Ordlista

sv På banken   »   bg В банката

60 [sextio]

På banken

På banken

60 [шейсет]

60 [sheyset]

В банката

[V bankata]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Jag skulle vilja öppna ett konto. Б---ис-ал /-и-к-л------- ---о-я--мет--. Б-- и---- / и----- д- с- о----- с------ Б-х и-к-л / и-к-л- д- с- о-в-р- с-е-к-. --------------------------------------- Бих искал / искала да си отворя сметка. 0
Bikh--s-al --i--ala -a-s- o-v--ya---et-a. B--- i---- / i----- d- s- o------ s------ B-k- i-k-l / i-k-l- d- s- o-v-r-a s-e-k-. ----------------------------------------- Bikh iskal / iskala da si otvorya smetka.
Här är mitt pass. Ето -а-п--т- м-. Е-- п------- м-- Е-о п-с-о-т- м-. ---------------- Ето паспорта ми. 0
E-- -aspo--a-mi. E-- p------- m-- E-o p-s-o-t- m-. ---------------- Eto pasporta mi.
Och här är min adress. То---е---рес-- ми. Т--- е а------ м-- Т-в- е а-р-с-т м-. ------------------ Това е адресът ми. 0
T-v- -e ad--syt --. T--- y- a------ m-- T-v- y- a-r-s-t m-. ------------------- Tova ye adresyt mi.
Jag skulle vilja sätta in pengar på mitt konto. Б------а- / ис--ла--а-вн--а п--и -о---е--ата---. Б-- и---- / и----- д- в---- п--- п- с------- с-- Б-х и-к-л / и-к-л- д- в-е-а п-р- п- с-е-к-т- с-. ------------------------------------------------ Бих искал / искала да внеса пари по сметката си. 0
Bik- i-k-- ---s-al-----v-e---pa---------tk-t- s-. B--- i---- / i----- d- v---- p--- p- s------- s-- B-k- i-k-l / i-k-l- d- v-e-a p-r- p- s-e-k-t- s-. ------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da vnesa pari po smetkata si.
Jag skulle vilja ta ut pengar från mitt konto. Б---ис--- / ----л- да--зт--л- п------ ----ката---. Б-- и---- / и----- д- и------ п--- о- с------- с-- Б-х и-к-л / и-к-л- д- и-т-г-я п-р- о- с-е-к-т- с-. -------------------------------------------------- Бих искал / искала да изтегля пари от сметката си. 0
Bikh is-a- ---s-ala d- iz-----a p----o--sm--ka---s-. B--- i---- / i----- d- i------- p--- o- s------- s-- B-k- i-k-l / i-k-l- d- i-t-g-y- p-r- o- s-e-k-t- s-. ---------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da izteglya pari ot smetkata si.
Jag skulle vilja hämta kontoutdragen. Би---скал /---к--- -а-взема---в-е--ни--- о- см--к-т-. Б-- и---- / и----- д- в---- и----------- о- с-------- Б-х и-к-л / и-к-л- д- в-е-а и-в-е-е-и-т- о- с-е-к-т-. ----------------------------------------------------- Бих искал / искала да взема извлеченията от сметката. 0
B-kh----a- - i---l- -a-vz-----z-------iya-a -t--me-k--a. B--- i---- / i----- d- v---- i------------- o- s-------- B-k- i-k-l / i-k-l- d- v-e-a i-v-e-h-n-y-t- o- s-e-k-t-. -------------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da vzema izvlecheniyata ot smetkata.
Jag skulle vilja lösa in en resecheck. Би--и--а--- иска---да -с-е-р--един ---н-------чек. Б-- и---- / и----- д- о------ е--- п--------- ч--- Б-х и-к-л / и-к-л- д- о-р-б-я е-и- п-т-и-е-к- ч-к- -------------------------------------------------- Бих искал / искала да осребря един пътнически чек. 0
Bik- iskal / -------da-o-r--r----e--n----n---e--i-c-ek. B--- i---- / i----- d- o------- y---- p---------- c---- B-k- i-k-l / i-k-l- d- o-r-b-y- y-d-n p-t-i-h-s-i c-e-. ------------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da osrebrya yedin pytnicheski chek.
Hur höga är avgifterna? Как-и-----ак-ите? К---- с- т------- К-к-и с- т-к-и-е- ----------------- Какви са таксите? 0
Ka-v---a ta---t-? K---- s- t------- K-k-i s- t-k-i-e- ----------------- Kakvi sa taksite?
Var ska jag skriva under? К-д---а--- -одпиш-? К--- д- с- п------- К-д- д- с- п-д-и-а- ------------------- Къде да се подпиша? 0
K----da -e---d-i-ha? K--- d- s- p-------- K-d- d- s- p-d-i-h-? -------------------- Kyde da se podpisha?
Jag väntar på en girering från Tyskland. Очак-а- -рев---от -е--а-и-. О------ п----- о- Г-------- О-а-в-м п-е-о- о- Г-р-а-и-. --------------------------- Очаквам превод от Германия. 0
O-hak-a----e-od -t G-r----ya. O------- p----- o- G--------- O-h-k-a- p-e-o- o- G-r-a-i-a- ----------------------------- Ochakvam prevod ot Germaniya.
Här är mitt kontonummer. Т--а-е--омер- на м--ка---м-. Т--- е н----- н- м------ м-- Т-в- е н-м-р- н- м-т-а-а м-. ---------------------------- Това е номера на метката ми. 0
To-a--e--o-e-a n--metk--a-mi. T--- y- n----- n- m------ m-- T-v- y- n-m-r- n- m-t-a-a m-. ----------------------------- Tova ye nomera na metkata mi.
Har pengarna kommit? П-р-т- п--с-игна-а ли? П----- п---------- л-- П-р-т- п-и-т-г-а-а л-? ---------------------- Парите пристигнаха ли? 0
Par-t--p-is--gn-kha-li? P----- p----------- l-- P-r-t- p-i-t-g-a-h- l-? ----------------------- Parite pristignakha li?
Jag skulle vilja växla de här pengarna. Б-- иска--/ -ск-л-----обме-я--ез- пари. Б-- и---- / и----- д- о----- т--- п---- Б-х и-к-л / и-к-л- д- о-м-н- т-з- п-р-. --------------------------------------- Бих искал / искала да обменя тези пари. 0
B--- --k-l / --k--a -a-obm-n-a-t--i-p-ri. B--- i---- / i----- d- o------ t--- p---- B-k- i-k-l / i-k-l- d- o-m-n-a t-z- p-r-. ----------------------------------------- Bikh iskal / iskala da obmenya tezi pari.
Jag behöver US-dollar. Т-------ми-щ-тск--дола--. Т------ м- щ----- д------ Т-я-в-т м- щ-т-к- д-л-р-. ------------------------- Трябват ми щатски долари. 0
T-yab--t mi-shc---ski-dola-i. T------- m- s-------- d------ T-y-b-a- m- s-c-a-s-i d-l-r-. ----------------------------- Tryabvat mi shchatski dolari.
Var snäll och ge mig små sedlar. Моля- да-т---и дре--и ---к-оти. М---- д---- м- д----- б-------- М-л-, д-й-е м- д-е-н- б-н-н-т-. ------------------------------- Моля, дайте ми дребни банкноти. 0
M--y------t--mi d--b-i-ba-k----. M----- d---- m- d----- b-------- M-l-a- d-y-e m- d-e-n- b-n-n-t-. -------------------------------- Molya, dayte mi drebni banknoti.
Finns det någon bankomat här? Т-- --а л- б--ком--? Т-- и-- л- б-------- Т-к и-а л- б-н-о-а-? -------------------- Тук има ли банкомат? 0
Tu- --a--i --n-om--? T-- i-- l- b-------- T-k i-a l- b-n-o-a-? -------------------- Tuk ima li bankomat?
Hur mycket pengar får man ta ut? К--ва -ума --ж- да -------и? К---- с--- м--- д- с- т----- К-к-а с-м- м-ж- д- с- т-г-и- ---------------------------- Каква сума може да се тегли? 0
Ka--- su-a-mo-h--da--e t--li? K---- s--- m---- d- s- t----- K-k-a s-m- m-z-e d- s- t-g-i- ----------------------------- Kakva suma mozhe da se tegli?
Vilka kontokort kan man använda? К-я--ред--н- к--т- м--- д- се ----л-в-? К-- к------- к---- м--- д- с- и-------- К-я к-е-и-н- к-р-а м-ж- д- с- и-п-л-в-? --------------------------------------- Коя кредитна карта може да се използва? 0
Koy- k----tna kart- moz-- da ---izp-----? K--- k------- k---- m---- d- s- i-------- K-y- k-e-i-n- k-r-a m-z-e d- s- i-p-l-v-? ----------------------------------------- Koya kreditna karta mozhe da se izpolzva?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Finns det en universell grammatik?

När vi lär oss ett språk, lär vi oss också dess grammatik. När barn lär sig sitt modersmål sker det automatiskt. De märker inte att deras hjärna lär sig olika regler. Trots det, lär de sig sitt modersmål korrekt från början. Med tanke på att det finns många språk, finns det även många grammatiska system. Men finns det också en universell grammatik? Forskarna har studerat detta sedan länge. Nya studier skulle kunna ge ett svar. Hjärnforskare har nämligen gjort en intressant upptäckt. De lät försökspersoner studera grammatiska regler. Försökspersonerna var språkstudenter. De studerade japanska eller italienska. Hälften av grammatikreglerna var fabricerade. Men det visste inte försökspersonerna. Meningarna presenterades för studenterna efter att de hade studerat dem. De var tvungna att bedöma huruvida meningarna var korrekta. Medan de arbetade med meningarna, analyserades deras hjärnor. Det vill säga, forskarna mätte aktiviteten i hjärnan. På så sätt kunde de undersöka hur hjärnan reagerade på meningarna. Och det verkar som om vår hjärna känner igen grammatik! Vid bearbetning av tal är vissa områden i hjärnan aktiva. Broca Center är ett av dem. Det befinner sig i den vänstra hjärnhalvan. När studenterna ställdes inför riktiga grammatiska regler, var den delen av hjärnan mycket aktiv. Med de fabricerade reglerna däremot minskade aktiviteten avsevärt. Så det kan vara så att alla grammatiska system har samma bas. Då skulle alla följa samma principer. Och dessa principer skulle vara inneboende hos oss…