Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   ko 여행지에서의 활동

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48 [마흔여덟]

48 [maheun-yeodeolb]

여행지에서의 활동

[yeohaengjieseoui hwaldong]

svenska koreanska Spela Mer
Är stranden ren? 해변- 깨---? 해변이 깨끗해요? 0
h--------i k-------------? ha-------- k-------------? haebyeon-i kkaekkeushaeyo? h-e-y-o--i k-a-k-e-s-a-y-? -------------------------?
Kan man bada där? 거기- 수-- 수 있--? 거기서 수영할 수 있어요? 0
g------- s--------- s- i---e---? ge------ s--------- s- i-------? geogiseo suyeonghal su iss-eoyo? g-o-i-e- s-y-o-g-a- s- i-s-e-y-? -------------------------------?
Är det inte farligt att bada där? 거기- 수--- 것- 안 위---? 거기서 수영하는 것이 안 위험해요? 0
g------- s------------ g----i a- w----------? ge------ s------------ g----- a- w----------? geogiseo suyeonghaneun geos-i an wiheomhaeyo? g-o-i-e- s-y-o-g-a-e-n g-o--i a- w-h-o-h-e-o? --------------------------------------------?
Kan man låna ett parasoll här? 여기- 파--- 빌- 수 있--? 여기서 파라솔을 빌릴 수 있어요? 0
y------- p-------e-- b----- s- i---e---? ye------ p---------- b----- s- i-------? yeogiseo palasol-eul billil su iss-eoyo? y-o-i-e- p-l-s-l-e-l b-l-i- s- i-s-e-y-? ---------------------------------------?
Kan man låna en solstol här? 여기- 일-- 의-- 빌- 수 있--? 여기서 일광욕 의자를 빌릴 수 있어요? 0
y------- i-------y-- u------- b----- s- i---e---? ye------ i---------- u------- b----- s- i-------? yeogiseo ilgwang-yog uijaleul billil su iss-eoyo? y-o-i-e- i-g-a-g-y-g u-j-l-u- b-l-i- s- i-s-e-y-? ------------------------------------------------?
Kan man låna en båt här? 여기- 보-- 빌- 수 있--? 여기서 보트를 빌릴 수 있어요? 0
y------- b-------- b----- s- i---e---? ye------ b-------- b----- s- i-------? yeogiseo boteuleul billil su iss-eoyo? y-o-i-e- b-t-u-e-l b-l-i- s- i-s-e-y-? -------------------------------------?
Jag skulle gärna vilja surfa. 저는 파---- 하- 싶--. 저는 파도타기를 하고 싶어요. 0
j------ p----------- h--- s---e---. je----- p----------- h--- s-------. jeoneun padotagileul hago sip-eoyo. j-o-e-n p-d-t-g-l-u- h-g- s-p-e-y-. ----------------------------------.
Jag skulle gärna vilja dyka. 저는 잠-- 하- 싶--. 저는 잠수를 하고 싶어요. 0
j------ j-------- h--- s---e---. je----- j-------- h--- s-------. jeoneun jamsuleul hago sip-eoyo. j-o-e-n j-m-u-e-l h-g- s-p-e-y-. -------------------------------.
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. 저는 수---- 타- 싶--. 저는 수상스키를 타고 싶어요. 0
j------ s-------------- t--- s---e---. je----- s-------------- t--- s-------. jeoneun susangseukileul tago sip-eoyo. j-o-e-n s-s-n-s-u-i-e-l t-g- s-p-e-y-. -------------------------------------.
Kan man hyra en surfbräda? 서핑--- 빌- 수 있--? 서핑보드를 빌릴 수 있어요? 0
s--------------- b----- s- i---e---? se-------------- b----- s- i-------? seopingbodeuleul billil su iss-eoyo? s-o-i-g-o-e-l-u- b-l-i- s- i-s-e-y-? -----------------------------------?
Kan man hyra en dykarutrustning? 잠수--- 빌- 수 있--? 잠수장비를 빌릴 수 있어요? 0
j-------------- b----- s- i---e---? ja------------- b----- s- i-------? jamsujangbileul billil su iss-eoyo? j-m-u-a-g-i-e-l b-l-i- s- i-s-e-y-? ----------------------------------?
Kan man hyra vattenskidor? 수상--- 빌- 수 있--? 수상스키를 빌릴 수 있어요? 0
s-------------- b----- s- i---e---? su------------- b----- s- i-------? susangseukileul billil su iss-eoyo? s-s-n-s-u-i-e-l b-l-i- s- i-s-e-y-? ----------------------------------?
Jag är bara nybörjare. 저는 아- 초----. 저는 아직 초보자예요. 0
j------ a--- c----------. je----- a--- c----------. jeoneun ajig chobojayeyo. j-o-e-n a-i- c-o-o-a-e-o. ------------------------.
Jag är medelbra. 저는 중----. 저는 중급이에요. 0
j------ j----g----i---. je----- j-------------. jeoneun jung-geub-ieyo. j-o-e-n j-n--g-u--i-y-. ----------------------.
Jag vet hur det går till. 저는 그- 꽤 잘--. 저는 그걸 꽤 잘해요. 0
j------ g------ k---- j-------. je----- g------ k---- j-------. jeoneun geugeol kkwae jalhaeyo. j-o-e-n g-u-e-l k-w-e j-l-a-y-. ------------------------------.
Var är skidliften? 스키 리--- 어- 있--? 스키 리프트가 어디 있어요? 0
s---- l--------- e--- i---e---? se--- l--------- e--- i-------? seuki lipeuteuga eodi iss-eoyo? s-u-i l-p-u-e-g- e-d- i-s-e-y-? ------------------------------?
Har du skidor med dig? 스키--- 있--? 스키장비가 있어요? 0
s------------ i---e---? se----------- i-------? seukijangbiga iss-eoyo? s-u-i-a-g-i-a i-s-e-y-? ----------------------?
Har du pjäxor med dig? 스키 신-- 있--? 스키 신발이 있어요? 0
s---- s------i i---e---? se--- s------- i-------? seuki sinbal-i iss-eoyo? s-u-i s-n-a--i i-s-e-y-? -----------------------?

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.