Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   hi छुट्टियों में क्या करें

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

४८ [अ़ड़तालीस]

48 [adataalees]

छुट्टियों में क्या करें

[chhuttiyon mein kya karen]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Är stranden ren? क्य-----ारा --फ- --? क--- क----- स--- ह-- क-य- क-न-र- स-फ- ह-? -------------------- क्या किनारा साफ़ है? 0
kya--in-a-a-sa-- -ai? k-- k------ s--- h--- k-a k-n-a-a s-a- h-i- --------------------- kya kinaara saaf hai?
Kan man bada där? क्या-वह-- --र----े-ह--? क--- व--- त-- स--- ह--- क-य- व-ा- त-र स-त- ह-ं- ----------------------- क्या वहाँ तैर सकते हैं? 0
k-- -ah--n ---r----a-e-hain? k-- v----- t--- s----- h---- k-a v-h-a- t-i- s-k-t- h-i-? ---------------------------- kya vahaan tair sakate hain?
Är det inte farligt att bada där? व-ा- -ै-----ें-को--ख--ा -ो-नही- है? व--- त---- म-- क-- ख--- त- न--- ह-- व-ा- त-र-े म-ं क-ई ख-र- त- न-ी- ह-? ----------------------------------- वहाँ तैरने में कोई खतरा तो नहीं है? 0
v-ha-- ----ane -e-- k-ee-k-at-r--to-n---n----? v----- t------ m--- k--- k------ t- n---- h--- v-h-a- t-i-a-e m-i- k-e- k-a-a-a t- n-h-n h-i- ---------------------------------------------- vahaan tairane mein koee khatara to nahin hai?
Kan man låna ett parasoll här? क्-ा--हा- -ॅर---ल-किराय- पर मि-----े ह--? क--- य--- प------ क----- प- म-- स--- ह--- क-य- य-ा- प-र-स-ल क-र-य- प- म-ल स-त- ह-ं- ----------------------------------------- क्या यहाँ पॅरासोल किराये पर मिल सकते हैं? 0
k-a-y--aa- -a-ra-s-l--i-a--e pa- ----sak-t--ha-n? k-- y----- p-------- k------ p-- m-- s----- h---- k-a y-h-a- p-i-a-s-l k-r-a-e p-r m-l s-k-t- h-i-? ------------------------------------------------- kya yahaan pairaasol kiraaye par mil sakate hain?
Kan man låna en solstol här? क्या---ाँ ड---क-र्स--किर--े पर --ल-सक---ह-? क--- य--- ड--------- क----- प- म-- स--- ह-- क-य- य-ा- ड-क-क-र-स- क-र-य- प- म-ल स-त- ह-? ------------------------------------------- क्या यहाँ डेक-कुर्सी किराये पर मिल सकती है? 0
k---yahaan---k----se- kira--- par m---sa--te- --i? k-- y----- d--------- k------ p-- m-- s------ h--- k-a y-h-a- d-k-k-r-e- k-r-a-e p-r m-l s-k-t-e h-i- -------------------------------------------------- kya yahaan dek-kursee kiraaye par mil sakatee hai?
Kan man låna en båt här? क--- -हाँ-नाव---रा-- -र-म-ल सक---है? क--- य--- न-- क----- प- म-- स--- ह-- क-य- य-ा- न-व क-र-य- प- म-ल स-त- ह-? ------------------------------------ क्या यहाँ नाव किराये पर मिल सकती है? 0
k-- ya-a-- --av---r-ay--p---m----a-a--- ---? k-- y----- n--- k------ p-- m-- s------ h--- k-a y-h-a- n-a- k-r-a-e p-r m-l s-k-t-e h-i- -------------------------------------------- kya yahaan naav kiraaye par mil sakatee hai?
Jag skulle gärna vilja surfa. मुझ--स-्- करन- -ै म--- स--- क--- ह- म-झ- स-्- क-न- ह- ----------------- मुझे सर्फ़ करना है 0
m-jh--s--f-k-r----hai m---- s--- k----- h-- m-j-e s-r- k-r-n- h-i --------------------- mujhe sarf karana hai
Jag skulle gärna vilja dyka. म-झ--ग--ा लगा-- -ै म--- ग--- ल---- ह- म-झ- ग-त- ल-ा-ा ह- ------------------ मुझे गोता लगाना है 0
mu------ta la--a-a---i m---- g--- l------ h-- m-j-e g-t- l-g-a-a h-i ---------------------- mujhe gota lagaana hai
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. म--े ---र--्----- ---- है म--- व--- स------ क--- ह- म-झ- व-ट- स-क-इ-ग क-न- ह- ------------------------- मुझे वॉटर स्कीइंग करना है 0
mu----vo-ar s---i-g-k--ana -ai m---- v---- s------ k----- h-- m-j-e v-t-r s-e-i-g k-r-n- h-i ------------------------------ mujhe votar skeeing karana hai
Kan man hyra en surfbräda? क्या -र्--ब-र-ड -िरा-े -- --ल ---ा -ै? क--- स--------- क----- प- म-- स--- ह-- क-य- स-्---ो-्- क-र-य- प- म-ल स-त- ह-? -------------------------------------- क्या सर्फ़-बोर्ड किराये पर मिल सकता है? 0
ky- sar-----d-ki--aye---r-mil----a-a --i? k-- s-------- k------ p-- m-- s----- h--- k-a s-r---o-d k-r-a-e p-r m-l s-k-t- h-i- ----------------------------------------- kya sarf-bord kiraaye par mil sakata hai?
Kan man hyra en dykarutrustning? क-या यहाँ स--ू-ा-गीअ- --राय- प--मि----ता ह-? क--- य--- स---------- क----- प- म-- स--- ह-- क-य- य-ा- स-क-ब---ी-र क-र-य- प- म-ल स-त- ह-? -------------------------------------------- क्या यहाँ स्कूबा-गीअर किराये पर मिल सकता है? 0
kya---ha-- ---o---g--ar-k----y-------il s-ka-- h--? k-- y----- s----------- k------ p-- m-- s----- h--- k-a y-h-a- s-o-b---e-a- k-r-a-e p-r m-l s-k-t- h-i- --------------------------------------------------- kya yahaan skooba-geear kiraaye par mil sakata hai?
Kan man hyra vattenskidor? क्-- -ह-ँ-व-टर स----़ क-र----पर मि---क-----ं? क--- य--- व--- स----- क----- प- म-- स--- ह--- क-य- य-ा- व-ट- स-क-ज- क-र-य- प- म-ल स-त- ह-ं- --------------------------------------------- क्या यहाँ वॉटर स्कीज़ किराये पर मिल सकते हैं? 0
kya-ya-aan ----- s------i-a-y- p-r --- sa-at--h-i-? k-- y----- v---- s---- k------ p-- m-- s----- h---- k-a y-h-a- v-t-r s-e-z k-r-a-e p-r m-l s-k-t- h-i-? --------------------------------------------------- kya yahaan votar skeez kiraaye par mil sakate hain?
Jag är bara nybörjare. म-- क--ल-सी- रह--/ -ही-हूँ म-- क--- स-- र-- / र-- ह-- म-ं क-व- स-ख र-ा / र-ी ह-ँ -------------------------- मैं केवल सीख रहा / रही हूँ 0
m-i--k-val--eekh r--- --ra----h-on m--- k---- s---- r--- / r---- h--- m-i- k-v-l s-e-h r-h- / r-h-e h-o- ---------------------------------- main keval seekh raha / rahee hoon
Jag är medelbra. मै- स--ारण --ँ म-- स----- ह-- म-ं स-ध-र- ह-ँ -------------- मैं साधारण हूँ 0
ma-- -a-d-aa-an-ho-n m--- s--------- h--- m-i- s-a-h-a-a- h-o- -------------------- main saadhaaran hoon
Jag vet hur det går till. म-झे बह----च्छी-त-ह -े आ----ै म--- ब--- अ---- त-- स- आ-- ह- म-झ- ब-ु- अ-्-ी त-ह स- आ-ा ह- ----------------------------- मुझे बहुत अच्छी तरह से आता है 0
m--he --hut------h-- -arah-s- ---- h-i m---- b---- a------- t---- s- a--- h-- m-j-e b-h-t a-h-h-e- t-r-h s- a-t- h-i -------------------------------------- mujhe bahut achchhee tarah se aata hai
Var är skidliften? स्की-लि-्ट--------? स--------- क--- ह-- स-क---ि-्- क-ा- ह-? ------------------- स्की-लिफ़्ट कहाँ है? 0
s--e--ift -ahaan h-i? s-------- k----- h--- s-e---i-t k-h-a- h-i- --------------------- skee-lift kahaan hai?
Har du skidor med dig? क--ा --म-ह-र------स्कीज़ ह-ं? क--- त------- प-- स----- ह--- क-य- त-म-ह-र- प-स स-क-ज- ह-ं- ----------------------------- क्या तुम्हारे पास स्कीज़ हैं? 0
kya-t-m-a-re-pa-s---eez--ain? k-- t------- p--- s---- h---- k-a t-m-a-r- p-a- s-e-z h-i-? ----------------------------- kya tumhaare paas skeez hain?
Har du pjäxor med dig? क्या --म--ा-े पास----ी-श-ज- --ं? क--- त------- प-- स-------- ह--- क-य- त-म-ह-र- प-स स-क---ू-़ ह-ं- -------------------------------- क्या तुम्हारे पास स्की-शूज़ हैं? 0
k-a-tu-h-ar- paa--s-e---h-o--h--n? k-- t------- p--- s--------- h---- k-a t-m-a-r- p-a- s-e---h-o- h-i-? ---------------------------------- kya tumhaare paas skee-shooz hain?

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.