Ordlista

sv Hos läkaren   »   ka ექიმთან

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Hos läkaren

57 [ორმოცდაჩვიდმეტი]

57 [ormotsdachvidmet\'i]

ექიმთან

[ekimtan]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska georgiska Spela Mer
Jag har en läkartid. ე--მ--ნ -----ა-ე--ლი. ე------ ვ-- ჩ-------- ე-ი-თ-ნ ვ-რ ჩ-წ-რ-ლ-. --------------------- ექიმთან ვარ ჩაწერილი. 0
ek--ta- va- ch--s----l-. e------ v-- c----------- e-i-t-n v-r c-a-s-e-i-i- ------------------------ ekimtan var chats'erili.
Jag har en läkartid klockan tio. ა-----------რ ჩ-წ-რილი. ა- ს----- ვ-- ჩ-------- ა- ს-ა-ზ- ვ-რ ჩ-წ-რ-ლ-. ----------------------- ათ საათზე ვარ ჩაწერილი. 0
at -a--ze -----ha-s'eri-i. a- s----- v-- c----------- a- s-a-z- v-r c-a-s-e-i-i- -------------------------- at saatze var chats'erili.
Hur var namnet? რა --ვ-ათ? რ- გ------ რ- გ-ვ-ა-? ---------- რა გქვიათ? 0
r--g-via-? r- g------ r- g-v-a-? ---------- ra gkviat?
Var så god och ta plats i väntrummet. თუ ----ლე-ა---ოს----ლ-ო---ში -ა-რ--ნ---! თ- შ-------- მ------- ო----- დ---------- თ- შ-ი-ლ-ბ-, მ-ს-ც-ე- ო-ა-შ- დ-ბ-ძ-ნ-ი-! ---------------------------------------- თუ შეიძლება, მოსაცდელ ოთახში დაბრძანდით! 0
tu-sh-idz---a, m-----d-- -ta--sh--d-br-za-d-t! t- s---------- m-------- o------- d----------- t- s-e-d-l-b-, m-s-t-d-l o-a-h-h- d-b-d-a-d-t- ---------------------------------------------- tu sheidzleba, mosatsdel otakhshi dabrdzandit!
Doktorn kommer snart. ექ--ი ახლა-- -ოვ-. ე---- ა----- მ---- ე-ი-ი ა-ლ-ვ- მ-ვ-. ------------------ ექიმი ახლავე მოვა. 0
eki-i -kh--v- -o-a. e---- a------ m---- e-i-i a-h-a-e m-v-. ------------------- ekimi akhlave mova.
Var är ni försäkrad? ს-- --რ- -ა-ღ-ეული? ს-- ხ--- დ--------- ს-დ ხ-რ- დ-ზ-ვ-უ-ი- ------------------- სად ხართ დაზღვეული? 0
sad kha-- d-zg-v----? s-- k---- d---------- s-d k-a-t d-z-h-e-l-? --------------------- sad khart dazghveuli?
Vad kan jag göra för er? რი---ემ----- და-----რო-? რ-- შ------- დ---------- რ-თ შ-მ-ძ-ი- დ-გ-ხ-ა-ო-? ------------------------ რით შემიძლია დაგეხმაროთ? 0
r-- she---zli- d---k-ma-o-? r-- s--------- d----------- r-t s-e-i-z-i- d-g-k-m-r-t- --------------------------- rit shemidzlia dagekhmarot?
Har ni smärtor? გტ--ვ-თ? გ------- გ-კ-ვ-თ- -------- გტკივათ? 0
g--k'iv-t? g--------- g-'-'-v-t- ---------- gt'k'ivat?
Var gör det ont? ს-დ-გ-კ-ვათ? ს-- გ------- ს-დ გ-კ-ვ-თ- ------------ სად გტკივათ? 0
s-- gt'k'-v-t? s-- g--------- s-d g-'-'-v-t- -------------- sad gt'k'ivat?
Jag har alltid ont i ryggen. ზ--გი-მტკი-ა. ზ---- მ------ ზ-რ-ი მ-კ-ვ-. ------------- ზურგი მტკივა. 0
z-r-i-mt'k-i-a. z---- m-------- z-r-i m-'-'-v-. --------------- zurgi mt'k'iva.
Jag har ofta huvudvärk. ხშ---დ--ავი --კივა. ხ----- თ--- მ------ ხ-ი-ა- თ-ვ- მ-კ-ვ-. ------------------- ხშირად თავი მტკივა. 0
k-shirad t-vi-mt-k-iva. k------- t--- m-------- k-s-i-a- t-v- m-'-'-v-. ----------------------- khshirad tavi mt'k'iva.
Jag har ont i magen ibland. ზ--ჯე- ---ელ- ------. ზ----- მ----- მ------ ზ-გ-ე- მ-ც-ლ- მ-კ-ვ-. --------------------- ზოგჯერ მუცელი მტკივა. 0
zo-je- m-t---i mt'-'i-a. z----- m------ m-------- z-g-e- m-t-e-i m-'-'-v-. ------------------------ zogjer mutseli mt'k'iva.
Ta av er på överkroppen, tack! თ- შეი--ე-ა-ზ-მ------ხა-ეთ! თ- შ------- ზ---- გ-------- თ- შ-ი-ლ-ბ- ზ-მ-თ გ-ი-ა-ე-! --------------------------- თუ შეიძლება ზემოთ გაიხადეთ! 0
t- -heid--eba---mot gai-h----! t- s--------- z---- g--------- t- s-e-d-l-b- z-m-t g-i-h-d-t- ------------------------------ tu sheidzleba zemot gaikhadet!
Var snäll och lägg er på britsen! თ--შეი------ს-წო--ე---წექით! თ- შ------- ს------ დ------- თ- შ-ი-ლ-ბ- ს-წ-ლ-ე დ-წ-ქ-თ- ---------------------------- თუ შეიძლება საწოლზე დაწექით! 0
t- ---idzle-- --t---l-- d----ek-t! t- s--------- s-------- d--------- t- s-e-d-l-b- s-t-'-l-e d-t-'-k-t- ---------------------------------- tu sheidzleba sats'olze dats'ekit!
Blodtrycket är normalt. წ--ვა-------ში-. წ---- წ--------- წ-ე-ა წ-ს-ი-შ-ა- ---------------- წნევა წესრიგშია. 0
ts'neva-ts'-srig-h-a. t------ t------------ t-'-e-a t-'-s-i-s-i-. --------------------- ts'neva ts'esrigshia.
Jag ger er en spruta. ნ--სს-გ----ე--ბ-. ნ---- გ---------- ნ-მ-ს გ-გ-კ-თ-ბ-. ----------------- ნემსს გაგიკეთებთ. 0
n--s--g--i-'-----. n---- g----------- n-m-s g-g-k-e-e-t- ------------------ nemss gagik'etebt.
Jag ger er tabletter. ტაბლ-ტ-------ცე--. ტ-------- მ------- ტ-ბ-ე-ე-ს მ-გ-ე-თ- ------------------ ტაბლეტებს მოგცემთ. 0
t'a--et'e-s-m-gts-mt. t---------- m-------- t-a-l-t-e-s m-g-s-m-. --------------------- t'ablet'ebs mogtsemt.
Jag ger er ett recept för apoteket. რეც-პ-ს --მო--წ----ა--ი-ქ-ს--ის. რ------ გ--------- ა------------ რ-ც-პ-ს გ-მ-გ-წ-რ- ა-თ-ა-ი-თ-ი-. -------------------------------- რეცეპტს გამოგიწერთ აფთიაქისთვის. 0
r--s-----s-------ts'--t a---aki---is. r--------- g----------- a------------ r-t-e-'-'- g-m-g-t-'-r- a-t-a-i-t-i-. ------------------------------------- retsep't's gamogits'ert aptiakistvis.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!