Ordlista

sv Kroppsdelar   »   hi शरीर के अंग

58 [femtioåtta]

Kroppsdelar

Kroppsdelar

५८ [अठ्ठावन]

58 [aththaavan]

शरीर के अंग

[shareer ke ang]

svenska hindi Spela Mer
Jag ritar en man. मै- ए- आ--- क- च---- ब---- / ब---- ह-ँ मैं एक आदमी का चित्र बनाता / बनाती हूँ 0
m--- e- a------ k- c---- b------ / b------- h--- ma-- e- a------ k- c---- b------ / b------- h--n main ek aadamee ka chitr banaata / banaatee hoon m-i- e- a-d-m-e k- c-i-r b-n-a-a / b-n-a-e- h-o- ---------------------------------/--------------
Först huvudet. सब-- प--- म---क सबसे पहले मस्तक 0
s----- p----- m----- sa---- p----- m----k sabase pahale mastak s-b-s- p-h-l- m-s-a- --------------------
Mannen bär en hatt. आद-- न- ट--- प--- है आदमी ने टोपी पहनी है 0
a------ n- t---- p------ h-- aa----- n- t---- p------ h-i aadamee ne topee pahanee hai a-d-m-e n- t-p-e p-h-n-e h-i ----------------------------
Håret ser man inte. उस-- ब-- न--- द---े उसके बाल नहीं दिखते 0
u---- b--- n---- d------ us--- b--- n---- d-----e usake baal nahin dikhate u-a-e b-a- n-h-n d-k-a-e ------------------------
Öronen ser man inte heller. उस-- क-- भ- न--- द---े उसके कान भी नहीं दिखते 0
u---- k--- b--- n---- d------ us--- k--- b--- n---- d-----e usake kaan bhee nahin dikhate u-a-e k-a- b-e- n-h-n d-k-a-e -----------------------------
Ryggen ser man inte heller. उस-- प-- भ- न--- द---ी उसकी पीठ भी नहीं दिखती 0
u----- p---- b--- n---- d------- us---- p---- b--- n---- d------e usakee peeth bhee nahin dikhatee u-a-e- p-e-h b-e- n-h-n d-k-a-e- --------------------------------
Jag ritar ögonen och munnen. मै- आ---- औ- म--- ब---- / ब---- ह-ँ मैं आंखें और मूँह बनाता / बनाती हूँ 0
m--- a------ a-- m---- b------ / b------- h--- ma-- a------ a-- m---- b------ / b------- h--n main aankhen aur moonh banaata / banaatee hoon m-i- a-n-h-n a-r m-o-h b-n-a-a / b-n-a-e- h-o- -------------------------------/--------------
Mannen dansar och skrattar. आद-- न-- र-- ह- औ- म------- र-- है आदमी नाच रहा है और मुस्कुरा रहा है 0
a------ n---- r--- h-- a-- m------ r--- h-- aa----- n---- r--- h-- a-- m------ r--- h-i aadamee naach raha hai aur muskura raha hai a-d-m-e n-a-h r-h- h-i a-r m-s-u-a r-h- h-i -------------------------------------------
Mannen har en lång näsa. आद-- क- न-- ल---- है आदमी की नाक लम्बी है 0
a------ k-- n--- l----- h-- aa----- k-- n--- l----- h-i aadamee kee naak lambee hai a-d-m-e k-e n-a- l-m-e- h-i ---------------------------
Han har en käpp i handen. उस-- ह---- म-- ए- छ-- है उसके हाथों में एक छड़ी है 0
u---- h------ m--- e- c------ h-- us--- h------ m--- e- c------ h-i usake haathon mein ek chhadee hai u-a-e h-a-h-n m-i- e- c-h-d-e h-i ---------------------------------
Han har också en sjal runt halsen. उस-- ग-- म-- ए- श-- ओ-- ह-- है उसने गले में एक शाल ओढी हुई है 0
u---- g--- m--- e- s---- o---- h--- h-- us--- g--- m--- e- s---- o---- h--- h-i usane gale mein ek shaal odhee huee hai u-a-e g-l- m-i- e- s-a-l o-h-e h-e- h-i ---------------------------------------
Det är vinter och det är kallt. जा-- क- स-- ह- औ- क--- ठ--- है जाड़े का समय है और काफ़ी ठण्ड है 0
j---- k- s---- h-- a-- k----- t---- h-- ja--- k- s---- h-- a-- k----- t---- h-i jaade ka samay hai aur kaafee thand hai j-a-e k- s-m-y h-i a-r k-a-e- t-a-d h-i ---------------------------------------
Armarna är kraftiga. बा--- म----- ह-ं बाहें मज़बूत हैं 0
b----- m------- h--- ba---- m------- h--n baahen mazaboot hain b-a-e- m-z-b-o- h-i- --------------------
Benen är också kraftiga. टा---- भ- म----- ह-ं टाँगें भी मज़बूत हैं 0
t------ b--- m------- h--- ta----- b--- m------- h--n taangen bhee mazaboot hain t-a-g-n b-e- m-z-b-o- h-i- --------------------------
Mannen är av snö. यह ए- ह------- है यह एक हिम-मानव है 0
y-- e- h---m----- h-- ya- e- h--------- h-i yah ek him-maanav hai y-h e- h-m-m-a-a- h-i ---------------------
Han har inga byxor och ingen överrock. उस-- प---- औ- क-- न--- प--- है उसने पतलून और कोट नहीं पहना है 0
u---- p------- a-- k-- n---- p----- h-- us--- p------- a-- k-- n---- p----- h-i usane pataloon aur kot nahin pahana hai u-a-e p-t-l-o- a-r k-t n-h-n p-h-n- h-i ---------------------------------------
Men mannen fryser inte. ले--- उ-- स---- न--- ल- र-- है लेकिन उसे सर्दी नहीं लग रही है 0
l---- u-- s----- n---- l-- r---- h-- le--- u-- s----- n---- l-- r---- h-i lekin use sardee nahin lag rahee hai l-k-n u-e s-r-e- n-h-n l-g r-h-e h-i ------------------------------------
Han är en snögubbe. यह ए- ह------- है यह एक हिम-मानव है 0
y-- e- h---m----- h-- ya- e- h--------- h-i yah ek him-maanav hai y-h e- h-m-m-a-a- h-i ---------------------

Våra förfäders språk

Moderna språk kan analyseras av lingvister. Olika metoder används för detta. Men hur talade människorna för tusentals år sedan? Det är mycket svårare att besvara den frågan. Trots detta, har vetenskapsmännen varit sysselsatta med forskningen i åratal. De ville utforska hur människorna talade tidigare. För att göra detta, försökte de rekonstruera forntida talformer. Amerikanska forskare har nu gjort en spännande upptäckt. De har analyserat mer än 2.000 språk. De analyserade i synnerhet språkens meningsbyggnad. Resultaten av deras studie var mycket intressant. Ungefär hälften av språken hade meningsbyggnaden S-O-V. Det vill säga att meningarna är ordnade efter subjekt, objekt och verb. Mer än 700 språk följer mönstret S-V-O. Och ungefär 160 språk fungerar enligt systemet V-S-O. Endast ungefär 40 språk använder mönstret V-O-S. 120 språk uppvisar en hybrid. Å andra sidan är systemen O-V-S och O-S-V distinkt sällsyntare. Majoriteten av de analyserade språken använder principen S-O-V. Persiska, japanska och turkiska är några exempel. De flesta levande språk följer emellertid mönstret S-V-O. Denna meningsbyggnad dominerar den indoeuropeiska språkfamiljen idag. Forskarna tror att modellen S-O-V användes tidigare. Alla språk är baserade på detta system. Men sedan divergerade språken. Vi vet ännu inte hur det hände. Dock måste variationen av meningsbyggnader ha haft en anledning. Därför att i evolutionen råder endast det som har en fördel…