Ordlista

sv Kroppsdelar   »   lv Ķermeņa daļas

58 [femtioåtta]

Kroppsdelar

Kroppsdelar

58 [piecdesmit astoņi]

Ķermeņa daļas

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Jag ritar en man. Es-z-m-j-----i-ti. E- z----- v------- E- z-m-j- v-r-e-i- ------------------ Es zīmēju vīrieti. 0
Först huvudet. V-spi--- --l--. V------- g----- V-s-i-m- g-l-u- --------------- Vispirms galvu. 0
Mannen bär en hatt. Vī-ie-i--ir ---tmale. V------- i- p-------- V-r-e-i- i- p-a-m-l-. --------------------- Vīrietim ir platmale. 0
Håret ser man inte. M--u- -eredz. M---- n------ M-t-s n-r-d-. ------------- Matus neredz. 0
Öronen ser man inte heller. Aus------ -er-d-. A---- a-- n------ A-s-s a-ī n-r-d-. ----------------- Ausis arī neredz. 0
Ryggen ser man inte heller. M---ru ar- neredz. M----- a-- n------ M-g-r- a-ī n-r-d-. ------------------ Muguru arī neredz. 0
Jag ritar ögonen och munnen. Es---m-j- -ci- ----uti. E- z----- a--- u- m---- E- z-m-j- a-i- u- m-t-. ----------------------- Es zīmēju acis un muti. 0
Mannen dansar och skrattar. V-r----s dejo un-s-ej--. V------- d--- u- s------ V-r-e-i- d-j- u- s-e-a-. ------------------------ Vīrietis dejo un smejas. 0
Mannen har en lång näsa. Vī-iet-- ir-g--š ------. V------- i- g--- d------ V-r-e-i- i- g-r- d-g-n-. ------------------------ Vīrietim ir garš deguns. 0
Han har en käpp i handen. R-kās-vi-š -u--s--eķi. R---- v--- t-- s------ R-k-s v-ņ- t-r s-i-ķ-. ---------------------- Rokās viņš tur spieķi. 0
Han har också en sjal runt halsen. Ap --k---viņam -r-š---e. A- k---- v---- i- š----- A- k-k-u v-ņ-m i- š-l-e- ------------------------ Ap kaklu viņam ir šalle. 0
Det är vinter och det är kallt. Ir ziema un -r a-k-t-. I- z---- u- i- a------ I- z-e-a u- i- a-k-t-. ---------------------- Ir ziema un ir auksts. 0
Armarna är kraftiga. R-k-s -r -pēc-ga-. R---- i- s-------- R-k-s i- s-ē-ī-a-. ------------------ Rokas ir spēcīgas. 0
Benen är också kraftiga. Kājas-arī i--sp-cīgas. K---- a-- i- s-------- K-j-s a-ī i- s-ē-ī-a-. ---------------------- Kājas arī ir spēcīgas. 0
Mannen är av snö. Vīrs -r--o ----g-. V--- i- n- s------ V-r- i- n- s-i-g-. ------------------ Vīrs ir no sniega. 0
Han har inga byxor och ingen överrock. V-ņ-- nav -ik----n --te-a. V---- n-- b---- u- m------ V-ņ-m n-v b-k-u u- m-t-ļ-. -------------------------- Viņam nav bikšu un mēteļa. 0
Men mannen fryser inte. Be- vī--- ne-a-st. B-- v---- n------- B-t v-r-m n-s-l-t- ------------------ Bet vīram nesalst. 0
Han är en snögubbe. Ta--i--sn-e----r-. T-- i- s---------- T-s i- s-i-g-v-r-. ------------------ Tas ir sniegavīrs. 0

Våra förfäders språk

Moderna språk kan analyseras av lingvister. Olika metoder används för detta. Men hur talade människorna för tusentals år sedan? Det är mycket svårare att besvara den frågan. Trots detta, har vetenskapsmännen varit sysselsatta med forskningen i åratal. De ville utforska hur människorna talade tidigare. För att göra detta, försökte de rekonstruera forntida talformer. Amerikanska forskare har nu gjort en spännande upptäckt. De har analyserat mer än 2.000 språk. De analyserade i synnerhet språkens meningsbyggnad. Resultaten av deras studie var mycket intressant. Ungefär hälften av språken hade meningsbyggnaden S-O-V. Det vill säga att meningarna är ordnade efter subjekt, objekt och verb. Mer än 700 språk följer mönstret S-V-O. Och ungefär 160 språk fungerar enligt systemet V-S-O. Endast ungefär 40 språk använder mönstret V-O-S. 120 språk uppvisar en hybrid. Å andra sidan är systemen O-V-S och O-S-V distinkt sällsyntare. Majoriteten av de analyserade språken använder principen S-O-V. Persiska, japanska och turkiska är några exempel. De flesta levande språk följer emellertid mönstret S-V-O. Denna meningsbyggnad dominerar den indoeuropeiska språkfamiljen idag. Forskarna tror att modellen S-O-V användes tidigare. Alla språk är baserade på detta system. Men sedan divergerade språken. Vi vet ännu inte hur det hände. Dock måste variationen av meningsbyggnader ha haft en anledning. Därför att i evolutionen råder endast det som har en fördel…