Ordlista

sv Hos läkaren   »   sq Te mjeku

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Hos läkaren

57 [pesёdhjetёeshtatё]

Te mjeku

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska albanska Spela Mer
Jag har en läkartid. K-m----im te mje--. K-- t---- t- m----- K-m t-k-m t- m-e-u- ------------------- Kam takim te mjeku. 0
Jag har en läkartid klockan tio. K-m ----takim -ё-o-ё- dh--tё. K-- n-- t---- n- o--- d------ K-m n-ё t-k-m n- o-ё- d-j-t-. ----------------------------- Kam njё takim nё orёn dhjetё. 0
Hur var namnet? S--e ken- emr-n? S- e k--- e----- S- e k-n- e-r-n- ---------------- Si e keni emrin? 0
Var så god och ta plats i väntrummet. Z--i --n- -ё----m---e-------s-ju-l--em. Z--- v--- n- d----- e p------ j- l----- Z-n- v-n- n- d-o-ё- e p-i-j-s j- l-t-m- --------------------------------------- Zini vend nё dhomёn e pritjes ju lutem. 0
Doktorn kommer snart. Mje-u v--- ta--. M---- v--- t---- M-e-u v-e- t-n-. ---------------- Mjeku vjen tani. 0
Var är ni försäkrad? K--je------i-ur-a-? K- j--- i s-------- K- j-n- i s-g-r-a-? ------------------- Ku jeni i siguruar? 0
Vad kan jag göra för er? Çfar- m-n---ё b-- p-- -u? Ç---- m--- t- b-- p-- j-- Ç-a-ё m-n- t- b-j p-r j-? ------------------------- Çfarё mund tё bёj pёr ju? 0
Har ni smärtor? A k--i -h-mbje? A k--- d------- A k-n- d-i-b-e- --------------- A keni dhimbje? 0
Var gör det ont? K---u-dh--b? K- j- d----- K- j- d-e-b- ------------ Ku ju dhemb? 0
Jag har alltid ont i ryggen. Kam-g----m--ё-d---bj- -u-riz-. K-- g-------- d------ k------- K-m g-i-h-o-ё d-i-b-e k-r-i-i- ------------------------------ Kam gjithmonё dhimbje kurrizi. 0
Jag har ofta huvudvärk. K----h-e-- dhi--je --ke. K-- s----- d------ k---- K-m s-p-s- d-i-b-e k-k-. ------------------------ Kam shpesh dhimbje koke. 0
Jag har ont i magen ibland. Nd--jё-h--ё kam -hi-------rk-. N----- h--- k-- d------ b----- N-o-j- h-r- k-m d-i-b-e b-r-u- ------------------------------ Ndonjё herё kam dhimbje barku. 0
Ta av er på överkroppen, tack! Z---o-- p-e-ёn - s--ёr----- tr-pi- ---lu--m! Z------ p----- e s------ t- t----- j- l----- Z-u-o-i p-e-ё- e s-p-r-e t- t-u-i- j- l-t-m- -------------------------------------------- Zbuloni pjesёn e sipёrme tё trupit ju lutem! 0
Var snäll och lägg er på britsen! S---i-u-i-n- -rev-t -- -ut--! S-------- n- k----- j- l----- S-t-i-u-i n- k-e-a- j- l-t-m- ----------------------------- Shtrihuni nё krevat ju lutem! 0
Blodtrycket är normalt. T-n-ion- --gj---- ----ё nё----g---. T------- i g----- ё---- n- r------- T-n-i-n- i g-a-u- ё-h-ё n- r-e-u-l- ----------------------------------- Tensioni i gjakut ёshtё nё rregull. 0
Jag ger er en spruta. Po-j- -----j--g--lp-rё. P- j- j-- n-- g-------- P- j- j-p n-ё g-i-p-r-. ----------------------- Po ju jap njё gjilpёrё. 0
Jag ger er tabletter. Po -u---p -ab-e--. P- j- j-- t------- P- j- j-p t-b-e-a- ------------------ Po ju jap tableta. 0
Jag ger er ett recept för apoteket. P--j--j-p-n-ё ------------ё f----c-. P- j- j-- n-- r----- p-- n- f------- P- j- j-p n-ё r-c-t- p-r n- f-r-a-i- ------------------------------------ Po ju jap njё recetё pёr nё farmaci. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!