Ordlista

sv Arbeta   »   af Werk

55 [femtiofem]

Arbeta

Arbeta

55 [vyf en vyftig]

Werk

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Vad har ni för yrke? Wa- is-u --- ------? W-- i- u v-- b------ W-t i- u v-n b-r-e-? -------------------- Wat is u van beroep? 0
Min man är läkare till yrket. My---- i- ----o---r. M- m-- i- ’- d------ M- m-n i- ’- d-k-e-. -------------------- My man is ’n dokter. 0
Jag arbetar deltid som sjuksköterska. Ek ------e--t-d- -s-’-----ple--st--. E- w--- d------- a- ’- v------------ E- w-r- d-e-t-d- a- ’- v-r-l-e-s-e-. ------------------------------------ Ek werk deeltyds as ’n verpleegster. 0
Snart får vi pension. Ons--a- ---ne--rt --s-pen-io-n o-t--n-. O-- s-- b-------- o-- p------- o------- O-s s-l b-n-e-o-t o-s p-n-i-e- o-t-a-g- --------------------------------------- Ons sal binnekort ons pensioen ontvang. 0
Men skatterna är höga. Ma-- --e-bel---i-g-i---oog. M--- d-- b-------- i- h---- M-a- d-e b-l-s-i-g i- h-o-. --------------------------- Maar die belasting is hoog. 0
Och sjukförsäkringen är hög. E---edi-se v----kering is-d--r. E- m------ v---------- i- d---- E- m-d-e-e v-r-e-e-i-g i- d-u-. ------------------------------- En mediese versekering is duur. 0
Vad vill du bli? W-t wi- -- g-----ee---g-w-r-? W-- w-- j- g---- e----- w---- W-t w-l j- g-a-g e-n-a- w-r-? ----------------------------- Wat wil jy graag eendag word? 0
Jag vill bli ingenjör. Ek--i--gr--g-’n -n---i--r -o--. E- w-- g---- ’- i-------- w---- E- w-l g-a-g ’- i-g-n-e-r w-r-. ------------------------------- Ek wil graag ’n ingenieur word. 0
Jag vill studera på universitet. E--wil-u-i--r-it-i- toe---an. E- w-- u----------- t-- g---- E- w-l u-i-e-s-t-i- t-e g-a-. ----------------------------- Ek wil universiteit toe gaan. 0
Jag är praktikant. E- is-’n--i-t-rn“. E- i- ’- „-------- E- i- ’- „-n-e-n-. ------------------ Ek is ’n „intern“. 0
Jag tjänar inte mycket. Ek -er--e- nie -eel-ni-. E- v------ n-- v--- n--- E- v-r-i-n n-e v-e- n-e- ------------------------ Ek verdien nie veel nie. 0
Jag praktiserar utomlands. Ek-d-e---- in-er-sk-- -n d-----it-la--. E- d--- m- i--------- i- d-- b--------- E- d-e- m- i-t-r-s-a- i- d-e b-i-e-a-d- --------------------------------------- Ek doen my internskap in die buiteland. 0
Det där är min chef. Di--is -y-b---. D-- i- m- b---- D-t i- m- b-a-. --------------- Dit is my baas. 0
Jag har trevliga kollegor. Ek he---awe-ko-----s. E- h-- g--- k-------- E- h-t g-w- k-l-e-a-. --------------------- Ek het gawe kollegas. 0
Vid lunchtid går vi alltid till personalrestaurangen. S--ddags--aan---- -lt-d -r-eg----. S------- g--- o-- a---- k---- t--- S-i-d-g- g-a- o-s a-t-d k-o-g t-e- ---------------------------------- Smiddags gaan ons altyd kroeg toe. 0
Jag söker en anställning. E- -s-o--so-- n--w-r-. E- i- o- s--- n- w---- E- i- o- s-e- n- w-r-. ---------------------- Ek is op soek na werk. 0
Jag har varit arbetslös i ett år. Ek is-a- ’- ja-r -erkloos. E- i- a- ’- j--- w-------- E- i- a- ’- j-a- w-r-l-o-. -------------------------- Ek is al ’n jaar werkloos. 0
I det här landet finns det allt för många arbetslösa. Da----- -- --e- -----o-- -ense ---dié l--d. D--- i- t- v--- w------- m---- i- d-- l---- D-a- i- t- v-e- w-r-l-s- m-n-e i- d-é l-n-. ------------------------------------------- Daar is te veel werklose mense in dié land. 0

Minnet behöver tal

De flesta människor kommer ihåg sin första skoldag. Men de kommer inte ihåg vad som hände innan. Vi har nästan inget minne från våra första levnadsår. Men varför är det så? Varför kan vi inte komma ihåg upplevelserna vi hade som bebis. Skälet ligger i vår utveckling. Tal och minne utvecklas ungefär vid samma tidpunkt. Och för att komma ihåg någonting, behöver en person talet. Det vill säga han måste ha ord för det han upplever. Forskare har genomfört olika tester med barn. De gjorde då en intressant upptäckt. Så snart barn lär sig tala, glömmer de allt som hände innan. Början av talet är därför även början på minnet. Barn lär sig en hel del under sina tre första levnadsår. De upplever nya saker varje dag. De gör också många viktiga erfarenheter vid denna ålder. Trots detta, försvinner allt. Psykologer kallar detta fenomen infantil amnesi. Endast det som barnen kan namnge stannar kvar. Det autobiografiska minnet behåller personliga erfarenheter. Det fungerar som en dagbok. Allt som är viktigt i vårt liv registreras där. På det sättet, formar det autobiografiska minnet vår identitet. Men dess utveckling är beroende av inlärningen av vårt modersmål. Och vi kan endast aktivera vårt minne genom vårt tal. Det vi lärde oss som små barn är naturligtvis inte helt borta. Det finns lagrat någonstans i vår hjärna. Vi kan bara inte komma åt det längre…- det är synd, eller hur?