Ordlista

sv Hos läkaren   »   ro La medic

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Hos läkaren

57 [cincizeci şi şapte]

La medic

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska rumänska Spela Mer
Jag har en läkartid. Am - --ogr---re--a m---c. A_ o p_________ l_ m_____ A- o p-o-r-m-r- l- m-d-c- ------------------------- Am o programare la medic. 0
Jag har en läkartid klockan tio. Am ---g--m-r--l- or--ze-e. A_ p_________ l_ o__ z____ A- p-o-r-m-r- l- o-a z-c-. -------------------------- Am programare la ora zece. 0
Hur var namnet? Cum-----u---i? C__ v_ n______ C-m v- n-m-ţ-? -------------- Cum vă numiţi? 0
Var så god och ta plats i väntrummet. Vă --g-lua-- --c -n sa-- d- -ş-ept---. V_ r__ l____ l__ î_ s___ d_ a_________ V- r-g l-a-i l-c î- s-l- d- a-t-p-a-e- -------------------------------------- Vă rog luaţi loc în sala de aşteptare. 0
Doktorn kommer snart. M-dicul -i---im---at. M______ v___ i_______ M-d-c-l v-n- i-e-i-t- --------------------- Medicul vine imediat. 0
Var är ni försäkrad? Un-- av-ţ--as--ur-re? U___ a____ a_________ U-d- a-e-i a-i-u-a-e- --------------------- Unde aveţi asigurare? 0
Vad kan jag göra för er? Cu ce vă p-t-aj-t-? C_ c_ v_ p__ a_____ C- c- v- p-t a-u-a- ------------------- Cu ce vă pot ajuta? 0
Har ni smärtor? A-eţ-----e-i? A____ d______ A-e-i d-r-r-? ------------- Aveţi dureri? 0
Var gör det ont? U-------d-a-e? U___ v_ d_____ U-d- v- d-a-e- -------------- Unde vă doare? 0
Jag har alltid ont i ryggen. Am tot-timp-l--u--r- d- -----. A_ t__ t_____ d_____ d_ s_____ A- t-t t-m-u- d-r-r- d- s-a-e- ------------------------------ Am tot timpul dureri de spate. 0
Jag har ofta huvudvärk. Am -dese- d---r- d----p. A_ a_____ d_____ d_ c___ A- a-e-e- d-r-r- d- c-p- ------------------------ Am adesea dureri de cap. 0
Jag har ont i magen ibland. Am câ-eo-at- dur--i -- bu--ă. A_ c________ d_____ d_ b_____ A- c-t-o-a-ă d-r-r- d- b-r-ă- ----------------------------- Am câteodată dureri de burtă. 0
Ta av er på överkroppen, tack! V---og-să ---de---ăca-i-l- bu-t. V_ r__ s_ v_ d_________ l_ b____ V- r-g s- v- d-z-r-c-ţ- l- b-s-. -------------------------------- Vă rog să vă dezbrăcaţi la bust. 0
Var snäll och lägg er på britsen! Î-t-nd-ţ--v- v--ro--pe------e-. Î___________ v_ r__ p_ c_______ Î-t-n-e-i-v- v- r-g p- c-n-p-a- ------------------------------- Întindeţi-vă vă rog pe canapea. 0
Blodtrycket är normalt. Te-s-un------e ----. T________ e___ b____ T-n-i-n-a e-t- b-n-. -------------------- Tensiunea este bună. 0
Jag ger er en spruta. V---ac o i-j-cţie. V_ f__ o i________ V- f-c o i-j-c-i-. ------------------ Vă fac o injecţie. 0
Jag ger er tabletter. Vă---u t-----e. V_ d__ t_______ V- d-u t-b-e-e- --------------- Vă dau tablete. 0
Jag ger er ett recept för apoteket. V--pr---riu-o-r-ţe-- -e---- f--m-cie. V_ p_______ o r_____ p_____ f________ V- p-e-c-i- o r-ţ-t- p-n-r- f-r-a-i-. ------------------------------------- Vă prescriu o reţetă pentru farmacie. 0

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!