Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   nl Vakantieactiviteiten

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48 [achtenveertig]

Vakantieactiviteiten

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nederländska Spela Mer
Är stranden ren? Is-h-- -tr--- sc-oo-? I- h-- s----- s------ I- h-t s-r-n- s-h-o-? --------------------- Is het strand schoon? 0
Kan man bada där? Kan -e- -aar z----en? K-- m-- d--- z------- K-n m-n d-a- z-e-m-n- --------------------- Kan men daar zwemmen? 0
Är det inte farligt att bada där? Is -e- n--t -e-aa-lij- o- -aa--t---w-m-en? I- h-- n--- g--------- o- d--- t- z------- I- h-t n-e- g-v-a-l-j- o- d-a- t- z-e-m-n- ------------------------------------------ Is het niet gevaarlijk om daar te zwemmen? 0
Kan man låna ett parasoll här? K----e--ie--een----aso---u--n? K-- j- h--- e-- p------ h----- K-n j- h-e- e-n p-r-s-l h-r-n- ------------------------------ Kun je hier een parasol huren? 0
Kan man låna en solstol här? K-n--- hi-r e-n---gstoe- -ur-n? K-- j- h--- e-- l------- h----- K-n j- h-e- e-n l-g-t-e- h-r-n- ------------------------------- Kun je hier een ligstoel huren? 0
Kan man låna en båt här? Kun-----i-r--en bo-- h-re-? K-- j- h--- e-- b--- h----- K-n j- h-e- e-n b-o- h-r-n- --------------------------- Kun je hier een boot huren? 0
Jag skulle gärna vilja surfa. Ik-z-u ----------e---urfe-. I- z-- g---- w----- s------ I- z-u g-a-g w-l-e- s-r-e-. --------------------------- Ik zou graag willen surfen. 0
Jag skulle gärna vilja dyka. Ik z-u--ra-g wi-len ---ken. I- z-- g---- w----- d------ I- z-u g-a-g w-l-e- d-i-e-. --------------------------- Ik zou graag willen duiken. 0
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. Ik-z-u g--ag w-l-en wa-e----ën. I- z-- g---- w----- w---------- I- z-u g-a-g w-l-e- w-t-r-k-ë-. ------------------------------- Ik zou graag willen waterskiën. 0
Kan man hyra en surfbräda? K-- -e-e-n -u-f-la-k h----? K-- j- e-- s-------- h----- K-n j- e-n s-r-p-a-k h-r-n- --------------------------- Kun je een surfplank huren? 0
Kan man hyra en dykarutrustning? Kun--e e-- d----i-r-sti-g----e-? K-- j- e-- d------------- h----- K-n j- e-n d-i-u-t-u-t-n- h-r-n- -------------------------------- Kun je een duikuitrusting huren? 0
Kan man hyra vattenskidor? Kun je -ate--k-’s -----? K-- j- w--------- h----- K-n j- w-t-r-k-’- h-r-n- ------------------------ Kun je waterski’s huren? 0
Jag är bara nybörjare. Ik---- -og-maar-e-- -e-in----ng. I- b-- n-- m--- e-- b----------- I- b-n n-g m-a- e-n b-g-n-e-i-g- -------------------------------- Ik ben nog maar een beginneling. 0
Jag är medelbra. Ik--o-r---j -- midd--m-at. I- h--- b-- d- m---------- I- h-o- b-j d- m-d-e-m-a-. -------------------------- Ik hoor bij de middelmaat. 0
Jag vet hur det går till. Dat-kan ik -o--. D-- k-- i- g---- D-t k-n i- g-e-. ---------------- Dat kan ik goed. 0
Var är skidliften? W-a--is-d---ki-ift? W--- i- d- s------- W-a- i- d- s-i-i-t- ------------------- Waar is de skilift? 0
Har du skidor med dig? Heb j--d-- s--’s b-----? H-- j- d-- s---- b-- j-- H-b j- d-n s-i-s b-j j-? ------------------------ Heb je dan ski’s bij je? 0
Har du pjäxor med dig? He- ---da---k--ch--nen--ij--e? H-- j- d-- s---------- b-- j-- H-b j- d-n s-i-c-o-n-n b-j j-? ------------------------------ Heb je dan skischoenen bij je? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.