Ordlista

sv Arbeta   »   tr Çalışmak

55 [femtiofem]

Arbeta

Arbeta

55 [elli beş]

Çalışmak

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska turkiska Spela Mer
Vad har ni för yrke? M-s-e- o---a---e-y-p--o---nu-? M----- o----- n- y------------ M-s-e- o-a-a- n- y-p-y-r-u-u-? ------------------------------ Meslek olarak ne yapıyorsunuz? 0
Min man är läkare till yrket. Koca----kt-r. K---- d------ K-c-m d-k-o-. ------------- Kocam doktor. 0
Jag arbetar deltid som sjuksköterska. Be-----ı--g-n -em---e-olar-k--alış-y-r--. B-- y---- g-- h------ o----- ç----------- B-n y-r-m g-n h-m-i-e o-a-a- ç-l-ş-y-r-m- ----------------------------------------- Ben yarım gün hemşire olarak çalışıyorum. 0
Snart får vi pension. Y--ınd- -mekl- --a-ağ-z. Y------ e----- o-------- Y-k-n-a e-e-l- o-a-a-ı-. ------------------------ Yakında emekli olacağız. 0
Men skatterna är höga. Am- --rg---r------k. A-- v------- y------ A-a v-r-i-e- y-k-e-. -------------------- Ama vergiler yüksek. 0
Och sjukförsäkringen är hög. V- h-stal-k----o--ası -----k. V- h------- s-------- y------ V- h-s-a-ı- s-g-r-a-ı y-k-e-. ----------------------------- Ve hastalık sigortası yüksek. 0
Vad vill du bli? N--olm-k--s-iyo----? N- o---- i---------- N- o-m-k i-t-y-r-u-? -------------------- Ne olmak istiyorsun? 0
Jag vill bli ingenjör. Müh---is -lmak -s-i-o-u-. M------- o---- i--------- M-h-n-i- o-m-k i-t-y-r-m- ------------------------- Mühendis olmak istiyorum. 0
Jag vill studera på universitet. Üniver----de ----ak-is--y-r--. Ü----------- o----- i--------- Ü-i-e-s-t-d- o-u-a- i-t-y-r-m- ------------------------------ Üniversitede okumak istiyorum. 0
Jag är praktikant. Be--s-ajyerim. B-- s--------- B-n s-a-y-r-m- -------------- Ben stajyerim. 0
Jag tjänar inte mycket. F-z-- kaz--mıy--u-. F---- k------------ F-z-a k-z-n-ı-o-u-. ------------------- Fazla kazanmıyorum. 0
Jag praktiserar utomlands. Yu-t-dı--nda -t-- -a-ıyorum. Y--- d------ s--- y--------- Y-r- d-ş-n-a s-a- y-p-y-r-m- ---------------------------- Yurt dışında staj yapıyorum. 0
Det där är min chef. Bu------ ş-fim. B- b---- ş----- B- b-n-m ş-f-m- --------------- Bu benim şefim. 0
Jag har trevliga kollegor. H-ş--r-ad--l--ı- -a-. H-- a----------- v--- H-ş a-k-d-ş-a-ı- v-r- --------------------- Hoş arkadaşlarım var. 0
Vid lunchtid går vi alltid till personalrestaurangen. Ö---n-------p k-nt-----idiy-r--. Ö-------- h-- k------ g--------- Ö-l-n-e-i h-p k-n-i-e g-d-y-r-z- -------------------------------- Öğlenleri hep kantine gidiyoruz. 0
Jag söker en anställning. İş---ıy--u-. İ- a-------- İ- a-ı-o-u-. ------------ İş arıyorum. 0
Jag har varit arbetslös i ett år. B-- y-l--r-iş--zi-. B-- y----- i------- B-r y-l-ı- i-s-z-m- ------------------- Bir yıldır işsizim. 0
I det här landet finns det allt för många arbetslösa. Bu----ede-ço----si---a-. B- ü----- ç-- i---- v--- B- ü-k-d- ç-k i-s-z v-r- ------------------------ Bu ülkede çok işsiz var. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Minnet behöver tal

De flesta människor kommer ihåg sin första skoldag. Men de kommer inte ihåg vad som hände innan. Vi har nästan inget minne från våra första levnadsår. Men varför är det så? Varför kan vi inte komma ihåg upplevelserna vi hade som bebis. Skälet ligger i vår utveckling. Tal och minne utvecklas ungefär vid samma tidpunkt. Och för att komma ihåg någonting, behöver en person talet. Det vill säga han måste ha ord för det han upplever. Forskare har genomfört olika tester med barn. De gjorde då en intressant upptäckt. Så snart barn lär sig tala, glömmer de allt som hände innan. Början av talet är därför även början på minnet. Barn lär sig en hel del under sina tre första levnadsår. De upplever nya saker varje dag. De gör också många viktiga erfarenheter vid denna ålder. Trots detta, försvinner allt. Psykologer kallar detta fenomen infantil amnesi. Endast det som barnen kan namnge stannar kvar. Det autobiografiska minnet behåller personliga erfarenheter. Det fungerar som en dagbok. Allt som är viktigt i vårt liv registreras där. På det sättet, formar det autobiografiska minnet vår identitet. Men dess utveckling är beroende av inlärningen av vårt modersmål. Och vi kan endast aktivera vårt minne genom vårt tal. Det vi lärde oss som små barn är naturligtvis inte helt borta. Det finns lagrat någonstans i vår hjärna. Vi kan bara inte komma åt det längre…- det är synd, eller hur?