Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   mk Активности за време на одморот

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48 [четириесет и осум]

48 [chyetiriyesyet i osoom]

Активности за време на одморот

[Aktivnosti za vryemye na odmorot]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Är stranden ren? Дали-е--и-т--п-ажа--? Д--- е ч---- п------- Д-л- е ч-с-а п-а-а-а- --------------------- Дали е чиста плажата? 0
D--i -e-ch--t- plaʐa--? D--- y- c----- p------- D-l- y- c-i-t- p-a-a-a- ----------------------- Dali ye chista plaʐata?
Kan man bada där? М--е ---ч----------да плива? М--- л- ч---- т--- д- п----- М-ж- л- ч-в-к т-м- д- п-и-а- ---------------------------- Може ли човек таму да плива? 0
Moʐ-e l- -h-v--- ---oo--a--liva? M---- l- c------ t---- d- p----- M-ʐ-e l- c-o-y-k t-m-o d- p-i-a- -------------------------------- Moʐye li chovyek tamoo da pliva?
Är det inte farligt att bada där? Н- л- ----асно- --м---а се---и-а? Н- л- е о------ т--- д- с- п----- Н- л- е о-а-н-, т-м- д- с- п-и-а- --------------------------------- Не ли е опасно, таму да се плива? 0
N-- -i--- ----n-- --m-- da sy- p-iva? N-- l- y- o------ t---- d- s-- p----- N-e l- y- o-a-n-, t-m-o d- s-e p-i-a- ------------------------------------- Nye li ye opasno, tamoo da sye pliva?
Kan man låna ett parasoll här? Мож--ли ---е-да -е из-а-м---а-о- з-----ц-? М--- л- о--- д- с- и------ ч---- з- с----- М-ж- л- о-д- д- с- и-н-ј-и ч-д-р з- с-н-е- ------------------------------------------ Може ли овде да се изнајми чадор за сонце? 0
M---- li -------a s---izn--mi c---o- za so-tzye? M---- l- o---- d- s-- i------ c----- z- s------- M-ʐ-e l- o-d-e d- s-e i-n-ј-i c-a-o- z- s-n-z-e- ------------------------------------------------ Moʐye li ovdye da sye iznaјmi chador za sontzye?
Kan man låna en solstol här? Мож--ли ов-е -- ----з--ј-и ---ал-а? М--- л- о--- д- с- и------ л------- М-ж- л- о-д- д- с- и-н-ј-и л-ж-л-а- ----------------------------------- Може ли овде да се изнајми лежалка? 0
Mo--e--i--v-ye -- sye-iz-a--- -y--al-a? M---- l- o---- d- s-- i------ l-------- M-ʐ-e l- o-d-e d- s-e i-n-ј-i l-e-a-k-? --------------------------------------- Moʐye li ovdye da sye iznaјmi lyeʐalka?
Kan man låna en båt här? М------ о--е -а-с- из-а--- -а-е-? М--- л- о--- д- с- и------ ч----- М-ж- л- о-д- д- с- и-н-ј-и ч-м-ц- --------------------------------- Може ли овде да се изнајми чамец? 0
Moʐ-- l--o-d-- da-s-e --n---- -h-----z? M---- l- o---- d- s-- i------ c-------- M-ʐ-e l- o-d-e d- s-e i-n-ј-i c-a-y-t-? --------------------------------------- Moʐye li ovdye da sye iznaјmi chamyetz?
Jag skulle gärna vilja surfa. Би -а-а--- с-кала -а сурф-м. Б- с---- / с----- д- с------ Б- с-к-л / с-к-л- д- с-р-а-. ---------------------------- Би сакал / сакала да сурфам. 0
B--sak-l --sak-l- d- -oorfa-. B- s---- / s----- d- s------- B- s-k-l / s-k-l- d- s-o-f-m- ----------------------------- Bi sakal / sakala da soorfam.
Jag skulle gärna vilja dyka. Б- --к---/--ак--а да ----ам. Б- с---- / с----- д- н------ Б- с-к-л / с-к-л- д- н-р-а-. ---------------------------- Би сакал / сакала да нуркам. 0
B- sa-al ---ak-l- d- n-orkam. B- s---- / s----- d- n------- B- s-k-l / s-k-l- d- n-o-k-m- ----------------------------- Bi sakal / sakala da noorkam.
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. Би-с---л / сака-а да с-и--м на во-а. Б- с---- / с----- д- с----- н- в---- Б- с-к-л / с-к-л- д- с-и-а- н- в-д-. ------------------------------------ Би сакал / сакала да скијам на вода. 0
B--sakal-/-s-k--a--a----јam n- voda. B- s---- / s----- d- s----- n- v---- B- s-k-l / s-k-l- d- s-i-a- n- v-d-. ------------------------------------ Bi sakal / sakala da skiјam na voda.
Kan man hyra en surfbräda? М-же-ли-д--се изн---и д---- за--урфа-е? М--- л- д- с- и------ д---- з- с------- М-ж- л- д- с- и-н-ј-и д-с-а з- с-р-а-е- --------------------------------------- Може ли да се изнајми даска за сурфање? 0
M------- ---s-e i--a-m- ----a z--s-o----ye? M---- l- d- s-- i------ d---- z- s--------- M-ʐ-e l- d- s-e i-n-ј-i d-s-a z- s-o-f-њ-e- ------------------------------------------- Moʐye li da sye iznaјmi daska za soorfaњye?
Kan man hyra en dykarutrustning? М--е ли д-----и-на-----пре-а -а--уркањ-? М--- л- д- с- и------ о----- з- н------- М-ж- л- д- с- и-н-ј-и о-р-м- з- н-р-а-е- ---------------------------------------- Може ли да се изнајми опрема за нуркање? 0
Moʐy- li -a-s-e-i-n-јm- --rye-a za-n-o-k-њy-? M---- l- d- s-- i------ o------ z- n--------- M-ʐ-e l- d- s-e i-n-ј-i o-r-e-a z- n-o-k-њ-e- --------------------------------------------- Moʐye li da sye iznaјmi opryema za noorkaњye?
Kan man hyra vattenskidor? Мо-- ли д- -- и---ј-ат ---и----вод-? М--- л- д- с- и------- с--- з- в---- М-ж- л- д- с- и-н-ј-а- с-и- з- в-д-? ------------------------------------ Може ли да се изнајмат скии за вода? 0
Moʐ-- l- d- -ye-i-naј------ii-z- -od-? M---- l- d- s-- i------- s--- z- v---- M-ʐ-e l- d- s-e i-n-ј-a- s-i- z- v-d-? -------------------------------------- Moʐye li da sye iznaјmat skii za voda?
Jag är bara nybörjare. Јас с-- п-ч-тн--. Ј-- с-- п-------- Ј-с с-м п-ч-т-и-. ----------------- Јас сум почетник. 0
Јas-soo- -o-h----ik. Ј-- s--- p---------- Ј-s s-o- p-c-y-t-i-. -------------------- Јas soom pochyetnik.
Jag är medelbra. Ј-- с-- ----но-д--ар---до-ра. Ј-- с-- с----------- / д----- Ј-с с-м с-е-н---о-а- / д-б-а- ----------------------------- Јас сум средно-добар / добра. 0
Јa- s--- ----dno-dob-r-- --b--. Ј-- s--- s------------ / d----- Ј-s s-o- s-y-d-o-d-b-r / d-b-a- ------------------------------- Јas soom sryedno-dobar / dobra.
Jag vet hur det går till. Ја--в--е-доб-- -е ---оѓа-. Ј-- в--- д---- с- с------- Ј-с в-ќ- д-б-о с- с-а-ѓ-м- -------------------------- Јас веќе добро се снаоѓам. 0
Јas vy--j-- -o-r--sy--sna---m. Ј-- v------ d---- s-- s------- Ј-s v-e-j-e d-b-o s-e s-a-ѓ-m- ------------------------------ Јas vyekjye dobro sye snaoѓam.
Var är skidliften? Каде е--ки -иф--т? К--- е с-- л------ К-д- е с-и л-ф-о-? ------------------ Каде е ски лифтот? 0
K-dye -- s------tot? K---- y- s-- l------ K-d-e y- s-i l-f-o-? -------------------- Kadye ye ski liftot?
Har du skidor med dig? И-аш-л- -к----- с-б-? И--- л- с--- с- с---- И-а- л- с-и- с- с-б-? --------------------- Имаш ли скии со себе? 0
Imas--li-s--i s- s-e--e? I---- l- s--- s- s------ I-a-h l- s-i- s- s-e-y-? ------------------------ Imash li skii so syebye?
Har du pjäxor med dig? Имаш -и скијач-и --вл- -- с-бе? И--- л- с------- ч---- с- с---- И-а- л- с-и-а-к- ч-в-и с- с-б-? ------------------------------- Имаш ли скијачки чевли со себе? 0
I---h l- ski--c-k-----evli -o-s--b--? I---- l- s-------- c------ s- s------ I-a-h l- s-i-a-h-i c-y-v-i s- s-e-y-? ------------------------------------- Imash li skiјachki chyevli so syebye?

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.