ли да се резервират билети? 0
Mo--e-l---a -ye ry-z--r--r---bilyet-? M---- l- d- s-- r----------- b------- M-ʐ-e l- d- s-e r-e-y-r-i-a- b-l-e-i- ------------------------------------- Moʐye li da sye ryezyervirat bilyeti?
Jag vill sitta bak. Ј-с--и-сак---- сакал---- --д-м-поза--. Ј-- б- с---- / с----- д- с---- п------ Ј-с б- с-к-л / с-к-л- д- с-д-м п-з-д-. -------------------------------------- Јас би сакал / сакала да седам позади. 0
Јas -i-s--al-/ s-k--a d- -yed---poza--. Ј-- b- s---- / s----- d- s----- p------ Ј-s b- s-k-l / s-k-l- d- s-e-a- p-z-d-. --------------------------------------- Јas bi sakal / sakala da syedam pozadi.
Jag vill sitta fram. Ј-- би-са-а--/ с-к-ла да се-ам напре-. Ј-- б- с---- / с----- д- с---- н------ Ј-с б- с-к-л / с-к-л- д- с-д-м н-п-е-. -------------------------------------- Јас би сакал / сакала да седам напред. 0
Ј----i sa----/--ak--- da-s-ed-- na-r-e-. Ј-- b- s---- / s----- d- s----- n------- Ј-s b- s-k-l / s-k-l- d- s-e-a- n-p-y-d- ---------------------------------------- Јas bi sakal / sakala da syedam napryed.
Jag vill sitta i mitten. Ја- би--ак---- с-ка-а-д- --д-- -о----ди--т-. Ј-- б- с---- / с----- д- с---- в- с--------- Ј-с б- с-к-л / с-к-л- д- с-д-м в- с-е-и-а-а- -------------------------------------------- Јас би сакал / сакала да седам во средината. 0
Јa--b- -ak---/-sakala d--sye-----o -r-ed-n-ta. Ј-- b- s---- / s----- d- s----- v- s---------- Ј-s b- s-k-l / s-k-l- d- s-e-a- v- s-y-d-n-t-. ---------------------------------------------- Јas bi sakal / sakala da syedam vo sryedinata.
Filmen var spännande. Ф-лм-т-беш---оз-удл-в. Ф----- б--- в--------- Ф-л-о- б-ш- в-з-у-л-в- ---------------------- Филмот беше возбудлив. 0
F----- -ye-h-----zbo--l-v. F----- b------ v---------- F-l-o- b-e-h-e v-z-o-d-i-. -------------------------- Filmot byeshye vozboodliv.
Filmen var inte långtråkig. Фи-мот н-----е-д-са---. Ф----- н- б--- д------- Ф-л-о- н- б-ш- д-с-д-н- ----------------------- Филмот не беше досаден. 0
F----t-n-e-byes--e-dosad--n. F----- n-- b------ d-------- F-l-o- n-e b-e-h-e d-s-d-e-. ---------------------------- Filmot nye byeshye dosadyen.
Men boken som filmen bygger på var bättre. Н- книгат- за-фи-мо- б--е п-д-б--. Н- к------ з- ф----- б--- п------- Н- к-и-а-а з- ф-л-о- б-ш- п-д-б-а- ---------------------------------- Но книгата за филмот беше подобра. 0
No-k-igu--a -a ----ot---es----p-dobra. N- k------- z- f----- b------ p------- N- k-i-u-t- z- f-l-o- b-e-h-e p-d-b-a- -------------------------------------- No kniguata za filmot byeshye podobra.
Hur var musiken? Как---б-ш------ка--? К---- б--- м-------- К-к-а б-ш- м-з-к-т-? -------------------- Каква беше музиката? 0
K-k----ye---e -oo-ik--a? K---- b------ m--------- K-k-a b-e-h-e m-o-i-a-a- ------------------------ Kakva byeshye moozikata?
Hur var skådespelarna? Ка----б-а ---м--т-? К---- б-- г-------- К-к-и б-а г-у-ц-т-? ------------------- Какви беа глумците? 0
K--v- ---- -uloo--z-t-e? K---- b--- g------------ K-k-i b-e- g-l-o-t-i-y-? ------------------------ Kakvi byea guloomtzitye?
Var det textat på engelska? Има---л----д---ло- н- ----ис-и----ик? И---- л- п-------- н- а------- ј----- И-а-е л- п-д-а-л-в н- а-г-и-к- ј-з-к- ------------------------------------- Имаше ли поднаслов на англиски јазик? 0
Im-shy--li--odnaslo- na a-g-l--k------k? I------ l- p-------- n- a-------- ј----- I-a-h-e l- p-d-a-l-v n- a-g-l-s-i ј-z-k- ---------------------------------------- Imashye li podnaslov na anguliski јazik?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språk och musik

Musik är ett globalt fenomen. Alla jordens människor gör musik. Och musik förstås i alla kulturer. En vetenskaplig studie har bevisat detta. Västerländsk musik spelades för en isolerad folkstam. Denna afrikanska folkstam hade ingen tillgång till den moderna världen. Ändå hörde de om det var glada eller sorgliga sånger. Varför det är så, har ännu inte undersökts. Men musiken verkar vara ett språk utan gränser. Och vi har alla på något sätt lärt oss hur man tolkar den på rätt sätt. Men musik har ingen evolutionär fördel. Att vi ändå kan förstå den, är förknippat med vårt språk. Därför att musik och språk hör ihop. De bearbetas på samma sätt i hjärnan. De fungerar också på ett liknande sätt. Båda kombinerar toner och ljud enligt specifika regler. Till och med bebisar förstår musik. Det lärde de sig i livmodern. Där hör de melodin av moderns språk. När de sedan kommer till världen kan de förstå musik. Man skulle kunna säga att musiken imiterar språkmelodin. Känslor uttrycks också genom hastighet i både språk och musik. Så med hjälp av vår språkkunskap förstår vi känslor i musiken. Däremot lär sig ofta musikaliska människor språk lättare. Många musiker memorerar språk som melodier. På så sätt kan de komma ihåg språk bättre. Något som är intressant, är att vaggvisor över hela världen låter väldigt lika. Det visar hur internationellt musikens språk är. Och det är kanske också det vackraste av alla språk…
Visste du?
Telugiska är modersmål för cirka 75 miljoner människor. Det räknas till de dravidiska språken. Telugiska talas först och främst i sydöstra Indien. Det är det tredje mest talade språket i Indien efter hindi och bengaliska. Tidigare var skriven och talad telugiska mycket olika. Man kunde nästan säga att det var två olika språk. Sedan moderniserades skriftspråket så att det kan användas överallt. Telugiska är uppdelat på många dialekter, men de norra anses vara speciellt rena. Uttalet är inte så lätt. Det bör definitivt övas med en person som talar språket som modersmål. Telugiska skrivs med sin egen skrift. Det är en hybrid av ett alfabet och stavelseskrift. Ett kännetecken i skriften är de många runda formerna. De är typiska för södra Indiens skrifter. Lär dig telugiska - det finns så mycket att upptäcka!