Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   mr सुट्टीतील उपक्रम

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

४८ [अठ्ठेचाळीस]

48 [Aṭhṭhēcāḷīsa]

सुट्टीतील उपक्रम

[suṭṭītīla upakrama]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska marathi Spela Mer
Är stranden ren? स---्--िन-र--स्---छ-आ-----? स----------- स----- आ-- क-- स-ु-्-क-न-र- स-व-्- आ-े क-? --------------------------- समुद्रकिनारा स्वच्छ आहे का? 0
s-mu-ra--nā-- s-ac----ā-ē -ā? s------------ s------ ā-- k-- s-m-d-a-i-ā-ā s-a-c-a ā-ē k-? ----------------------------- samudrakinārā svaccha āhē kā?
Kan man bada där? आ-----थे----- शकतो---? आ-- त--- प--- श--- क-- आ-ण त-थ- प-ह- श-त- क-? ---------------------- आपण तिथे पोहू शकतो का? 0
Ā-aṇ----t-- -ō-- ś--a-- k-? Ā---- t---- p--- ś----- k-- Ā-a-a t-t-ē p-h- ś-k-t- k-? --------------------------- Āpaṇa tithē pōhū śakatō kā?
Är det inte farligt att bada där? तिथे----णे --का-ा-क तर नाही? त--- प---- ध------- त- न---- त-थ- प-ह-े ध-क-द-य- त- न-ह-? ---------------------------- तिथे पोहणे धोकादायक तर नाही? 0
T-thē --ha-- dh-kā-ā---- --r-----ī? T---- p----- d---------- t--- n---- T-t-ē p-h-ṇ- d-ō-ā-ā-a-a t-r- n-h-? ----------------------------------- Tithē pōhaṇē dhōkādāyaka tara nāhī?
Kan man låna ett parasoll här? इ----ॅरास-- भाड-य--- म--ू-श-त--क-? इ-- प------ भ------- म--- श--- क-- इ-े प-र-स-ल भ-ड-य-न- म-ळ- श-त- क-? ---------------------------------- इथे पॅरासोल भाड्याने मिळू शकते का? 0
I--- -ĕr--ō-- bh-ḍyān--miḷ----ka-----? I--- p------- b------- m--- ś----- k-- I-h- p-r-s-l- b-ā-y-n- m-ḷ- ś-k-t- k-? -------------------------------------- Ithē pĕrāsōla bhāḍyānē miḷū śakatē kā?
Kan man låna en solstol här? इथ- --- - -ुर्च--भ-ड-य-ने--िळू --त--क-? इ-- ड-- – ख----- भ------- म--- श--- क-- इ-े ड-क – ख-र-च- भ-ड-य-न- म-ळ- श-त- क-? --------------------------------------- इथे डेक – खुर्ची भाड्याने मिळू शकते का? 0
Ithē--ē-a – ---r-- bh--yān- mi-ū----at- --? I--- ḍ--- – k----- b------- m--- ś----- k-- I-h- ḍ-k- – k-u-c- b-ā-y-n- m-ḷ- ś-k-t- k-? ------------------------------------------- Ithē ḍēka – khurcī bhāḍyānē miḷū śakatē kā?
Kan man låna en båt här? इथ- -ा- --ड्य-ने म-----कत--क-? इ-- न-- भ------- म--- श--- क-- इ-े न-व भ-ड-य-न- म-ळ- श-त- क-? ------------------------------ इथे नाव भाड्याने मिळू शकते का? 0
I--- -ā-a -hā------m-----akat- kā? I--- n--- b------- m--- ś----- k-- I-h- n-v- b-ā-y-n- m-ḷ- ś-k-t- k-? ---------------------------------- Ithē nāva bhāḍyānē miḷū śakatē kā?
Jag skulle gärna vilja surfa. मला----फ--ग-क--यच--आ-े. म-- स------ क----- आ--- म-ा स-्-ि-ग क-ा-च- आ-े- ----------------------- मला सर्फिंग करायचे आहे. 0
M-l--s---h-ṅ-a-kar----ē-ā--. M--- s-------- k------- ā--- M-l- s-r-h-ṅ-a k-r-y-c- ā-ē- ---------------------------- Malā sarphiṅga karāyacē āhē.
Jag skulle gärna vilja dyka. मल- पा-ब----ा-स--ख--पा--याच्य---ा-ी प--ा-चे -ह-. म-- प-------------- प--------- ख--- प------ आ--- म-ा प-ण-ु-्-ा-स-र-े प-ण-य-च-य- ख-ल- प-ह-य-े आ-े- ------------------------------------------------ मला पाणबुड्यांसारखे पाण्याच्या खाली पोहायचे आहे. 0
Malā p------yā--ār-k-ē--āṇ---y---hālī-p--āya-- --ē. M--- p---------------- p------- k---- p------- ā--- M-l- p-ṇ-b-ḍ-ā-s-r-k-ē p-ṇ-ā-y- k-ā-ī p-h-y-c- ā-ē- --------------------------------------------------- Malā pāṇabuḍyānsārakhē pāṇyācyā khālī pōhāyacē āhē.
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. म-ा वॉ-र स्-ीई-- ---य-े आहे. म-- व--- स------ क----- आ--- म-ा व-ट- स-क-ई-ग क-ा-च- आ-े- ---------------------------- मला वॉटर स्कीईंग करायचे आहे. 0
M-lā-----ra-s-ī-īṅ---kar-y-----hē. M--- v----- s------- k------- ā--- M-l- v-ṭ-r- s-ī-ī-g- k-r-y-c- ā-ē- ---------------------------------- Malā vŏṭara skī'īṅga karāyacē āhē.
Kan man hyra en surfbräda? स-्फ़ - ब--्---ा-्य--े-मिळ------ का? स--- – ब---- भ------- म--- श--- क-- स-्- – ब-र-ड भ-ड-य-न- म-ळ- श-े- क-? ----------------------------------- सर्फ़ – बोर्ड भाड्याने मिळू शकेल का? 0
S-rf- – bō----bhāḍ-ān---iḷū-ś-kē-a -ā? S---- – b---- b------- m--- ś----- k-- S-r-a – b-r-a b-ā-y-n- m-ḷ- ś-k-l- k-? -------------------------------------- Sarfa – bōrḍa bhāḍyānē miḷū śakēla kā?
Kan man hyra en dykarutrustning? डाइव्-ि---उ--र--भा-्या---मिळू --ेल---? ड-------- उ---- भ------- म--- श--- क-- ड-इ-्-ि-ग उ-क-ण भ-ड-य-न- म-ळ- श-े- क-? -------------------------------------- डाइव्हिंग उपकरण भाड्याने मिळू शकेल का? 0
Ḍ-'-vhiṅ---upak---ṇa b--ḍyā-ē -i-- śakēl----? Ḍ--------- u-------- b------- m--- ś----- k-- Ḍ-'-v-i-g- u-a-a-a-a b-ā-y-n- m-ḷ- ś-k-l- k-? --------------------------------------------- Ḍā'ivhiṅga upakaraṇa bhāḍyānē miḷū śakēla kā?
Kan man hyra vattenskidor? वॉटर -्--ज-भ--्-ान- मिळू-शक-ल -ा? व--- स---- भ------- म--- श--- क-- व-ट- स-क-ज भ-ड-य-न- म-ळ- श-े- क-? --------------------------------- वॉटर स्कीज भाड्याने मिळू शकेल का? 0
Vŏṭara---īj----āḍyānē-m-ḷ---a--la---? V----- s---- b------- m--- ś----- k-- V-ṭ-r- s-ī-a b-ā-y-n- m-ḷ- ś-k-l- k-? ------------------------------------- Vŏṭara skīja bhāḍyānē miḷū śakēla kā?
Jag är bara nybörjare. मल--यात-ल --ध-र- -ाहिती -हे. म-- य---- स----- म----- आ--- म-ा य-त-ल स-ध-र- म-ह-त- आ-े- ---------------------------- मला यातील साधारण माहिती आहे. 0
M-l--y---la sād-ār-ṇ--m--it- ---. M--- y----- s-------- m----- ā--- M-l- y-t-l- s-d-ā-a-a m-h-t- ā-ē- --------------------------------- Malā yātīla sādhāraṇa māhitī āhē.
Jag är medelbra. मी----ार- आ-े. म- स----- आ--- म- स-ध-र- आ-े- -------------- मी साधारण आहे. 0
M- sā--ā-aṇ--ā--. M- s-------- ā--- M- s-d-ā-a-a ā-ē- ----------------- Mī sādhāraṇa āhē.
Jag vet hur det går till. य-त--ी-च--गल- --ं-गत----. य-- म- च----- प----- आ--- य-त म- च-ं-ल- प-ं-ग- आ-े- ------------------------- यात मी चांगला पांरगत आहे. 0
Yāta -ī----galā--ā-r------ā-ē. Y--- m- c------ p-------- ā--- Y-t- m- c-ṅ-a-ā p-n-a-a-a ā-ē- ------------------------------ Yāta mī cāṅgalā pānragata āhē.
Var är skidliften? स्क---ि-्----ठ- --े? स--- ल---- क--- आ--- स-क- ल-फ-ट क-ठ- आ-े- -------------------- स्की लिफ्ट कुठे आहे? 0
S-- --phṭ--k-ṭh--āh-? S-- l----- k---- ā--- S-ī l-p-ṭ- k-ṭ-ē ā-ē- --------------------- Skī liphṭa kuṭhē āhē?
Har du skidor med dig? तुझ-याकडे ---ीज आ-े- का? त-------- स---- आ--- क-- त-झ-य-क-े स-क-ज आ-े- क-? ------------------------ तुझ्याकडे स्कीज आहेत का? 0
Tuj-y-ka---s-īj- --ēt--k-? T--------- s---- ā---- k-- T-j-y-k-ḍ- s-ī-a ā-ē-a k-? -------------------------- Tujhyākaḍē skīja āhēta kā?
Har du pjäxor med dig? तुझ्या-ड--स्क--– बूट आ--- -ा? त-------- स--- – ब-- आ--- क-- त-झ-य-क-े स-क- – ब-ट आ-े- क-? ----------------------------- तुझ्याकडे स्की – बूट आहेत का? 0
Tu---ā---ē s-- – -ū-a--hē-a-kā? T--------- s-- – b--- ā---- k-- T-j-y-k-ḍ- s-ī – b-ṭ- ā-ē-a k-? ------------------------------- Tujhyākaḍē skī – būṭa āhēta kā?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.