Ordlista

sv På diskoteket   »   af In die disko

46 [fyrtiosex]

På diskoteket

På diskoteket

46 [ses en veertig]

In die disko

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Är den här platsen ledig? I- --- ----- oo-? I- d-- s---- o--- I- d-e s-o-l o-p- ----------------- Is die stoel oop? 0
Får jag sätta mig hos er? M---ek hier s-t? M-- e- h--- s--- M-g e- h-e- s-t- ---------------- Mag ek hier sit? 0
Gärna. Gr---. G----- G-a-g- ------ Graag. 0
Vad tycker ni om musiken? W-t----- u -a- di- --s-e-? W-- d--- u v-- d-- m------ W-t d-n- u v-n d-e m-s-e-? -------------------------- Wat dink u van die musiek? 0
Litet för högljudd. ’- -i-tjie -- h-rd. ’- B------ t- h---- ’- B-e-j-e t- h-r-. ------------------- ’n Bietjie te hard. 0
Men bandet spelar väldigt bra. Ma---die-gro-p-------hee- g-ed. M--- d-- g---- s---- h--- g---- M-a- d-e g-o-p s-e-l h-e- g-e-. ------------------------------- Maar die groep speel heel goed. 0
Är ni ofta här? Kom u g--ee-d hie------? K-- u g------ h--------- K-m u g-r-e-d h-e-n-t-e- ------------------------ Kom u gereeld hiernatoe? 0
Nej, det är första gången. Ne-,-d-t is di--e-r-te keer. N--- d-- i- d-- e----- k---- N-e- d-t i- d-e e-r-t- k-e-. ---------------------------- Nee, dit is die eerste keer. 0
Jag har aldrig varit här förut. E--w-s-nog nooi----vore -i---n--. E- w-- n-- n---- t----- h--- n--- E- w-s n-g n-o-t t-v-r- h-e- n-e- --------------------------------- Ek was nog nooit tevore hier nie. 0
Dansar ni? D-n---? D--- u- D-n- u- ------- Dans u? 0
Senare kanske. Miski---l-ter. M------ l----- M-s-i-n l-t-r- -------------- Miskien later. 0
Jag kan inte dansa så bra. E- ka- nie so --ed d-ns-nie. E- k-- n-- s- g--- d--- n--- E- k-n n-e s- g-e- d-n- n-e- ---------------------------- Ek kan nie so goed dans nie. 0
Det är mycket enkelt. D-t is h--- ma--i-. D-- i- h--- m------ D-t i- h-e- m-k-i-. ------------------- Dit is heel maklik. 0
Jag ska visa er. Ek---l-- w-s. E- s-- u w--- E- s-l u w-s- ------------- Ek sal u wys. 0
Nej, hellre en annan gång. N----l-e-er -- ----r keer. N--- l----- ’- a---- k---- N-e- l-e-e- ’- a-d-r k-e-. -------------------------- Nee, liewer ’n ander keer. 0
Väntar ni på någon? W-g ----- ---a-d? W-- u v-- i------ W-g u v-r i-m-n-? ----------------- Wag u vir iemand? 0
Ja, på min vän. Ja, vi- ----ê-e-. J-- v-- m- k----- J-, v-r m- k-r-l- ----------------- Ja, vir my kêrel. 0
Där borta kommer han ju! D-ar k-m h- no-! D--- k-- h- n--- D-a- k-m h- n-u- ---------------- Daar kom hy nou! 0

Gener påverkar språk

Språket vi talar beror på vår härkomst. Men våra gener är också ansvariga för vårt språk. Skotska forskare har kommit till denna slutsats. De undersökte hur engelska skiljer sig från kinesiska. Därigenom upptäckte de att gener också spelar en roll. Därför att gener påverkar utvecklingen av vår hjärna. Det vill säga, de formar våra hjärnstrukturer. Därigenom bestäms vår förmåga att lära oss språk. Varianter av två gener är avgörande för detta. Om en särskild varant är dålig, utvecklas tonala språk. Så tonala språk talas av människor utan dessa genvarianter. I tonala språk bestäms innebörden av ord av tonernas stigning. Kinesiska, till exempel, ingår i de tonala språken. Men om denna genvariant dominerar, utvecklas andra språk. Engelska är inte ett tonalt språk. Varianterna av denna gen är inte jämnt fördelade. Det betyder att de förekommer med olika frekvens i världen. Men språk överlever bara om de förs vidare. För att göra detta, måste barnen kunna imitera sina föräldrars språk. Så de måste kunna lära sig språket bra. Först då kommer det att föras vidare från generation till generation. Den äldre genvarianten är den som främjar tonala språk. Så det fanns troligen fler tonala språk i det förflutna än vad det gör idag. Men man får inte överskatta de genetiska komponenterna. De kan bara hjälpa till att förklara utvecklingen av språk. Men det finns inte en gen för engelska eller en gen för kinesiska. Vem som helst kan lära sig vilket språk som helst. Du behöver inte gener för det, utan snarare bara nyfikenhet och disciplin!
Visste du?
Thailändska är medlem av språkfamiljen tai-kadai. Det är modersmål för 20 miljoner människor. I motsats till många västliga språk, är thailändska ett tonalt språk. I tonala språk förändrar uttalet av stavelser ordens mening. De flesta thailändska ord består bara av en stavelse. Ett ord får en annan betydelse beroende på tonhöjden i stavelsen. Totalt särskiljer thailändskan fem tonhöjder. Det thailändska samhället var strikt uppdelat under många århundraden. Som ett resultat erkänner thailändskan fortfarande åtminstone fem olika nivåer av tal. Dessa sträcker sig från ett enkelt vardagsspråk till en mycket artig form av tal. Dessutom är thailändska uppdelat i många lokala dialekter. Språkets semiotiska system är en hybrid av ett alfabet och stavelseskrift. Grammatikens konstruktion är inte särskilt komplex. Eftersom thailändska är ett isolerande språk, finns det inga deklinationer eller böjningar. Lär dig thailändska - det är verkligen ett fascinerande språk!