Ordlista

sv Gå och handla   »   he ‫לעשות קניות‬

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

‫54 [חמישים וארבע]‬

54 [xamishim w\'arba]

‫לעשות קניות‬

[la'assot qniot]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hebreiska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. ‫א---ר-צ- ל---ת-----.‬ ‫--- ר--- ל---- מ----- ‫-נ- ר-צ- ל-נ-ת מ-נ-.- ---------------------- ‫אני רוצה לקנות מתנה.‬ 0
a-i -ots-h--ots----iq--t-mat--ah. a-- r------------ l----- m------- a-i r-t-e-/-o-s-h l-q-o- m-t-n-h- --------------------------------- ani rotseh/rotsah liqnot matanah.
Men inget som är för dyrt. ‫אב- לא---ה- יק--מד-.‬ ‫--- ל- מ--- י-- מ---- ‫-ב- ל- מ-ה- י-ר מ-י-‬ ---------------------- ‫אבל לא משהו יקר מדי.‬ 0
av-l-l--m-sh-h- -a-a- -i---. a--- l- m------ y---- m----- a-a- l- m-s-e-u y-q-r m-d-y- ---------------------------- aval lo mashehu yaqar miday.
Kanske en handväska? ‫או-י--י- -ד?‬ ‫---- ת-- י--- ‫-ו-י ת-ק י-?- -------------- ‫אולי תיק יד?‬ 0
ul-y---- ya-? u--- t-- y--- u-a- t-q y-d- ------------- ulay tiq yad?
Vilken färg skulle ni vilja ha? ‫--יז- צ-ע?‬ ‫----- צ---- ‫-א-ז- צ-ע-‬ ------------ ‫באיזה צבע?‬ 0
b---zeh-tsev-? b------ t----- b-e-z-h t-e-a- -------------- b'eyzeh tseva?
Svart, brun eller vit? ‫שחור-------ו לב--‬ ‫----- ח-- א- ל---- ‫-ח-ר- ח-ם א- ל-ן-‬ ------------------- ‫שחור, חום או לבן?‬ 0
s--x-r----m o--avan? s------ x-- o l----- s-a-o-, x-m o l-v-n- -------------------- shaxor, xum o lavan?
En stor eller en liten? ‫גדול--- ק-ן-‬ ‫---- א- ק---- ‫-ד-ל א- ק-ן-‬ -------------- ‫גדול או קטן?‬ 0
g--ol --qa-an? g---- o q----- g-d-l o q-t-n- -------------- gadol o qatan?
Får jag se på den där? ‫-פ------ו--א--ו-‬ ‫---- ל---- א----- ‫-פ-ר ל-א-ת א-ת-?- ------------------ ‫אפשר לראות אותו?‬ 0
e-s-ar------t oto? e----- l----- o--- e-s-a- l-r-o- o-o- ------------------ efshar lir'ot oto?
Är den av läder? ‫ה-ם---א-ע--י-מ-ור?‬ ‫--- ה-- ע--- מ----- ‫-א- ה-א ע-ו- מ-ו-?- -------------------- ‫האם הוא עשוי מעור?‬ 0
h-'i--hu --su--me-or? h---- h- a---- m----- h-'-m h- a-s-y m-'-r- --------------------- ha'im hu assuy me'or?
Eller är den av konstläder? ‫או-מח-מ--ם-ס--ט-י--‬ ‫-- מ------ ס-------- ‫-ו מ-ו-ר-ם ס-נ-ט-ם-‬ --------------------- ‫או מחומרים סינטטים?‬ 0
o-mi-omari- --n-e-i-? o m-------- s-------- o m-x-m-r-m s-n-e-i-? --------------------- o mixomarim sintetim?
Av läder naturligtvis. ‫--א--שמ--ר-‬ ‫---- ש------ ‫-ד-י ש-ע-ר-‬ ------------- ‫ודאי שמעור.‬ 0
w-da-- s-e-e---. w----- s-------- w-d-'- s-e-e-o-. ---------------- wada'i sheme'or.
Det är en särskilt bra kvalitet. ‫האי-ו-----ה--מ--ח-.‬ ‫------ ט--- ב------- ‫-א-כ-ת ט-ב- ב-י-ח-.- --------------------- ‫האיכות טובה במיוחד.‬ 0
h-'-yk--t-t-va- -i-yu--d. h-------- t---- b-------- h-'-y-h-t t-v-h b-m-u-a-. ------------------------- ha'eykhut tovah bimyuxad.
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. ‫-ה-חיר -אמת ---א--‬ ‫------ ב--- מ------ ‫-ה-ח-ר ב-מ- מ-י-ה-‬ -------------------- ‫והמחיר באמת מציאה.‬ 0
w'ha----- -'e--t-me--i---. w-------- v----- m-------- w-h-m-x-r v-e-e- m-t-i-a-. -------------------------- w'hamexir v'emet metsi'ah.
Jag tycker om den. ‫-ה --צ-----ב-יני.‬ ‫-- מ--- ח- ב------ ‫-ה מ-צ- ח- ב-י-י-‬ ------------------- ‫זה מוצא חן בעיני.‬ 0
ze---otse-----b-'eyn-y. z-- m---- x-- b-------- z-h m-t-e x-n b-'-y-a-. ----------------------- zeh motse xen be'eynay.
Jag tar den. ‫אני--קנה א----‬ ‫--- א--- א----- ‫-נ- א-נ- א-ת-.- ---------------- ‫אני אקנה אותו.‬ 0
an- eq-e-----. a-- e---- o--- a-i e-n-h o-o- -------------- ani eqneh oto.
Kan jag eventuellt byta den? ‫א------יה-ל--ליף-‬ ‫---- י--- ל------- ‫-פ-ר י-י- ל-ח-י-?- ------------------- ‫אפשר יהיה להחליף?‬ 0
efs--r i-ye- l'h--li-? e----- i---- l-------- e-s-a- i-y-h l-h-x-i-? ---------------------- efshar ihyeh l'haxlif?
Självklart. ‫-ו----‬ ‫------- ‫-ו-א-.- -------- ‫בודאי.‬ 0
be--da-y. b-------- b-w-d-'-. --------- bewada'y.
Vi slår in den som present. ‫א-ח-ו--א--ז בארי---מתנה.‬ ‫----- נ---- ב----- מ----- ‫-נ-נ- נ-ר-ז ב-ר-ז- מ-נ-.- -------------------------- ‫אנחנו נארוז באריזת מתנה.‬ 0
a----u------o- -----i-at -ata-a-. a----- n------ b-------- m------- a-a-n- n-'-r-z b-'-r-z-t m-t-n-h- --------------------------------- anaxnu ne'eroz be'arizat matanah.
Där borta är kassan. ‫--ו-- ----ת -ם.‬ ‫----- נ---- ש--- ‫-ק-פ- נ-צ-ת ש-.- ----------------- ‫הקופה נמצאת שם.‬ 0
haqup-h----tse-----a-. h------ n------- s---- h-q-p-h n-m-s-'- s-a-. ---------------------- haqupah nimtse't sham.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...