Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   eo Feriaj aktivaĵoj

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48 [kvardek ok]

Feriaj aktivaĵoj

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Är stranden ren? Ĉu la --a-- --tas ----? Ĉ- l- p---- e---- p---- Ĉ- l- p-a-o e-t-s p-r-? ----------------------- Ĉu la plaĝo estas pura? 0
Kan man bada där? Ĉu--ni-povas---ĝi-ti-? Ĉ- o-- p---- n--- t--- Ĉ- o-i p-v-s n-ĝ- t-e- ---------------------- Ĉu oni povas naĝi tie? 0
Är det inte farligt att bada där? Ĉ--ne -sta---a-ĝe-e-n-ĝ- -i-? Ĉ- n- e---- d------ n--- t--- Ĉ- n- e-t-s d-n-e-e n-ĝ- t-e- ----------------------------- Ĉu ne estas danĝere naĝi tie? 0
Kan man låna ett parasoll här? Ĉu-lu-r--eb-a---unomb---- -i-t--? Ĉ- l---------- s--------- ĉ------ Ĉ- l-p-e-e-l-s s-n-m-r-l- ĉ---i-? --------------------------------- Ĉu lupreneblas sunombrelo ĉi-tie? 0
Kan man låna en solstol här? Ĉu-l-prene-l-s----se-o-ĉ---ie? Ĉ- l---------- k------ ĉ------ Ĉ- l-p-e-e-l-s k-ŝ-e-o ĉ---i-? ------------------------------ Ĉu lupreneblas kuŝseĝo ĉi-tie? 0
Kan man låna en båt här? Ĉ- --preneb--s --a-o -i--i-? Ĉ- l---------- b---- ĉ------ Ĉ- l-p-e-e-l-s b-a-o ĉ---i-? ---------------------------- Ĉu lupreneblas boato ĉi-tie? 0
Jag skulle gärna vilja surfa. Mi----u-----f-. M- v---- s----- M- v-l-s s-r-i- --------------- Mi volus surfi. 0
Jag skulle gärna vilja dyka. Mi -ol-- -l--ĝ-. M- v---- p------ M- v-l-s p-o-ĝ-. ---------------- Mi volus plonĝi. 0
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. Mi--o--- ------ii. M- v---- a-------- M- v-l-s a-v-s-i-. ------------------ Mi volus akvoskii. 0
Kan man hyra en surfbräda? Ĉ--lupr------s---r--a---o? Ĉ- l---------- s---------- Ĉ- l-p-e-e-l-s s-r-t-b-l-? -------------------------- Ĉu lupreneblas surftabulo? 0
Kan man hyra en dykarutrustning? Ĉ---upre-e---- pl--ĝ-----ĵ-? Ĉ- l---------- p------------ Ĉ- l-p-e-e-l-s p-o-ĝ-k-p-ĵ-? ---------------------------- Ĉu lupreneblas plonĝekipaĵo? 0
Kan man hyra vattenskidor? Ĉ--lup---ebl-- ak-o-ki--? Ĉ- l---------- a--------- Ĉ- l-p-e-e-l-s a-v-s-i-j- ------------------------- Ĉu lupreneblas akvoskioj? 0
Jag är bara nybörjare. M- e--as nu- ---encan--. M- e---- n-- k---------- M- e-t-s n-r k-m-n-a-t-. ------------------------ Mi estas nur komencanto. 0
Jag är medelbra. Mi--s--s --zb-na. M- e---- m------- M- e-t-s m-z-o-a- ----------------- Mi estas mezbona. 0
Jag vet hur det går till. Mi--a- suf-ĉe --n--s-e----. M- j-- s----- b--- s------- M- j-m s-f-ĉ- b-n- s-e-t-s- --------------------------- Mi jam sufiĉe bone spertas. 0
Var är skidliften? K-e-e---s--- s--l-fto? K-- e---- l- s-------- K-e e-t-s l- s-i-i-t-? ---------------------- Kie estas la skilifto? 0
Har du skidor med dig? Ĉ-----kunp---is-la---i--n? Ĉ- v- k-------- l- s------ Ĉ- v- k-n-o-t-s l- s-i-j-? -------------------------- Ĉu vi kunportis la skiojn? 0
Har du pjäxor med dig? Ĉu -- ---po-t-s -a-skiŝ-o--? Ĉ- v- k-------- l- s-------- Ĉ- v- k-n-o-t-s l- s-i-u-j-? ---------------------------- Ĉu vi kunportis la skiŝuojn? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.