Ordlista

sv Gå och handla   »   af Inkopies

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [vier en vyftig]

Inkopies

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. Ek-wil-’---e--e-------. E- w-- ’- g------ k---- E- w-l ’- g-s-e-k k-o-. ----------------------- Ek wil ’n geskenk koop. 0
Men inget som är för dyrt. M--r---e -e-d-u- nie. M--- n-- t- d--- n--- M-a- n-e t- d-u- n-e- --------------------- Maar nie te duur nie. 0
Kanske en handväska? Mi-k----’n han-sak? M------ ’- h------- M-s-i-n ’- h-n-s-k- ------------------- Miskien ’n handsak? 0
Vilken färg skulle ni vilja ha? W-t-er k-eur soe--u? W----- k---- s--- u- W-t-e- k-e-r s-e- u- -------------------- Watter kleur soek u? 0
Svart, brun eller vit? S-a--,-br--n-------? S----- b---- o- w--- S-a-t- b-u-n o- w-t- -------------------- Swart, bruin of wit? 0
En stor eller en liten? ’n G---- of ’n kle----i-? ’- G---- o- ’- k--------- ’- G-o-e o- ’- k-e-n-j-e- ------------------------- ’n Grote of ’n kleintjie? 0
Får jag se på den där? M-g-ek--i- ee- sien--s--bli--? M-- e- d-- e-- s--- a--------- M-g e- d-e e-n s-e- a-s-b-i-f- ------------------------------ Mag ek die een sien asseblief? 0
Är den av läder? Is-----v------r-ge-a-k? I- d-- v-- l--- g------ I- d-t v-n l-e- g-m-a-? ----------------------- Is dit van leer gemaak? 0
Eller är den av konstläder? O- is--it--a- pl-st-e-? O- i- d-- v-- p-------- O- i- d-t v-n p-a-t-e-? ----------------------- Of is dit van plastiek? 0
Av läder naturligtvis. Van-lee-,-n---u-lik. V-- l---- n--------- V-n l-e-, n-t-u-l-k- -------------------- Van leer, natuurlik. 0
Det är en särskilt bra kvalitet. Dit-is --son--rs--g-e-e--wa----it. D-- i- b--------- g---- k--------- D-t i- b-s-n-e-s- g-e-e k-a-i-e-t- ---------------------------------- Dit is besonderse goeie kwaliteit. 0
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. En-di- -a-d-ak is w-rk-i- bill--. E- d-- h------ i- w------ b------ E- d-e h-n-s-k i- w-r-l-k b-l-i-. --------------------------------- En die handsak is werklik billik. 0
Jag tycker om den. E----u----rv--. E- h-- d------- E- h-u d-a-v-n- --------------- Ek hou daarvan. 0
Jag tar den. Ek-sa- -i--n--m. E- s-- d-- n---- E- s-l d-t n-e-. ---------------- Ek sal dit neem. 0
Kan jag eventuellt byta den? K---ek --t-o-r--l-in-ie- ----g? K-- e- d-- o----- i----- n----- K-n e- d-t o-r-i- i-d-e- n-d-g- ------------------------------- Kan ek dit omruil indien nodig? 0
Självklart. V-nse---preken-. V--------------- V-n-e-f-p-e-e-d- ---------------- Vanselfsprekend. 0
Vi slår in den som present. Ons-sa- dit -- ’---es-e----oedraai. O-- s-- d-- a- ’- g------ t-------- O-s s-l d-t a- ’- g-s-e-k t-e-r-a-. ----------------------------------- Ons sal dit as ’n geskenk toedraai. 0
Där borta är kassan. Daar----er------s-----k--s-er. D--- a-------- i- d-- k------- D-a- a-d-r-a-t i- d-e k-s-i-r- ------------------------------ Daar anderkant is die kassier. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...