Ordlista

sv Ordningstal   »   af Ordinale getalle

61 [sextioett]

Ordningstal

Ordningstal

61 [een en sestig]

Ordinale getalle

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Den första månaden är januari. Di- e----- m---- i- J-------. Die eerste maand is Januarie. 0
Den andra månaden är februari. Di- t----- m---- i- F--------. Die tweede maand is Februarie. 0
Den tredje månaden är mars. Di- d---- m---- i- M----. Die derde maand is Maart. 0
Den fjärde månaden är april. Di- v----- m---- i- A----. Die vierde maand is April. 0
Den femte månaden är maj. Di- v---- m---- i- M--. Die vyfde maand is Mei. 0
Den sjätte månaden är juni. Di- s---- m---- i- J----. Die sesde maand is Junie. 0
Sex månader är ett halvår. Se- m----- i- ’- h---- j---. Ses maande is ’n halwe jaar. 0
Januari, februari, mars, Ja------- F--------- M----, Januarie, Februarie, Maart, 0
april, maj och juni. Ap---- M--- J----. April, Mei, Junie. 0
Den sjunde månaden är juli. Di- s------ m---- i- J----. Die sewende maand is Julie. 0
Den åttonde månaden är augusti. Di- a----- m---- i- A-------. Die agtste maand is Augustus. 0
Den nionde månaden är september. Di- n------ m---- i- S--------. Die negende maand is September. 0
Den tionde månaden är oktober. Di- t----- m---- i- O------. Die tiende maand is Oktober. 0
Den elfte månaden är november. Di- e---- m---- i- N-------. Die elfde maand is November. 0
Den tolfte månaden är december. Di- t------- m---- i- D-------. Die twaalfde maand is Desember. 0
Tolv månader är ett år. Tw---- m----- i- e-- j---. Twaalf maande is een jaar. 0
Juli, augusti, september, Ju---- A-------- S--------, Julie, Augustus, September, 0
oktober, november och december. Ok------ N------- e- D-------. Oktober, November en Desember. 0

Modersmålet är alltid det viktigaste språket

Vårt modersmål är det första språket vi lär oss. Det sker automatiskt, så vi märker det inte. De flesta människor har ett modersmål. Alla andra språk studeras som främmande språk. Naturligtvis finns det även människor, som växer upp med flera språk. Men vanligtvis talar de dessa språk med varierande flyt. Ofta används språken på olika sätt. Ett språk används till exempel på arbetet. Det andra används hemma. Hur bra vi talar ett språk beror på flera faktorer. När vi lär oss det som små barn, lär vi oss det oftast mycket bra. Vårt talcenter fungerar bäst under dessa år. Hur ofta vi talar ett språk är också viktigt. Ju oftare vi använder det, desto bättre talar vi det. Men forskarna tror att en person aldrig kan tala två språk lika bra. Ett språk är alltid det viktigare språket. Experiment tycks bekräfta denna hypotes. Olika personer testades i en studie. Hälften av personerna talade två språk flytande. Kinesiska var modersmålet och engelska var andraspråket. Den andra hälften av försökspersonerna talade bara engelska som modersmål. Personerna fick lösa enkla uppgifter på engelska. Under tiden mättes aktiviteten i deras hjärnor. Och skillnader syntes i personernas hjärnor! Hos flerspråkiga individer, var i synnerhet en region i hjärnan aktiv. De enspråkiga individerna, å andra sidan, visade ingen aktivitet i denna region. Båda grupperna löste uppgifterna lika snabbt och bra. Trots detta, översatte kineserna allting till sitt eget modersmål…