Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   bn ছুটির কার্যকলাপ

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

৪৮ [আটচল্লিশ]

48 [āṭacalliśa]

ছুটির কার্যকলাপ

[chuṭira kāryakalāpa]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bengali Spela Mer
Är stranden ren? ত---ি-প-িষ্কা- আছ-? ত- ক- প------- আ--- ত- ক- প-ি-্-া- আ-ে- ------------------- তট কি পরিষ্কার আছে? 0
taṭ- -i--ari----a --hē? t--- k- p-------- ā---- t-ṭ- k- p-r-ṣ-ā-a ā-h-? ----------------------- taṭa ki pariṣkāra āchē?
Kan man bada där? ও---ে-স্--- -র-- ---ি? ও---- স---- ক--- প---- ও-া-ে স-ন-ন ক-ত- প-র-? ---------------------- ওখানে স্নান করতে পারি? 0
Ō-hānē sn-n--ka---ē p-ri? Ō----- s---- k----- p---- Ō-h-n- s-ā-a k-r-t- p-r-? ------------------------- Ōkhānē snāna karatē pāri?
Är det inte farligt att bada där? সে--ন- সাঁতার কা-া --প---ক নয়--ো? স----- স----- ক--- ব------ ন- ত-- স-খ-ন- স-ঁ-া- ক-ট- ব-প-জ-ক ন- ত-? --------------------------------- সেখানে সাঁতার কাটা বিপদজনক নয় তো? 0
Sēk-ā-ē----̐tā-- kā-ā --p-daj-na-- n--a --? S------ s------- k--- b----------- n--- t-- S-k-ā-ē s-m-t-r- k-ṭ- b-p-d-j-n-k- n-ẏ- t-? ------------------------------------------- Sēkhānē sām̐tāra kāṭā bipadajanaka naẏa tō?
Kan man låna ett parasoll här? এখ-নে -- ভাড়া- ব-় রো--– --------য়া যায়? এ---- ক- ভ----- ব-- র-- – ছ--- প---- য--- এ-া-ে ক- ভ-ড-া- ব-় র-দ – ছ-ত- প-ও-া য-য়- ----------------------------------------- এখানে কি ভাড়ায় বড় রোদ – ছাতা পাওয়া যায়? 0
Ē-hā-ē ----hāṛ--a----a-r-da-– ---t---ā'ōẏ--y---? Ē----- k- b------ b--- r--- – c---- p----- y---- Ē-h-n- k- b-ā-ā-a b-ṛ- r-d- – c-ā-ā p-'-ẏ- y-ẏ-? ------------------------------------------------ Ēkhānē ki bhāṛāẏa baṛa rōda – chātā pā'ōẏā yāẏa?
Kan man låna en solstol här? এখ--ে -ে--চ-য়-----ড--য়--া--- য--? এ---- ড-- চ---- ভ----- প---- য--- এ-া-ে ড-ক চ-য়-র ভ-ড-া- প-ও-া য-য়- --------------------------------- এখানে ডেক চেয়ার ভাড়ায় পাওয়া যায়? 0
Ē-h-n--ḍ-k----ẏ-r---h-ṛā-a--ā'ō-ā -āẏ-? Ē----- ḍ--- c----- b------ p----- y---- Ē-h-n- ḍ-k- c-ẏ-r- b-ā-ā-a p-'-ẏ- y-ẏ-? --------------------------------------- Ēkhānē ḍēka cēẏāra bhāṛāẏa pā'ōẏā yāẏa?
Kan man låna en båt här? এ--নে ভা---য় ন--া প-ও-া-য--? এ---- ভ----- ন--- প---- য--- এ-া-ে ভ-ড-া- ন-ক- প-ও-া য-য়- ---------------------------- এখানে ভাড়ায় নৌকা পাওয়া যায়? 0
Ēkh-nē-b-ā-āẏ----ukā-p-'ō---yā-a? Ē----- b------ n---- p----- y---- Ē-h-n- b-ā-ā-a n-u-ā p-'-ẏ- y-ẏ-? --------------------------------- Ēkhānē bhāṛāẏa naukā pā'ōẏā yāẏa?
Jag skulle gärna vilja surfa. আম- সা--ফ---- ৷ আ-- স---- ক-- ৷ আ-ি স-র-ফ ক-ব ৷ --------------- আমি সার্ফ করব ৷ 0
Āmi -ār-ha -a-a-a Ā-- s----- k----- Ā-i s-r-h- k-r-b- ----------------- Āmi sārpha karaba
Jag skulle gärna vilja dyka. আমি--া-ভ-(-ুব - -া-প --য়-- ----৷ আ-- ড--- (--- / ঝ--- দ---- দ-- ৷ আ-ি ড-ই- (-ু- / ঝ-ঁ- দ-য়-) দ-ব ৷ -------------------------------- আমি ডাইভ (ডুব / ঝাঁপ দেয়া) দেব ৷ 0
ā-----'-b-- -ḍ--a / -h--̐-a-d---) -ē-a ā-- ḍ------ (---- / j------ d---- d--- ā-i ḍ-'-b-a (-u-a / j-ā-̐-a d-ẏ-) d-b- -------------------------------------- āmi ḍā'ibha (ḍuba / jhām̐pa dēẏā) dēba
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. আম--ও---া- স------- ৷ আ-- ও----- স--- ক-- ৷ আ-ি ও-া-া- স-ক- ক-ব ৷ --------------------- আমি ওয়াটার স্কী করব ৷ 0
ā-i -ẏāṭār- -k- k-r--a ā-- ō------ s-- k----- ā-i ō-ā-ā-a s-ī k-r-b- ---------------------- āmi ōẏāṭāra skī karaba
Kan man hyra en surfbräda? সার্-ব---------ায়-প--য়--য-য়? স--------- ভ----- প---- য--- স-র-ফ-ো-্- ভ-ড-া- প-ও-া য-য়- ---------------------------- সার্ফবোর্ড ভাড়ায় পাওয়া যায়? 0
s---h--ōr-- --ā--ẏ--p-'ōẏ--y--a? s---------- b------ p----- y---- s-r-h-b-r-a b-ā-ā-a p-'-ẏ- y-ẏ-? -------------------------------- sārphabōrḍa bhāṛāẏa pā'ōẏā yāẏa?
Kan man hyra en dykarutrustning? ড-ইভ--র----য-্----াত--ভাড-া--প-ও-- -া-? ড--- ক---- য--------- ভ----- প---- য--- ড-ই- ক-ব-ব য-্-্-প-ত- ভ-ড-া- প-ও-া য-য়- --------------------------------------- ডাইভ করবাব যন্ত্রপাতি ভাড়ায় পাওয়া যায়? 0
Ḍā-i-h---arabāba yan-rapā-i --āṛ--a-pā-ōẏ----ẏ-? Ḍ------ k------- y--------- b------ p----- y---- Ḍ-'-b-a k-r-b-b- y-n-r-p-t- b-ā-ā-a p-'-ẏ- y-ẏ-? ------------------------------------------------ Ḍā'ibha karabāba yantrapāti bhāṛāẏa pā'ōẏā yāẏa?
Kan man hyra vattenskidor? ও-াট----্কী-ভাড়ায়-প--------? ও----- স--- ভ----- প---- য--- ও-া-া- স-ক- ভ-ড-া- প-ও-া য-য়- ----------------------------- ওয়াটার স্কী ভাড়ায় পাওয়া যায়? 0
Ōẏāṭā---s-ī bh-ṛ-ẏa---'----yāẏa? Ō------ s-- b------ p----- y---- Ō-ā-ā-a s-ī b-ā-ā-a p-'-ẏ- y-ẏ-? -------------------------------- Ōẏāṭāra skī bhāṛāẏa pā'ōẏā yāẏa?
Jag är bara nybörjare. আ-ি --- -বে-- নতুন শ-খ-ি ৷ আ-- এ-- স-- / ন--- শ---- ৷ আ-ি এ-ন স-ে / ন-ু- শ-খ-ি ৷ -------------------------- আমি এখন সবে / নতুন শিখছি ৷ 0
Ā-i-ē-h-n- sa---/ na---a śik----i Ā-- ē----- s--- / n----- ś------- Ā-i ē-h-n- s-b- / n-t-n- ś-k-a-h- --------------------------------- Āmi ēkhana sabē / natuna śikhachi
Jag är medelbra. আ-- ---া--ট- ----৷ আ-- ম------- ভ-- ৷ আ-ি ম-ট-ম-ট- ভ-ল ৷ ------------------ আমি মোটামুটি ভাল ৷ 0
ām---ō-ām--- --āla ā-- m------- b---- ā-i m-ṭ-m-ṭ- b-ā-a ------------------ āmi mōṭāmuṭi bhāla
Jag vet hur det går till. আম---ট- খু- ভা- ---ি ৷ আ-- এ-- খ-- ভ-- প--- ৷ আ-ি এ-া খ-ব ভ-ল প-র- ৷ ---------------------- আমি এটা খুব ভাল পারি ৷ 0
ām- --------------a-p-ri ā-- ē-- k---- b---- p--- ā-i ē-ā k-u-a b-ā-a p-r- ------------------------ āmi ēṭā khuba bhāla pāri
Var är skidliften? স--ী-–-ল-ফ-ট কোথা-? স--- – ল---- ক----- স-ক- – ল-ফ-ট ক-থ-য়- ------------------- স্কী – লিফ্ট কোথায়? 0
skī-–-l--hṭa ---hā-a? s-- – l----- k------- s-ī – l-p-ṭ- k-t-ā-a- --------------------- skī – liphṭa kōthāẏa?
Har du skidor med dig? ত-ম-র-ক--ে-স্-ী আ-ে? ত---- ক--- স--- আ--- ত-ম-র ক-ছ- স-ক- আ-ে- -------------------- তোমার কাছে স্কী আছে? 0
T-mā----ā--ē------c-ē? T----- k---- s-- ā---- T-m-r- k-c-ē s-ī ā-h-? ---------------------- Tōmāra kāchē skī āchē?
Har du pjäxor med dig? ত-ম---ক--- -্কী -ু--আ--? ত---- ক--- স--- ব-- আ--- ত-ম-র ক-ছ- স-ক- ব-ট আ-ে- ------------------------ তোমার কাছে স্কী বুট আছে? 0
Tōm-ra-----ē--k----ṭ----h-? T----- k---- s-- b--- ā---- T-m-r- k-c-ē s-ī b-ṭ- ā-h-? --------------------------- Tōmāra kāchē skī buṭa āchē?

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.