Ordlista

sv Gå och handla   »   sl Nakupovanje

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [štiriinpetdeset]

Nakupovanje

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. R-d(-)-b- kupi-(a) darilo. R----- b- k------- d------ R-d-a- b- k-p-l-a- d-r-l-. -------------------------- Rad(a) bi kupil(a) darilo. 0
Men inget som är för dyrt. Ve--ar ----redr-go. V----- n- p-------- V-n-a- n- p-e-r-g-. ------------------- Vendar ne predrago. 0
Kanske en handväska? M-rda--or-i--? M---- t------- M-r-a t-r-i-o- -------------- Morda torbico? 0
Vilken färg skulle ni vilja ha? V---k--i-b-rvi j- ž--ite? V k----- b---- j- ž------ V k-k-n- b-r-i j- ž-l-t-? ------------------------- V kakšni barvi jo želite? 0
Svart, brun eller vit? V--r--------i-a-- ----? V č---- r---- a-- b---- V č-n-, r-a-i a-i b-l-? ----------------------- V črni, rjavi ali beli? 0
En stor eller en liten? Ve---- -li -a-hn-? V----- a-- m------ V-l-k- a-i m-j-n-? ------------------ Veliko ali majhno? 0
Får jag se på den där? S- --h-- -o----ogle-a-? S- l---- t--- p-------- S- l-h-o t-l- p-g-e-a-? ----------------------- Si lahko tole pogledam? 0
Är den av läder? Je-ta-- iz--snja? J- t--- i- u----- J- t-l- i- u-n-a- ----------------- Je tale iz usnja? 0
Eller är den av konstläder? A-i ---u-e----sn-vi? A-- i- u----- s----- A-i i- u-e-n- s-o-i- -------------------- Ali iz umetne snovi? 0
Av läder naturligtvis. Seve-a -e iz -s-ja. S----- j- i- u----- S-v-d- j- i- u-n-a- ------------------- Seveda je iz usnja. 0
Det är en särskilt bra kvalitet. Je---l---ob-e kak--os--. J- z--- d---- k--------- J- z-l- d-b-e k-k-v-s-i- ------------------------ Je zelo dobre kakovosti. 0
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. In ---t-rbi-a-j--r-sni--o zel- po---i. I- t- t------ j- r------- z--- p------ I- t- t-r-i-a j- r-s-i-n- z-l- p-c-n-. -------------------------------------- In ta torbica je resnično zelo poceni. 0
Jag tycker om den. V-eč--i --. V--- m- j-- V-e- m- j-. ----------- Všeč mi je. 0
Jag tar den. Vz-m-m jo. V----- j-- V-a-e- j-. ---------- Vzamem jo. 0
Kan jag eventuellt byta den? Jo la----ka--e-e mo-oč--z--e--am? J- l---- k------ m----- z-------- J- l-h-o k-s-e-e m-g-č- z-m-n-a-? --------------------------------- Jo lahko kasneje mogoče zamenjam? 0
Självklart. S-----. S------ S-v-d-. ------- Seveda. 0
Vi slår in den som present. J--bom- -a-a---al--ko- d--i--. J- b--- z--------- k-- d------ J- b-m- z-p-k-r-l- k-t d-r-l-. ------------------------------ Jo bomo zapakirali kot darilo. 0
Där borta är kassan. Ta--je--l-gajn-. T-- j- b-------- T-m j- b-a-a-n-. ---------------- Tam je blagajna. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...