Ordlista

sv Hos läkaren   »   da Hos lægen

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Hos läkaren

57 [syvoghalvtreds]

Hos lægen

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska danska Spela Mer
Jag har en läkartid. Je- -a- -n------os-l---n. J-- h-- e- t-- h-- l----- J-g h-r e- t-d h-s l-g-n- ------------------------- Jeg har en tid hos lægen. 0
Jag har en läkartid klockan tio. Je- -ar t------k------. J-- h-- t-- k------ t-- J-g h-r t-d k-o-k-n t-. ----------------------- Jeg har tid klokken ti. 0
Hur var namnet? H--d-er ----na--? H--- e- d-- n---- H-a- e- d-t n-v-? ----------------- Hvad er dit navn? 0
Var så god och ta plats i väntrummet. T-g plad--i--e-te-ærelset. T-- p---- i v------------- T-g p-a-s i v-n-e-æ-e-s-t- -------------------------- Tag plads i venteværelset. 0
Doktorn kommer snart. L-----k-mm---sna-t. L---- k----- s----- L-g-n k-m-e- s-a-t- ------------------- Lægen kommer snart. 0
Var är ni försäkrad? H--r -- -u -o-si-r--? H--- e- d- f--------- H-o- e- d- f-r-i-r-t- --------------------- Hvor er du forsikret? 0
Vad kan jag göra för er? H-a- k-n--e-----e for--ig? H--- k-- j-- g--- f-- d--- H-a- k-n j-g g-r- f-r d-g- -------------------------- Hvad kan jeg gøre for dig? 0
Har ni smärtor? H---du --e-t--? H-- d- s------- H-r d- s-e-t-r- --------------- Har du smerter? 0
Var gör det ont? Hvor--ø- -e- ond-? H--- g-- d-- o---- H-o- g-r d-t o-d-? ------------------ Hvor gør det ondt? 0
Jag har alltid ont i ryggen. J---h-r -l--- s-erte----r-gge-. J-- h-- a---- s------ i r------ J-g h-r a-t-d s-e-t-r i r-g-e-. ------------------------------- Jeg har altid smerter i ryggen. 0
Jag har ofta huvudvärk. Jeg --r tit h-v---in-. J-- h-- t-- h--------- J-g h-r t-t h-v-d-i-e- ---------------------- Jeg har tit hovedpine. 0
Jag har ont i magen ibland. J-- -a- -------a-----avepi--. J-- h-- n---- g---- m-------- J-g h-r n-g-e g-n-e m-v-p-n-. ----------------------------- Jeg har nogle gange mavepine. 0
Ta av er på överkroppen, tack! T----øj---a- ove--roppe-. T-- t---- a- o----------- T-g t-j-t a- o-e-k-o-p-n- ------------------------- Tag tøjet af overkroppen. 0
Var snäll och lägg er på britsen! Vær-sø- -----g-e-di---å b-iksen! V-- s-- a- l---- d-- p- b------- V-r s-d a- l-g-e d-g p- b-i-s-n- -------------------------------- Vær sød at lægge dig på briksen! 0
Blodtrycket är normalt. B--dt--k-e- ---i----en. B---------- e- i o----- B-o-t-y-k-t e- i o-d-n- ----------------------- Blodtrykket er i orden. 0
Jag ger er en spruta. Jeg--ive--d-- en-i--s-rø--ning. J-- g---- d-- e- i------------- J-g g-v-r d-g e- i-d-p-ø-t-i-g- ------------------------------- Jeg giver dig en indsprøjtning. 0
Jag ger er tabletter. J-g---ve- -i---ogle--a--ett-r. J-- g---- d-- n---- t--------- J-g g-v-r d-g n-g-e t-b-e-t-r- ------------------------------ Jeg giver dig nogle tabletter. 0
Jag ger er ett recept för apoteket. J-- -iv---d-g-e- r-c-p--t-l -po---e-. J-- g---- d-- e- r----- t-- a-------- J-g g-v-r d-g e- r-c-p- t-l a-o-e-e-. ------------------------------------- Jeg giver dig en recept til apoteket. 0

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!