Ordlista

sv Kroppsdelar   »   ti ኣካላት ነብሲ

58 [femtioåtta]

Kroppsdelar

Kroppsdelar

58 [ሓምሳንሸሞንተን]

58 [ḥamisanishemoniteni]

ኣካላት ነብሲ

[akalati nebisī]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Jag ritar en man. ሓ--ሰብኣይ--ስ---ኣ--። ሓ- ሰ--- እ--- ኣ--- ሓ- ሰ-ኣ- እ-እ- ኣ-ኹ- ----------------- ሓደ ሰብኣይ እስእል ኣሎኹ። 0
h-ade s-b-’-y---si’-li a--ẖ-። h---- s------- i------ a------ h-a-e s-b-’-y- i-i-i-i a-o-̱-። ------------------------------ ḥade sebi’ayi isi’ili aloẖu።
Först huvudet. ቅ-ም ነቲ--እሲ። ቅ-- ነ- ር--- ቅ-ም ነ- ር-ሲ- ----------- ቅድም ነቲ ርእሲ። 0
k--dimi -e-ī----i--። k------ n--- r------ k-i-i-i n-t- r-’-s-። -------------------- k’idimi netī ri’isī።
Mannen bär en hatt. እቲ -ብ-- -ር-- ተ-ዲኑ--ሎ። እ- ሰ--- ባ--- ተ--- ኣ-- እ- ሰ-ኣ- ባ-ኔ- ተ-ዲ- ኣ-። --------------------- እቲ ሰብኣይ ባርኔጣ ተኸዲኑ ኣሎ። 0
itī---b-’a-i ---inēt-- teh-----u--l-። i-- s------- b-------- t-------- a--- i-ī s-b-’-y- b-r-n-t-a t-h-e-ī-u a-o- ------------------------------------- itī sebi’ayi barinēt’a teẖedīnu alo።
Håret ser man inte. እቲ --ሩ---ረአ--እዩ። እ- ጸ-- ኣ---- እ-- እ- ጸ-ሩ ኣ-ረ-ን እ-። ---------------- እቲ ጸግሩ ኣይረአን እዩ። 0
it- ---eg--- -yire-āni iy-። i-- t------- a-------- i--- i-ī t-’-g-r- a-i-e-ā-i i-u- --------------------------- itī ts’egiru ayire’āni iyu።
Öronen ser man inte heller. እ- -ዝ-‘ውን-ኣ-ረአ---ዩ። እ- እ----- ኣ---- እ-- እ- እ-ኒ-ው- ኣ-ረ-ን እ-። ------------------- እቲ እዝኒ‘ውን ኣይረአን እዩ። 0
i-- -----‘-ini-a-----ā-- i-u። i-- i--------- a-------- i--- i-ī i-i-ī-w-n- a-i-e-ā-i i-u- ----------------------------- itī izinī‘wini ayire’āni iyu።
Ryggen ser man inte heller. እ- --ኡ----ኣይ-አ- እ-። እ- ሕ----- ኣ---- እ-- እ- ሕ-ኡ-ው- ኣ-ረ-ን እ-። ------------------- እቲ ሕቖኡ‘ውን ኣይረአን እዩ። 0
i-------̱’-’u-wini -yire’----iy-። i-- h------------- a-------- i--- i-ī h-i-̱-o-u-w-n- a-i-e-ā-i i-u- --------------------------------- itī ḥiḵ’o’u‘wini ayire’āni iyu።
Jag ritar ögonen och munnen. ኣ- ነ-- -ዒ-ት- ኣ----ስእ- ። ኣ- ነ-- ኣ---- ኣ-- እ--- ። ኣ- ነ-ን ኣ-ን-ን ኣ-ን እ-እ- ። ----------------------- ኣነ ነተን ኣዒንትን ኣፍን እስእል ። 0
an----t-ni-a‘ī-it-n---fi-- -si’--i ። a-- n----- a-------- a---- i------ ። a-e n-t-n- a-ī-i-i-i a-i-i i-i-i-i ። ------------------------------------ ane neteni a‘īnitini afini isi’ili ።
Mannen dansar och skrattar. እቲ -ብ-ይ ይ-ዕስዕን ይ---ን-። እ- ሰ--- ይ----- ይ---- ። እ- ሰ-ኣ- ይ-ዕ-ዕ- ይ-ሕ-ን ። ---------------------- እቲ ሰብኣይ ይስዕስዕን ይስሕቕን ። 0
i-ī s-b----i yis-‘--i‘-n- -isih---̱-in--። i-- s------- y----------- y------------ ። i-ī s-b-’-y- y-s-‘-s-‘-n- y-s-h-i-̱-i-i ። ----------------------------------------- itī sebi’ayi yisi‘isi‘ini yisiḥiḵ’ini ።
Mannen har en lång näsa. እ- ሰብ-ይ--ዊሕ-ኣፊን- ---። እ- ሰ--- ነ-- ኣ--- ኣ--- እ- ሰ-ኣ- ነ-ሕ ኣ-ን- ኣ-ዎ- --------------------- እቲ ሰብኣይ ነዊሕ ኣፊንጫ ኣለዎ። 0
itī-sebi’-y- ne--ḥ- -f---c--a-ale-o። i-- s------- n------ a-------- a----- i-ī s-b-’-y- n-w-h-i a-ī-i-h-a a-e-o- ------------------------------------- itī sebi’ayi newīḥi afīnich’a alewo።
Han har en käpp i handen. ንሱ-ኣ-----ም--ስ -ሓዘ-እ-። ን- ኣ- ኢ- ም--- ዝ-- እ-- ን- ኣ- ኢ- ም-ኩ- ዝ-ዘ እ-። --------------------- ንሱ ኣብ ኢዱ ምርኩስ ዝሓዘ እዩ። 0
n-su abi -----ir-kus--zih-az- -y-። n--- a-- ī-- m------- z------ i--- n-s- a-i ī-u m-r-k-s- z-h-a-e i-u- ---------------------------------- nisu abi īdu mirikusi ziḥaze iyu።
Han har också en sjal runt halsen. ኣብ ክሳ---ን -ር---ትኸድ----። ኣ- ክ----- ሻ-- ዝ---- ኢ-- ኣ- ክ-ዱ-ው- ሻ-ባ ዝ-ኸ-ነ ኢ-። ----------------------- ኣብ ክሳዱ‘ውን ሻርባ ዝትኸድነ ኢዩ። 0
abi--i---u----i sha---a ziti-̱-d--e --u። a-- k---------- s------ z---------- ī--- a-i k-s-d-‘-i-i s-a-i-a z-t-h-e-i-e ī-u- ---------------------------------------- abi kisadu‘wini shariba zitiẖedine īyu።
Det är vinter och det är kallt. ክ--ቲ ----ም-’-ን -ሪ -ሎ። ክ--- እ- ከ----- ቁ- ኣ-- ክ-ም- እ- ከ-ኡ-ው- ቁ- ኣ-። --------------------- ክረምቲ እዩ ከምኡ’ውን ቁሪ ኣሎ። 0
k-r-mitī i-u ---i’-’-in- -’u-ī-alo። k------- i-- k---------- k---- a--- k-r-m-t- i-u k-m-’-’-i-i k-u-ī a-o- ----------------------------------- kiremitī iyu kemi’u’wini k’urī alo።
Armarna är kraftiga. እ-- -እዳው----ት -የን። እ-- ኣ--- ሓ--- እ--- እ-ን ኣ-ዳ- ሓ-ላ- እ-ን- ------------------ እተን ኣእዳው ሓያላት እየን። 0
i--n- a-id--i --a--lat------i። i---- a------ h-------- i----- i-e-i a-i-a-i h-a-a-a-i i-e-i- ------------------------------ iteni a’idawi ḥayalati iyeni።
Benen är också kraftiga. ኣ-ጋር-ው- -ያላት -ዮም። ኣ------ ሓ--- እ--- ኣ-ጋ-‘-ን ሓ-ላ- እ-ም- ----------------- ኣእጋር‘ውን ሓያላት እዮም። 0
a---ar-‘---i-------a-i -yomi። a----------- h-------- i----- a-i-a-i-w-n- h-a-a-a-i i-o-i- ----------------------------- a’igari‘wini ḥayalati iyomi።
Mannen är av snö. እቲ-------ብ-በ-ድ---። እ- ሰ--- ካ- በ-- እ-- እ- ሰ-ኣ- ካ- በ-ድ እ-። ------------------ እቲ ሰብኣይ ካብ በረድ እዩ። 0
i-ī--ebi’ay- k-----e---i--yu። i-- s------- k--- b----- i--- i-ī s-b-’-y- k-b- b-r-d- i-u- ----------------------------- itī sebi’ayi kabi beredi iyu።
Han har inga byxor och ingen överrock. ንሱ -ረን---ትን---ተ-ድነን። ን- ስ-- ጃ--- ኣ------- ን- ስ-ን ጃ-ት- ኣ-ተ-ድ-ን- -------------------- ንሱ ስረን ጃከትን ኣይተኸድነን። 0
n----sir-n--j-ket-ni ayi----ed-----። n--- s----- j------- a-------------- n-s- s-r-n- j-k-t-n- a-i-e-̱-d-n-n-። ------------------------------------ nisu sireni jaketini ayiteẖedineni።
Men mannen fryser inte. ግ- -- -ብኣይ-ኣ-ቆር-- --። ግ- እ- ሰ--- ኣ----- እ-- ግ- እ- ሰ-ኣ- ኣ-ቆ-ር- እ-። --------------------- ግን እቲ ሰብኣይ ኣይቆርርን እዩ። 0
g--i-it---e-i--yi--yi--o-i--n--iy-። g--- i-- s------- a----------- i--- g-n- i-ī s-b-’-y- a-i-’-r-r-n- i-u- ----------------------------------- gini itī sebi’ayi ayik’oririni iyu።
Han är en snögubbe. ንሱ--ደ ብው-ጪ---ሰርሐ --ኣ--እ-። ን- ሓ- ብ--- ዝ---- ሰ--- እ-- ን- ሓ- ብ-ር- ዝ-ሰ-ሐ ሰ-ኣ- እ-። ------------------------- ንሱ ሓደ ብውርጪ ዝተሰርሐ ሰብኣይ እዩ። 0
nis- ḥad- -iw--i--’----t--er--̣ā---b-’-yi i-u። n--- h---- b--------- z---------- s------- i--- n-s- h-a-e b-w-r-c-’- z-t-s-r-h-ā s-b-’-y- i-u- ----------------------------------------------- nisu ḥade biwirich’ī ziteseriḥā sebi’ayi iyu።

Våra förfäders språk

Moderna språk kan analyseras av lingvister. Olika metoder används för detta. Men hur talade människorna för tusentals år sedan? Det är mycket svårare att besvara den frågan. Trots detta, har vetenskapsmännen varit sysselsatta med forskningen i åratal. De ville utforska hur människorna talade tidigare. För att göra detta, försökte de rekonstruera forntida talformer. Amerikanska forskare har nu gjort en spännande upptäckt. De har analyserat mer än 2.000 språk. De analyserade i synnerhet språkens meningsbyggnad. Resultaten av deras studie var mycket intressant. Ungefär hälften av språken hade meningsbyggnaden S-O-V. Det vill säga att meningarna är ordnade efter subjekt, objekt och verb. Mer än 700 språk följer mönstret S-V-O. Och ungefär 160 språk fungerar enligt systemet V-S-O. Endast ungefär 40 språk använder mönstret V-O-S. 120 språk uppvisar en hybrid. Å andra sidan är systemen O-V-S och O-S-V distinkt sällsyntare. Majoriteten av de analyserade språken använder principen S-O-V. Persiska, japanska och turkiska är några exempel. De flesta levande språk följer emellertid mönstret S-V-O. Denna meningsbyggnad dominerar den indoeuropeiska språkfamiljen idag. Forskarna tror att modellen S-O-V användes tidigare. Alla språk är baserade på detta system. Men sedan divergerade språken. Vi vet ännu inte hur det hände. Dock måste variationen av meningsbyggnader ha haft en anledning. Därför att i evolutionen råder endast det som har en fördel…