Ordlista

sv Arbeta   »   hi काम करना

55 [femtiofem]

Arbeta

Arbeta

५५ [पचपन]

55 [pachapan]

काम करना

[kaam karana]

svenska hindi Spela Mer
Vad har ni för yrke? आप क--- क-- क--- / क--- ह--? आप क्या काम करते / करती हैं? 0
a-- k-- k--- k----- / k------ h---? aa- k-- k--- k----- / k------ h---? aap kya kaam karate / karatee hain? a-p k-a k-a- k-r-t- / k-r-t-e h-i-? --------------------/-------------?
Min man är läkare till yrket. मे-- प-- ड----- ह-ं मेरे पति डॉक्टर हैं 0
m--- p--- d----- h--- me-- p--- d----- h--n mere pati doktar hain m-r- p-t- d-k-a- h-i- ---------------------
Jag arbetar deltid som sjuksköterska. मै- आ-- द-- प-------- क- क-- क--- ह-ँ मैं आधा दिन परिचारिका का काम करती हूँ 0
m--- a---- d-- p----------- k- k--- k------ h--- ma-- a---- d-- p----------- k- k--- k------ h--n main aadha din parichaarika ka kaam karatee hoon m-i- a-d-a d-n p-r-c-a-r-k- k- k-a- k-r-t-e h-o- ------------------------------------------------
Snart får vi pension. जल-- ह- ह- प---- ल---े जल्द ही हम पेंशन लेंगे 0
j--- h-- h-- p------ l---- ja-- h-- h-- p------ l---e jald hee ham penshan lenge j-l- h-e h-m p-n-h-n l-n-e --------------------------
Men skatterna är höga. ले--- क- ब--- ज़----- ह-ं लेकिन कर बहुत ज़्यादा हैं 0
l---- k-- b---- z----- h--- le--- k-- b---- z----- h--n lekin kar bahut zyaada hain l-k-n k-r b-h-t z-a-d- h-i- ---------------------------
Och sjukförsäkringen är hög. और ब--- ज़----- है और बीमा ज़्यादा है 0
a-- b---- z----- h-- au- b---- z----- h-i aur beema zyaada hai a-r b-e-a z-a-d- h-i --------------------
Vad vill du bli? तु- क--- ब--- च---- / च---- ह-? तुम क्या बनना चाहते / चाहती हो? 0
t-- k-- b----- c------- / c-------- h-? tu- k-- b----- c------- / c-------- h-? tum kya banana chaahate / chaahatee ho? t-m k-a b-n-n- c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-? ------------------------/-------------?
Jag vill bli ingenjör. मै- इ------- ब--- च---- / च---- ह-ँ मैं इंजीनियर बनना चाहता / चाहती हूँ 0
m--- i--------- b----- c------- / c-------- h--- ma-- i--------- b----- c------- / c-------- h--n main injeeniyar banana chaahata / chaahatee hoon m-i- i-j-e-i-a- b-n-n- c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-o- --------------------------------/---------------
Jag vill studera på universitet. मै- व------------ म-- प---- च---- / च---- ह-ँ मैं विश्वविद्यालय में पढ़ना चाहता / चाहती हूँ 0
m--- v-------------- m--- p------ c------- / c-------- h--- ma-- v-------------- m--- p------ c------- / c-------- h--n main vishvavidyaalay mein padhana chaahata / chaahatee hoon m-i- v-s-v-v-d-a-l-y m-i- p-d-a-a c-a-h-t- / c-a-h-t-e h-o- -------------------------------------------/---------------
Jag är praktikant. मै- ए- श--------- ह-ँ मैं एक शिक्षार्थी हूँ 0
m--- e- s------------ h--- ma-- e- s------------ h--n main ek shikshaarthee hoon m-i- e- s-i-s-a-r-h-e h-o- --------------------------
Jag tjänar inte mycket. मै- ज़----- न--- क---- / क---- ह-ँ मैं ज़्यादा नहीं कमाता / कमाती हूँ 0
m--- z----- n---- k------ / k------- h--- ma-- z----- n---- k------ / k------- h--n main zyaada nahin kamaata / kamaatee hoon m-i- z-a-d- n-h-n k-m-a-a / k-m-a-e- h-o- --------------------------/--------------
Jag praktiserar utomlands. मै- व---- म-- प-------- ल- र-- / र-- ह-ँ मैं विदेश में प्रशिक्षण ले रहा / रही हूँ 0
m--- v----- m--- p---------- l- r--- / r---- h--- ma-- v----- m--- p---------- l- r--- / r---- h--n main videsh mein prashikshan le raha / rahee hoon m-i- v-d-s- m-i- p-a-h-k-h-n l- r-h- / r-h-e h-o- -------------------------------------/-----------
Det där är min chef. वह म--- स--- ह-ं वह मेरे साहब हैं 0
v-- m--- s----- h--- va- m--- s----- h--n vah mere saahab hain v-h m-r- s-a-a- h-i- --------------------
Jag har trevliga kollegor. मे-- स------ अ---- ह-ं मेरे सहकर्मी अच्छे हैं 0
m--- s--------- a------ h--- me-- s--------- a------ h--n mere sahakarmee achchhe hain m-r- s-h-k-r-e- a-h-h-e h-i- ----------------------------
Vid lunchtid går vi alltid till personalrestaurangen. दो--- क- ह- ह---- भ------ ज--- ह-ं दोपहर को हम हमेशा भोजनगृह जाते हैं 0
d------ k- h-- h------ b--------- j---- h--- do----- k- h-- h------ b--------- j---- h--n dopahar ko ham hamesha bhojanagrh jaate hain d-p-h-r k- h-m h-m-s-a b-o-a-a-r- j-a-e h-i- --------------------------------------------
Jag söker en anställning. मै- न---- ढ--- र-- / र-- ह-ँ मैं नौकरी ढूँढ रहा / रही हूँ 0
m--- n------- d------ r--- / r---- h--- ma-- n------- d------ r--- / r---- h--n main naukaree dhoondh raha / rahee hoon m-i- n-u-a-e- d-o-n-h r-h- / r-h-e h-o- ---------------------------/-----------
Jag har varit arbetslös i ett år. मै- प---- ए- व--- स- ब-------- ह-ँ मैं पिछले एक वर्ष से बेरोज़गार हूँ 0
m--- p------- e- v---- s- b--------- h--- ma-- p------- e- v---- s- b--------- h--n main pichhale ek varsh se berozagaar hoon m-i- p-c-h-l- e- v-r-h s- b-r-z-g-a- h-o- -----------------------------------------
I det här landet finns det allt för många arbetslösa. इस द-- म-- ब--- ज़----- ब-------- ल-- ह-ं इस देश में बहुत ज़्यादा बेरोज़गार लोग हैं 0
i- d--- m--- b---- z----- b--------- l-- h--- is d--- m--- b---- z----- b--------- l-- h--n is desh mein bahut zyaada berozagaar log hain i- d-s- m-i- b-h-t z-a-d- b-r-z-g-a- l-g h-i- ---------------------------------------------

Minnet behöver tal

De flesta människor kommer ihåg sin första skoldag. Men de kommer inte ihåg vad som hände innan. Vi har nästan inget minne från våra första levnadsår. Men varför är det så? Varför kan vi inte komma ihåg upplevelserna vi hade som bebis. Skälet ligger i vår utveckling. Tal och minne utvecklas ungefär vid samma tidpunkt. Och för att komma ihåg någonting, behöver en person talet. Det vill säga han måste ha ord för det han upplever. Forskare har genomfört olika tester med barn. De gjorde då en intressant upptäckt. Så snart barn lär sig tala, glömmer de allt som hände innan. Början av talet är därför även början på minnet. Barn lär sig en hel del under sina tre första levnadsår. De upplever nya saker varje dag. De gör också många viktiga erfarenheter vid denna ålder. Trots detta, försvinner allt. Psykologer kallar detta fenomen infantil amnesi. Endast det som barnen kan namnge stannar kvar. Det autobiografiska minnet behåller personliga erfarenheter. Det fungerar som en dagbok. Allt som är viktigt i vårt liv registreras där. På det sättet, formar det autobiografiska minnet vår identitet. Men dess utveckling är beroende av inlärningen av vårt modersmål. Och vi kan endast aktivera vårt minne genom vårt tal. Det vi lärde oss som små barn är naturligtvis inte helt borta. Det finns lagrat någonstans i vår hjärna. Vi kan bara inte komma åt det längre…- det är synd, eller hur?