Ordlista

sv Hos läkaren   »   ro La medic

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Hos läkaren

57 [cincizeci şi şapte]

La medic

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska rumänska Spela Mer
Jag har en läkartid. Am ----og-am-re la--e-ic. A- o p--------- l- m----- A- o p-o-r-m-r- l- m-d-c- ------------------------- Am o programare la medic. 0
Jag har en läkartid klockan tio. Am --ogramar- -a -ra -e--. A- p--------- l- o-- z---- A- p-o-r-m-r- l- o-a z-c-. -------------------------- Am programare la ora zece. 0
Hur var namnet? C-- v- num-ţ-? C-- v- n------ C-m v- n-m-ţ-? -------------- Cum vă numiţi? 0
Var så god och ta plats i väntrummet. Vă r-g-l-----l-c--n-s--- de-a-----ar-. V- r-- l---- l-- î- s--- d- a--------- V- r-g l-a-i l-c î- s-l- d- a-t-p-a-e- -------------------------------------- Vă rog luaţi loc în sala de aşteptare. 0
Doktorn kommer snart. Me--c-l ---e i-e----. M------ v--- i------- M-d-c-l v-n- i-e-i-t- --------------------- Medicul vine imediat. 0
Var är ni försäkrad? Un-e---e----s---r-r-? U--- a---- a--------- U-d- a-e-i a-i-u-a-e- --------------------- Unde aveţi asigurare? 0
Vad kan jag göra för er? Cu -e v--pot--ju-a? C- c- v- p-- a----- C- c- v- p-t a-u-a- ------------------- Cu ce vă pot ajuta? 0
Har ni smärtor? Av-ţ- -u-e-i? A---- d------ A-e-i d-r-r-? ------------- Aveţi dureri? 0
Var gör det ont? U----vă--o-re? U--- v- d----- U-d- v- d-a-e- -------------- Unde vă doare? 0
Jag har alltid ont i ryggen. A--tot t-mpu---ur-ri-de---a--. A- t-- t----- d----- d- s----- A- t-t t-m-u- d-r-r- d- s-a-e- ------------------------------ Am tot timpul dureri de spate. 0
Jag har ofta huvudvärk. Am-ade-e- dur--i-----ap. A- a----- d----- d- c--- A- a-e-e- d-r-r- d- c-p- ------------------------ Am adesea dureri de cap. 0
Jag har ont i magen ibland. Am -â--o---- d-r-------bu-tă. A- c-------- d----- d- b----- A- c-t-o-a-ă d-r-r- d- b-r-ă- ----------------------------- Am câteodată dureri de burtă. 0
Ta av er på överkroppen, tack! Vă--og-să v--de-------i -- -ust. V- r-- s- v- d--------- l- b---- V- r-g s- v- d-z-r-c-ţ- l- b-s-. -------------------------------- Vă rog să vă dezbrăcaţi la bust. 0
Var snäll och lägg er på britsen! Î-ti-d-ţ---ă vă rog--- c-na---. Î----------- v- r-- p- c------- Î-t-n-e-i-v- v- r-g p- c-n-p-a- ------------------------------- Întindeţi-vă vă rog pe canapea. 0
Blodtrycket är normalt. T--s-un---este b--ă. T-------- e--- b---- T-n-i-n-a e-t- b-n-. -------------------- Tensiunea este bună. 0
Jag ger er en spruta. V- --- o --j---ie. V- f-- o i-------- V- f-c o i-j-c-i-. ------------------ Vă fac o injecţie. 0
Jag ger er tabletter. V- --- tabl--e. V- d-- t------- V- d-u t-b-e-e- --------------- Vă dau tablete. 0
Jag ger er ett recept för apoteket. V--p------u o -eţetă pe-t----ar--c-e. V- p------- o r----- p----- f-------- V- p-e-c-i- o r-ţ-t- p-n-r- f-r-a-i-. ------------------------------------- Vă prescriu o reţetă pentru farmacie. 0

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!