Ordlista

sv Arbeta   »   am መሥራት

55 [femtiofem]

Arbeta

Arbeta

55 [ሃምሣ አምስት]

55 [hamiša āmisiti]

መሥራት

[sira]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
Vad har ni för yrke? ምን-- -- የ-ሰ-ት？ ም--- ነ- የ----- ም-ድ- ነ- የ-ሰ-ት- -------------- ምንድን ነው የሚሰሩት？ 0
m-ni--n- -------mīs-r--i？ m------- n--- y---------- m-n-d-n- n-w- y-m-s-r-t-？ ------------------------- minidini newi yemīseruti？
Min man är läkare till yrket. ባሌ -ክተ- --። ባ- ዶ--- ነ-- ባ- ዶ-ተ- ነ-። ----------- ባሌ ዶክተር ነው። 0
ba---d-ki---i newi. b--- d------- n---- b-l- d-k-t-r- n-w-. ------------------- balē dokiteri newi.
Jag arbetar deltid som sjuksköterska. እኔ --ሽ-ቀ- -ርስ-- -ሰ---። እ- ግ-- ቀ- ነ---- እ----- እ- ግ-ሽ ቀ- ነ-ስ-ት እ-ራ-ው- ---------------------- እኔ ግማሽ ቀን ነርስነት እሰራለው። 0
inē-g-ma-----’e-i-n---sine-i-iser-le--. i-- g------ k---- n--------- i--------- i-ē g-m-s-i k-e-i n-r-s-n-t- i-e-a-e-i- --------------------------------------- inē gimashi k’eni nerisineti iseralewi.
Snart får vi pension. በቅ-- -ርታ -ን-ጣ--። በ--- ጡ-- እ------ በ-ር- ጡ-ታ እ-ወ-ለ-። ---------------- በቅርቡ ጡርታ እንወጣለን። 0
b-k’i--b--t’-rit- ----e-’-----. b-------- t------ i------------ b-k-i-i-u t-u-i-a i-i-e-’-l-n-. ------------------------------- bek’iribu t’urita iniwet’aleni.
Men skatterna är höga. ግን--ብ--ከፍ-- --። ግ- ግ-- ከ--- ነ-- ግ- ግ-ሩ ከ-ተ- ነ-። --------------- ግን ግብሩ ከፍተኛ ነው። 0
g-ni gi-i---k-f-te--a --w-. g--- g----- k-------- n---- g-n- g-b-r- k-f-t-n-a n-w-. --------------------------- gini gibiru kefitenya newi.
Och sjukförsäkringen är hög. እና የጤ- -ስት-ው- -ድ ነ-። እ- የ-- ዋ----- ው- ነ-- እ- የ-ና ዋ-ት-ው- ው- ነ-። -------------------- እና የጤና ዋስትናውም ውድ ነው። 0
i-a -et’-----asi--n--i---wi------i. i-- y------ w----------- w--- n---- i-a y-t-ē-a w-s-t-n-w-m- w-d- n-w-. ----------------------------------- ina yet’ēna wasitinawimi widi newi.
Vad vill du bli? ወ-----ን--ሆን ት--ጋ-ህ/-? ወ--- ም- መ-- ት-------- ወ-ፊ- ም- መ-ን ት-ል-ለ-/-? --------------------- ወደፊት ምን መሆን ትፈልጋለህ/ሽ? 0
w---f-ti-m-ni-m-h--------liga-ehi/---? w------- m--- m----- t---------------- w-d-f-t- m-n- m-h-n- t-f-l-g-l-h-/-h-? -------------------------------------- wedefīti mini mehoni tifeligalehi/shi?
Jag vill bli ingenjör. መሐ-ዲ- -----ፈል---። መ---- መ-- እ------ መ-ን-ስ መ-ን እ-ል-ለ-። ----------------- መሐንዲስ መሆን እፈልጋለው። 0
m-ḥā-id-si--e-on----e---al-w-. m---------- m----- i----------- m-h-ā-i-ī-i m-h-n- i-e-i-a-e-i- ------------------------------- meḥānidīsi mehoni ifeligalewi.
Jag vill studera på universitet. ዩንቨ--ቲ-መማ--እፈልጋ-ው። ዩ----- መ-- እ------ ዩ-ቨ-ስ- መ-ር እ-ል-ለ-። ------------------ ዩንቨርስቲ መማር እፈልጋለው። 0
y-n--eri-i-ī -em-ri --elig----i. y----------- m----- i----------- y-n-v-r-s-t- m-m-r- i-e-i-a-e-i- -------------------------------- yuniverisitī memari ifeligalewi.
Jag är praktikant. እኔ-ተ-ማ-- -ኝ። እ- ተ---- ነ-- እ- ተ-ማ-ጂ ነ-። ------------ እኔ ተለማማጂ ነኝ። 0
i-- te-e----j- -eny-. i-- t--------- n----- i-ē t-l-m-m-j- n-n-i- --------------------- inē telemamajī nenyi.
Jag tjänar inte mycket. ብዙ አ--ፈለኝ-። ብ- አ------- ብ- አ-ከ-ለ-ም- ----------- ብዙ አይከፈለኝም። 0
b--u-āyi--fe--nyimi. b--- ā-------------- b-z- ā-i-e-e-e-y-m-. -------------------- bizu āyikefelenyimi.
Jag praktiserar utomlands. በ-- ----እየተለማመደ-- --። በ-- አ-- እ-------- ነ-- በ-ላ አ-ር እ-ተ-ማ-ደ-ኝ ነ-። --------------------- በሌላ አገር እየተለማመደኩኝ ነው። 0
b-l-la--g--i----tel---m-d-ku-yi n-w-. b----- ā---- i----------------- n---- b-l-l- ā-e-i i-e-e-e-a-e-e-u-y- n-w-. ------------------------------------- belēla āgeri iyetelemamedekunyi newi.
Det där är min chef. ያ--ኔ-አ-ቃ-ነው። ያ የ- አ-- ነ-- ያ የ- አ-ቃ ነ-። ------------ ያ የኔ አለቃ ነው። 0
y- ye-- āl-k’----wi. y- y--- ā----- n---- y- y-n- ā-e-’- n-w-. -------------------- ya yenē ālek’a newi.
Jag har trevliga kollegor. እኔ--- --ደረ---አሉ-። እ- ጥ- ባ----- አ--- እ- ጥ- ባ-ደ-ቦ- አ-ኝ- ----------------- እኔ ጥሩ ባልደረቦች አሉኝ። 0
in- --ir-----i-er-b--h---l-ny-. i-- t---- b------------ ā------ i-ē t-i-u b-l-d-r-b-c-i ā-u-y-. ------------------------------- inē t’iru baliderebochi ālunyi.
Vid lunchtid går vi alltid till personalrestaurangen. ሁሌ----ት-በ-ላ-ወደ--ፊቴር- እንሄዳለን። ሁ- ከ--- በ-- ወ- ካ---- እ------ ሁ- ከ-ዓ- በ-ላ ወ- ካ-ቴ-ያ እ-ሄ-ለ-። ---------------------------- ሁሌ ከሰዓት በኋላ ወደ ካፊቴርያ እንሄዳለን። 0
h-l- k--e---i---h-w-la--e-- -af-t-r-y- ---hēd----i. h--- k------- b------- w--- k--------- i----------- h-l- k-s-‘-t- b-h-w-l- w-d- k-f-t-r-y- i-i-ē-a-e-i- --------------------------------------------------- hulē kese‘ati beḫwala wede kafītēriya inihēdaleni.
Jag söker en anställning. ስራ --ፈ-----ው ። ስ- እ----- ነ- ። ስ- እ-ፈ-ኩ- ነ- ። -------------- ስራ እየፈለኩኝ ነው ። 0
s-ra-i--fel--u--- -ewi . s--- i----------- n--- . s-r- i-e-e-e-u-y- n-w- . ------------------------ sira iyefelekunyi newi .
Jag har varit arbetslös i ett år. ለ-መት--ክል ---አጥ-ነኝ። ለ--- ያ-- ስ- አ- ነ-- ለ-መ- ያ-ል ስ- አ- ነ-። ------------------ ለአመት ያክል ስራ አጥ ነኝ። 0
l--ām----y-k-l---i---ā-’i-n--yi. l------- y----- s--- ā--- n----- l-’-m-t- y-k-l- s-r- ā-’- n-n-i- -------------------------------- le’āmeti yakili sira āt’i nenyi.
I det här landet finns det allt för många arbetslösa. በ---ሃ----ስጥ ----- ----አ-። በ-- ሃ-- ው-- ብ- ስ- አ-- አ-- በ-ህ ሃ-ር ው-ጥ ብ- ስ- አ-ች አ-። ------------------------- በዚህ ሃገር ውስጥ ብዙ ስራ አጦች አሉ። 0
b-zī-- h-ge---w---t’- bizu sira---’---- ---. b----- h----- w------ b--- s--- ā------ ā--- b-z-h- h-g-r- w-s-t-i b-z- s-r- ā-’-c-i ā-u- -------------------------------------------- bezīhi hageri wisit’i bizu sira āt’ochi ālu.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Minnet behöver tal

De flesta människor kommer ihåg sin första skoldag. Men de kommer inte ihåg vad som hände innan. Vi har nästan inget minne från våra första levnadsår. Men varför är det så? Varför kan vi inte komma ihåg upplevelserna vi hade som bebis. Skälet ligger i vår utveckling. Tal och minne utvecklas ungefär vid samma tidpunkt. Och för att komma ihåg någonting, behöver en person talet. Det vill säga han måste ha ord för det han upplever. Forskare har genomfört olika tester med barn. De gjorde då en intressant upptäckt. Så snart barn lär sig tala, glömmer de allt som hände innan. Början av talet är därför även början på minnet. Barn lär sig en hel del under sina tre första levnadsår. De upplever nya saker varje dag. De gör också många viktiga erfarenheter vid denna ålder. Trots detta, försvinner allt. Psykologer kallar detta fenomen infantil amnesi. Endast det som barnen kan namnge stannar kvar. Det autobiografiska minnet behåller personliga erfarenheter. Det fungerar som en dagbok. Allt som är viktigt i vårt liv registreras där. På det sättet, formar det autobiografiska minnet vår identitet. Men dess utveckling är beroende av inlärningen av vårt modersmål. Och vi kan endast aktivera vårt minne genom vårt tal. Det vi lärde oss som små barn är naturligtvis inte helt borta. Det finns lagrat någonstans i vår hjärna. Vi kan bara inte komma åt det längre…- det är synd, eller hur?