Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   zh 度假活动

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48[四十八]

48 [Sìshíbā]

度假活动

[dùjià huódòng]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Är stranden ren? 海---净-吗-? 海- 干- 吗 ? 海- 干- 吗 ? --------- 海滩 干净 吗 ? 0
h-i-ān----jì-g-m-? h----- g------ m-- h-i-ā- g-n-ì-g m-? ------------------ hǎitān gānjìng ma?
Kan man bada där? 那儿 ---泳-吗 ? 那- 能 游- 吗 ? 那- 能 游- 吗 ? ----------- 那儿 能 游泳 吗 ? 0
Nà'----é-g--ó-y--- ma? N---- n--- y------ m-- N-'-r n-n- y-u-ǒ-g m-? ---------------------- Nà'er néng yóuyǒng ma?
Är det inte farligt att bada där? 在 那---- ---险-- ? 在 那- 游- 不 危- 吧 ? 在 那- 游- 不 危- 吧 ? ---------------- 在 那里 游泳 不 危险 吧 ? 0
Zà- ---- -óuyǒng--- w-ixi---b-? Z-- n--- y------ b- w------ b-- Z-i n-l- y-u-ǒ-g b- w-i-i-n b-? ------------------------------- Zài nàlǐ yóuyǒng bù wéixiǎn ba?
Kan man låna ett parasoll här? 这--能 租用 太-- 吗-? 这- 能 租- 太-- 吗 ? 这- 能 租- 太-伞 吗 ? --------------- 这里 能 租用 太阳伞 吗 ? 0
Zhèl---é-g-z--òng-t-iyán--sǎ- --? Z---- n--- z----- t------ s-- m-- Z-è-ǐ n-n- z-y-n- t-i-á-g s-n m-? --------------------------------- Zhèlǐ néng zūyòng tàiyáng sǎn ma?
Kan man låna en solstol här? 这里 能----背--- 吗 ? 这- 能 租- 背--- 吗 ? 这- 能 租- 背-躺- 吗 ? ---------------- 这里 能 租用 背靠躺椅 吗 ? 0
Zhèl- ---g ----ng b---kào ---g---m-? Z---- n--- z----- b-- k-- t----- m-- Z-è-ǐ n-n- z-y-n- b-i k-o t-n-y- m-? ------------------------------------ Zhèlǐ néng zūyòng bèi kào tǎngyǐ ma?
Kan man låna en båt här? 这--能-租---- - ? 这- 能 租- 小- 吗 ? 这- 能 租- 小- 吗 ? -------------- 这里 能 租用 小艇 吗 ? 0
Zh----nén--z--ò-g-x--o -ǐn- ma? Z---- n--- z----- x--- t--- m-- Z-è-ǐ n-n- z-y-n- x-ǎ- t-n- m-? ------------------------------- Zhèlǐ néng zūyòng xiǎo tǐng ma?
Jag skulle gärna vilja surfa. 我 想-冲--。 我 想 冲- 。 我 想 冲- 。 -------- 我 想 冲浪 。 0
W- x--n--c--n--àn-. W- x---- c--------- W- x-ǎ-g c-ō-g-à-g- ------------------- Wǒ xiǎng chōnglàng.
Jag skulle gärna vilja dyka. 我 --潜水 。 我 想 潜- 。 我 想 潜- 。 -------- 我 想 潜水 。 0
Wǒ xiǎ---q---sh-ǐ. W- x---- q-------- W- x-ǎ-g q-á-s-u-. ------------------ Wǒ xiǎng qiánshuǐ.
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. 我---滑--。 我 想 滑- 。 我 想 滑- 。 -------- 我 想 滑水 。 0
Wǒ-xiǎng -u- -huǐ. W- x---- h-- s---- W- x-ǎ-g h-á s-u-. ------------------ Wǒ xiǎng huá shuǐ.
Kan man hyra en surfbräda? 能-租用-冲-板-- ? 能 租- 冲-- 吗 ? 能 租- 冲-板 吗 ? ------------ 能 租用 冲浪板 吗 ? 0
Néng--ūyò-g -h--glà-g-b-- -a? N--- z----- c-------- b-- m-- N-n- z-y-n- c-ō-g-à-g b-n m-? ----------------------------- Néng zūyòng chōnglàng bǎn ma?
Kan man hyra en dykarutrustning? 能--用------ ? 能 租- 潜-- 吗 ? 能 租- 潜-器 吗 ? ------------ 能 租用 潜水器 吗 ? 0
N--- zū-----qiáns--ǐ q---a? N--- z----- q------- q- m-- N-n- z-y-n- q-á-s-u- q- m-? --------------------------- Néng zūyòng qiánshuǐ qì ma?
Kan man hyra vattenskidor? 能-租用-------? 能 租- 滑-- 吗 ? 能 租- 滑-板 吗 ? ------------ 能 租用 滑水板 吗 ? 0
N--g--ū-òn--------u- bǎ- --? N--- z----- h-- s--- b-- m-- N-n- z-y-n- h-á s-u- b-n m-? ---------------------------- Néng zūyòng huá shuǐ bǎn ma?
Jag är bara nybörjare. 我-是-初-者 。 我 是 初-- 。 我 是 初-者 。 --------- 我 是 初学者 。 0
W- sh----ū-xu-z--. W- s-- c-- x------ W- s-ì c-ū x-é-h-. ------------------ Wǒ shì chū xuézhě.
Jag är medelbra. 我-- 中-的------。 我 是 中----- ) 。 我 是 中-的-水- ) 。 -------------- 我 是 中等的(水平 ) 。 0
Wǒ--h- z-ō-g--ng de ----ǐ-í-g). W- s-- z-------- d- (---------- W- s-ì z-ō-g-ě-g d- (-h-ǐ-í-g-. ------------------------------- Wǒ shì zhōngděng de (shuǐpíng).
Jag vet hur det går till. 对--我 -经 了解 了 。 对- 我 已- 了- 了 。 对- 我 已- 了- 了 。 -------------- 对此 我 已经 了解 了 。 0
Du--cǐ -ǒ yǐ---g--i--j---e. D-- c- w- y----- l--------- D-ì c- w- y-j-n- l-ǎ-j-ě-e- --------------------------- Duì cǐ wǒ yǐjīng liǎojiěle.
Var är skidliften? 滑-电缆车-在 哪- ? 滑---- 在 哪- ? 滑-电-车 在 哪- ? ------------ 滑雪电缆车 在 哪里 ? 0
Hu-x-ě-d---lǎ--ch---ài----ǐ? H----- d------ c-- z-- n---- H-á-u- d-à-l-n c-ē z-i n-l-? ---------------------------- Huáxuě diànlǎn chē zài nǎlǐ?
Har du skidor med dig? 你-带 了 滑雪板-吗-? 你 带 了 滑-- 吗 ? 你 带 了 滑-板 吗 ? ------------- 你 带 了 滑雪板 吗 ? 0
Nǐ---i-------uěb-n-m-? N- d---- h-------- m-- N- d-i-e h-á-u-b-n m-? ---------------------- Nǐ dàile huáxuěbǎn ma?
Har du pjäxor med dig? 你 - 了-滑---了 吗-? 你 带 了 滑-- 了 吗 ? 你 带 了 滑-鞋 了 吗 ? --------------- 你 带 了 滑雪鞋 了 吗 ? 0
N- ----- h------x-éle-ma? N- d---- h----- x---- m-- N- d-i-e h-á-u- x-é-e m-? ------------------------- Nǐ dàile huáxuě xiéle ma?

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.