Ordlista

sv Hos läkaren   »   eo Ĉe la kuracisto

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Hos läkaren

57 [kvindek sep]

Ĉe la kuracisto

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Jag har en läkartid. M---av-- -e---vu-n--e la -u-aci-t-. M- h---- r-------- ĉ- l- k--------- M- h-v-s r-n-e-u-n ĉ- l- k-r-c-s-o- ----------------------------------- Mi havas rendevuon ĉe la kuracisto. 0
Jag har en läkartid klockan tio. Mi----as -e-----o---e -a de-- ho--. M- h---- r-------- j- l- d--- h---- M- h-v-s r-n-e-u-n j- l- d-k- h-r-. ----------------------------------- Mi havas rendevuon je la deka horo. 0
Hur var namnet? K----v---om---s? K--- v- n------- K-e- v- n-m-ĝ-s- ---------------- Kiel vi nomiĝas? 0
Var så god och ta plats i väntrummet. Bo---lu s-di-i-en-la-a--nd-jo. B------ s----- e- l- a-------- B-n-o-u s-d-ĝ- e- l- a-e-d-j-. ------------------------------ Bonvolu sidiĝi en la atendejo. 0
Doktorn kommer snart. L------cist- --j--e--s. L- k-------- t-- v----- L- k-r-c-s-o t-j v-n-s- ----------------------- La kuracisto tuj venos. 0
Var är ni försäkrad? K-e-v--e-ta--as--u-ata? K-- v- e---- a--------- K-e v- e-t-s a-e-u-a-a- ----------------------- Kie vi estas asekurata? 0
Vad kan jag göra för er? K-o---i-far- po--v-? K--- m- f--- p-- v-- K-o- m- f-r- p-r v-? -------------------- Kion mi faru por vi? 0
Har ni smärtor? Ĉ- vi hav-s -ol--o-n? Ĉ- v- h---- d-------- Ĉ- v- h-v-s d-l-r-j-? --------------------- Ĉu vi havas dolorojn? 0
Var gör det ont? Ki--dolo-a- al-v-? K-- d------ a- v-- K-e d-l-r-s a- v-? ------------------ Kie doloras al vi? 0
Jag har alltid ont i ryggen. M--ĉ--m -a--s --rs------j-. M- ĉ--- h---- d------------ M- ĉ-a- h-v-s d-r-d-l-r-j-. --------------------------- Mi ĉiam havas dorsdolorojn. 0
Jag har ofta huvudvärk. M- o--- ---as k-pdo----j-. M- o--- h---- k----------- M- o-t- h-v-s k-p-o-o-o-n- -------------------------- Mi ofte havas kapdolorojn. 0
Jag har ont i magen ibland. M- f--- -a--s--------o-o--jn. M- f--- h---- v-------------- M- f-j- h-v-s v-n-r-d-l-r-j-. ----------------------------- Mi foje havas ventrodolorojn. 0
Ta av er på överkroppen, tack! B----lu senv-s-igi vi-n---p--n! B------ s--------- v--- s------ B-n-o-u s-n-e-t-g- v-a- s-p-o-! ------------------------------- Bonvolu senvestigi vian supron! 0
Var snäll och lägg er på britsen! B-n-olu---ŝi-i-sur la tabl-n. B------ k----- s-- l- t------ B-n-o-u k-ŝ-ĝ- s-r l- t-b-o-. ----------------------------- Bonvolu kuŝiĝi sur la tablon. 0
Blodtrycket är normalt. Vi--s--g----mo ------n-r--la. V-- s--------- e---- n------- V-a s-n-o-r-m- e-t-s n-r-a-a- ----------------------------- Via sangopremo estas normala. 0
Jag ger er en spruta. Mi i---k-i-- --n. M- i-------- v--- M- i-j-k-i-s v-n- ----------------- Mi injekcias vin. 0
Jag ger er tabletter. Mi-pr----i--s a--vi p---l---. M- p--------- a- v- p-------- M- p-e-k-i-a- a- v- p-l-l-j-. ----------------------------- Mi preskribas al vi pilolojn. 0
Jag ger er ett recept för apoteket. M----na- ----- pr-sk----n-po--la -p-t-ko. M- d---- a- v- p--------- p-- l- a------- M- d-n-s a- v- p-e-k-i-o- p-r l- a-o-e-o- ----------------------------------------- Mi donas al vi preskribon por la apoteko. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!