Ordlista

sv Gå och handla   »   et Sisseostud

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [viiskümmend neli]

Sisseostud

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. M- s--v--s--i--i----a. M- s------ k---- o---- M- s-o-i-s k-n-i o-t-. ---------------------- Ma sooviks kinki osta. 0
Men inget som är för dyrt. K--d -ida----mi----l--s---------a-li-. K--- m------ m-- p----- l----- k------ K-i- m-d-g-, m-s p-l-k- l-i-l- k-l-i-. -------------------------------------- Kuid midagi, mis poleks liialt kallis. 0
Kanske en handväska? Võ---ol-a käeko--? V-------- k------- V-i---l-a k-e-o-t- ------------------ Võib-olla käekott? 0
Vilken färg skulle ni vilja ha? Mil-i-- v-r-i te -oo-i-e? M------ v---- t- s------- M-l-i-t v-r-i t- s-o-i-e- ------------------------- Millist värvi te soovite? 0
Svart, brun eller vit? Musta, -ruuni--õ--val--t? M----- p----- v-- v------ M-s-a- p-u-n- v-i v-l-e-? ------------------------- Musta, pruuni või valget? 0
En stor eller en liten? S--rt-v-i-v-ik-s-? S---- v-- v------- S-u-t v-i v-i-e-t- ------------------ Suurt või väikest? 0
Får jag se på den där? To-in-ma---d- korr--v--d-ta? T---- m- s--- k---- v------- T-h-n m- s-d- k-r-a v-a-a-a- ---------------------------- Tohin ma seda korra vaadata? 0
Är den av läder? K-s s-e-o- n-----? K-- s-- o- n------ K-s s-e o- n-h-s-? ------------------ Kas see on nahast? 0
Eller är den av konstläder? V-i--- -a ku-stm-te-ja-i-t? V-- o- t- k---------------- V-i o- t- k-n-t-a-e-j-l-s-? --------------------------- Või on ta kunstmaterjalist? 0
Av läder naturligtvis. N-hast-loo-------t. N----- l----------- N-h-s- l-o-u-i-u-t- ------------------- Nahast loomulikult. 0
Det är en särskilt bra kvalitet. S----- äärm---l--k-a-------e. S-- o- ä-------- k----------- S-e o- ä-r-i-e-t k-a-i-e-t-e- ----------------------------- See on äärmiselt kvaliteetne. 0
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. Ja---e--tt-on-t-e--i se----i-d- --är-. J- k------ o- t----- s--- h---- v----- J- k-e-o-t o- t-e-t- s-d- h-n-a v-ä-t- -------------------------------------- Ja käekott on tõesti seda hinda väärt. 0
Jag tycker om den. Se- mee-d-- -u-le. S-- m------ m----- S-e m-e-d-b m-l-e- ------------------ See meeldib mulle. 0
Jag tar den. Ma-võta- -e-le. M- v---- s----- M- v-t-n s-l-e- --------------- Ma võtan selle. 0
Kan jag eventuellt byta den? Ka- m--s----seda--i--e- ümb-- v-h-ta--? K-- m- s--- s--- h----- ü---- v-------- K-s m- s-a- s-d- h-l-e- ü-b-r v-h-t-d-? --------------------------------------- Kas ma saan seda hiljem ümber vahetada? 0
Självklart. Lo-mu-iku-t. L----------- L-o-u-i-u-t- ------------ Loomulikult. 0
Vi slår in den som present. M- -a--m- -----n-in- -ra. M- p----- t- k------ ä--- M- p-k-m- t- k-n-i-a ä-a- ------------------------- Me pakime ta kingina ära. 0
Där borta är kassan. K---a o---e-lpool. K---- o- s-------- K-s-a o- s-a-p-o-. ------------------ Kassa on sealpool. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...