Ordlista

sv Gå och handla   »   mk Купување

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [педесет и четири]

54 [pyedyesyet i chyetiri]

Купување

[Koopoovaњye]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. Сак---д----пам-ед-- --д-ро-. С---- д- к---- е--- п------- С-к-м д- к-п-м е-е- п-д-р-к- ---------------------------- Сакам да купам еден подарок. 0
Sakam -a ko------e---n ----r-k. S---- d- k----- y----- p------- S-k-m d- k-o-a- y-d-e- p-d-r-k- ------------------------------- Sakam da koopam yedyen podarok.
Men inget som är för dyrt. Н- не-н--то----м-огу --а--. Н- н- н---- п------- с----- Н- н- н-ш-о п-е-н-г- с-а-о- --------------------------- Но не нешто премногу скапо. 0
N--n---n--s--o-prye--o-u-----a--. N- n-- n------ p---------- s----- N- n-e n-e-h-o p-y-m-o-u-o s-a-o- --------------------------------- No nye nyeshto pryemnoguoo skapo.
Kanske en handväska? Мо---- ---- ра--а -аш-а? М----- е--- р---- т----- М-ж-б- е-н- р-ч-а т-ш-а- ------------------------ Можеби една рачна ташна? 0
Moʐyebi--e-na -a--n- ---h-a? M------ y---- r----- t------ M-ʐ-e-i y-d-a r-c-n- t-s-n-? ---------------------------- Moʐyebi yedna rachna tashna?
Vilken färg skulle ni vilja ha? К-ј--б--а----ја --к--е? К--- б--- б- ј- с------ К-ј- б-ј- б- ј- с-к-л-? ----------------------- Која боја би ја сакале? 0
Koј---o-- -i -a --k--ye? K--- b--- b- ј- s------- K-ј- b-ј- b- ј- s-k-l-e- ------------------------ Koјa boјa bi јa sakalye?
Svart, brun eller vit? Цр-а- к-фе-ва--л--б--а? Ц---- к------ и-- б---- Ц-н-, к-ф-а-а и-и б-л-? ----------------------- Црна, кафеава или бела? 0
T----,-k-fy---a il--bye-a? T----- k------- i-- b----- T-r-a- k-f-e-v- i-i b-e-a- -------------------------- Tzrna, kafyeava ili byela?
En stor eller en liten? Едн- г--ем- -ли-м-ла? Е--- г----- и-- м---- Е-н- г-л-м- и-и м-л-? --------------------- Една голема или мала? 0
Y---- -----em---l--m-la? Y---- g------- i-- m---- Y-d-a g-o-y-m- i-i m-l-? ------------------------ Yedna guolyema ili mala?
Får jag se på den där? С--ам-л- да--- -ид-м --аа? С---- л- д- ј- в---- о---- С-е-м л- д- ј- в-д-м о-а-? -------------------------- Смеам ли да ја видам оваа? 0
Smy-am l- da -a v--a- o-a-? S----- l- d- ј- v---- o---- S-y-a- l- d- ј- v-d-m o-a-? --------------------------- Smyeam li da јa vidam ovaa?
Är den av läder? Да---таа е -д--о-а? Д--- т-- е о- к---- Д-л- т-а е о- к-ж-? ------------------- Дали таа е од кожа? 0
D-li-----ye -d-k-ʐ-? D--- t-- y- o- k---- D-l- t-a y- o- k-ʐ-? -------------------- Dali taa ye od koʐa?
Eller är den av konstläder? Ил- п-- е од-в-ш----- ма--р----? И-- п-- е о- в------- м--------- И-и п-к е о- в-ш-а-к- м-т-р-ј-л- -------------------------------- Или пак е од вештачки материјал? 0
I--------e--- -ye-htachki-ma-yeriј--? I-- p-- y- o- v---------- m---------- I-i p-k y- o- v-e-h-a-h-i m-t-e-i-a-? ------------------------------------- Ili pak ye od vyeshtachki matyeriјal?
Av läder naturligtvis. Од------сек-ко. О- к--- с------ О- к-ж- с-к-к-. --------------- Од кожа секако. 0
Od k--a -y-k---. O- k--- s------- O- k-ʐ- s-e-a-o- ---------------- Od koʐa syekako.
Det är en särskilt bra kvalitet. О-а-е-еде---соб----доб---к-а-итет. О-- е е--- о------ д---- к-------- О-а е е-е- о-о-е-о д-б-р к-а-и-е-. ---------------------------------- Ова е еден особено добар квалитет. 0
Ov--------y-- -so-y-------ar-k---i--et. O-- y- y----- o------- d---- k--------- O-a y- y-d-e- o-o-y-n- d-b-r k-a-i-y-t- --------------------------------------- Ova ye yedyen osobyeno dobar kvalityet.
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. И т-шна-а -а-и-ти-- - -о----гу -оволн--ц--а. И т------ н-------- е с- м---- п------ ц---- И т-ш-а-а н-в-с-и-а е с- м-о-у п-в-л-а ц-н-. -------------------------------------------- И ташната навистина е со многу поволна цена. 0
I ---hna-a--av-st----y- s- --o-u----ovo-n----yen-. I t------- n-------- y- s- m------ p------ t------ I t-s-n-t- n-v-s-i-a y- s- m-o-u-o p-v-l-a t-y-n-. -------------------------------------------------- I tashnata navistina ye so mnoguoo povolna tzyena.
Jag tycker om den. М- ------аѓа. М- с- д------ М- с- д-п-ѓ-. ------------- Ми се допаѓа. 0
Mi sy- dopaѓa. M- s-- d------ M- s-e d-p-ѓ-. -------------- Mi sye dopaѓa.
Jag tar den. Ќ---- -ем-м. Ќ- ј- з----- Ќ- ј- з-м-м- ------------ Ќе ја земам. 0
Kjy--јa zye-am. K--- ј- z------ K-y- ј- z-e-a-. --------------- Kjye јa zyemam.
Kan jag eventuellt byta den? Д-ли--ож-м--лучај----а--а ----н--? Д--- м---- с------- д- ј- з------- Д-л- м-ж-м с-у-а-н- д- ј- з-м-н-м- ---------------------------------- Дали можам случајно да ја заменам? 0
D--i-moʐ----l-o--a-no-da -a---m--na-? D--- m---- s--------- d- ј- z-------- D-l- m-ʐ-m s-o-c-a-n- d- ј- z-m-e-a-? ------------------------------------- Dali moʐam sloochaјno da јa zamyenam?
Självklart. Се-раз----. С- р------- С- р-з-и-а- ----------- Се разбира. 0
Sye -----ra. S-- r------- S-e r-z-i-a- ------------ Sye razbira.
Vi slår in den som present. Ќ---а сп---в--- ка-- -ода---. Ќ- ј- с-------- к--- п------- Ќ- ј- с-а-у-а-е к-к- п-д-р-к- ----------------------------- Ќе ја спакуваме како подарок. 0
Kj----a----k-o---y- k----p---r--. K--- ј- s---------- k--- p------- K-y- ј- s-a-o-v-m-e k-k- p-d-r-k- --------------------------------- Kjye јa spakoovamye kako podarok.
Där borta är kassan. Там- -- -п---ив--е -л----н-та. Т--- о- с------- е б---------- Т-м- о- с-р-т-в- е б-а-а-н-т-. ------------------------------ Таму од спротива е благајната. 0
T-mo- -d ---oti-a-y-----g--ј-a--. T---- o- s------- y- b----------- T-m-o o- s-r-t-v- y- b-a-u-ј-a-a- --------------------------------- Tamoo od sprotiva ye blaguaјnata.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...