Ordlista

sv I varuhuset   »   et Kaubamajas

52 [femtiotvå]

I varuhuset

I varuhuset

52 [viiskümmend kaks]

Kaubamajas

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Ska vi gå till ett varuhus? Läh-- ---b-m--ja? L---- k---------- L-h-e k-u-a-a-j-? ----------------- Lähme kaubamajja? 0
Jag måste handla. Ma pe-- ---seos-e--e--m-. M- p--- s-------- t------ M- p-a- s-s-e-s-e t-g-m-. ------------------------- Ma pean sisseoste tegema. 0
Jag vill handla mycket. Ma ---an palj- s-s---ste -e--. M- t---- p---- s-------- t---- M- t-h-n p-l-u s-s-e-s-e t-h-. ------------------------------ Ma tahan palju sisseoste teha. 0
Var finns kontorsartiklar? Ku- o- -ü-----ub-d? K-- o- b----------- K-s o- b-r-o-a-b-d- ------------------- Kus on bürookaubad? 0
Jag behöver kuvert och brevpapper. Mul -n-v--a---b---ke -- k----p-b----. M-- o- v--- ü------- j- k------------ M-l o- v-j- ü-b-i-k- j- k-r-a-a-e-i-. ------------------------------------- Mul on vaja ümbrikke ja kirjapaberit. 0
Jag behöver kulspetspennor och tuschpennor. M-- on -aj----n-ip-i-a-seid -a---r-er---. M-- o- v--- t-------------- j- m--------- M-l o- v-j- t-n-i-l-i-t-e-d j- m-r-e-e-d- ----------------------------------------- Mul on vaja tindipliiatseid ja markereid. 0
Var är möblerna? Kus-o--m-----? K-- o- m------ K-s o- m-ö-e-? -------------- Kus on mööbel? 0
Jag behöver ett skåp och en byrå. Mul -- va-- -appi----ku--utit. M-- o- v--- k---- j- k-------- M-l o- v-j- k-p-i j- k-m-u-i-. ------------------------------ Mul on vaja kappi ja kummutit. 0
Jag behöver ett skrivbord och en hylla. M-l-on vaja--i----us---d- j--r-a---uri-uli-. M-- o- v--- k------------ j- r-------------- M-l o- v-j- k-r-u-u-l-u-a j- r-a-a-u-i-u-i-. -------------------------------------------- Mul on vaja kirjutuslauda ja raamaturiiulit. 0
Var är leksakerna? Ku--o- --ng--s-a-? K-- o- m---------- K-s o- m-n-u-s-a-? ------------------ Kus on mänguasjad? 0
Jag behöver en docka och en teddybjörn. Mu--o--v-j--nuk-- -- ---sukar-. M-- o- v--- n---- j- k--------- M-l o- v-j- n-k-u j- k-i-u-a-u- ------------------------------- Mul on vaja nukku ja kaisukaru. 0
Jag behöver en fotboll och ett schackspel. Mu---- -aj----lgpa-l---a-ma---än--. M-- o- v--- j-------- j- m--------- M-l o- v-j- j-l-p-l-i j- m-l-m-n-u- ----------------------------------- Mul on vaja jalgpalli ja malemängu. 0
Var är verktygen? K-- o--tö--ii-t--? K-- o- t---------- K-s o- t-ö-i-s-a-? ------------------ Kus on tööriistad? 0
Jag behöver en hammare och en tång. M-l--n-v-ja h-amr-- -a---agi. M-- o- v--- h------ j- s----- M-l o- v-j- h-a-r-t j- s-a-i- ----------------------------- Mul on vaja haamrit ja saagi. 0
Jag behöver en borr och en skruvmejsel. Mul on--a---p-ur- -a-------e-raj--. M-- o- v--- p---- j- k------------- M-l o- v-j- p-u-i j- k-u-i-e-r-j-t- ----------------------------------- Mul on vaja puuri ja kruvikeerajat. 0
Var är smyckena? Kus -- ---ed? K-- o- e----- K-s o- e-t-d- ------------- Kus on ehted? 0
Jag behöver en kedja och ett armband. M-- o--vaja k--t- j- -äe-õ--. M-- o- v--- k---- j- k------- M-l o- v-j- k-t-i j- k-e-õ-u- ----------------------------- Mul on vaja ketti ja käevõru. 0
Jag behöver en ring och örhängen. Mu- -n -aj- -----st----k-rvarõn-ai-. M-- o- v--- s------ j- k------------ M-l o- v-j- s-r-u-t j- k-r-a-õ-g-i-. ------------------------------------ Mul on vaja sõrmust ja kõrvarõngaid. 0

Kvinnor är mer språkligt begåvade än män!

Kvinnor är lika intelligenta som män. I genomsnitt har de samma intelligenskvot. Men könskompetenserna skiljer sig åt. Till exempel, tänker män bättre tredimensionellt. De löser även matematiska problem bättre. Kvinnor, å andra sidan, har ett bättre minne. Och de behärskar språk bättre. Kvinnor gör färre misstag i stavning och grammatik. De har också ett större ordförråd och läser mer flytande. Därför har de vanligtvis bättre resultat i språktest. Orsaken till kvinnors språkliga fördel finns i hjärnan. Den manliga och kvinnliga hjärnan är organiserad på olika sätt. Den vänstra halvan av hjärnan ansvarar för språk. Detta område styr språkliga processer. Trots detta, använder kvinnor båda halvorna av hjärnan vid bearbetning av tal. Dessutom kan de två halvorna i deras hjärna bättre utbyta idéer. Så den kvinnliga hjärnan är mer aktiv vid talbearbetning. Och kvinnor kan bearbeta tal effektivare. Hur hjärnorna skiljer sig åt är fortfarande okänt. Vissa forskare tror att det finns biologiska orsaker. Kvinnliga och manliga gener påverkar hjärnans utveckling. Kvinnor och män är också som de är på grund av hormoner. Andra säger att vår uppväxt påverkar vår utveckling. Eftersom man talar mer och läser mer för kvinnliga bebisar. Unga pojkar, å andra sidan, får mer tekniska leksaker. Så det kan vara så att vår miljö formar vår hjärna. Å andra sidan föreligger vissa skillnader i hela världen. Och barn uppfostras olika i alla kulturer…
Visste du?
Vietnamesiska räknas till mon-khmerspråken. Det är modersmål för mer än 80 miljoner människor. Det är inte besläktat med kinesiska. Men majoriteten av vokabulären är av kinesiskt ursprung. Detta beror på att Vietnam var en del av Kina under 1000 år. Under kolonialtiden hade franskan ett stort inflytande över utvecklingen av vietnamesiska. Vietnamesiska är ett tonalt språk. Det betyder att tonhöjden på stavelserna bestämmer ett ords innebörd. Därför kan fel uttal helt ändra det som sägs eller till och med göra det meningslöst. Totalt finns det sex olika tonhöjder i vietnamesiskan. Idag skrivs språket med latinska bokstäver. Tidigare användes kinesiska karaktärer. Eftersom vietnamesiska är ett isolerande språk, är orden inte böjda. Språket är fortfarande i ett tidigt stadium av att bli utforskat. Upptäck detta språk - det är verkligen värt det!