Ordlista

sv Ordningstal   »   be Парадкавыя лічэбнікі

61 [sextioett]

Ordningstal

Ordningstal

61 [шэсцьдзесят адзін]

61 [shests’dzesyat adzіn]

Парадкавыя лічэбнікі

[Paradkavyya lіchebnіkі]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Den första månaden är januari. П-р-ы ------- -т-дз-н-. П---- м---- – с-------- П-р-ы м-с-ц – с-у-з-н-. ----------------------- Першы месяц – студзень. 0
Pe-sh- m-syats-–-s-udz--’. P----- m------ – s-------- P-r-h- m-s-a-s – s-u-z-n-. -------------------------- Pershy mesyats – studzen’.
Den andra månaden är februari. Д---- м---ц-–-люты. Д---- м---- – л---- Д-у-і м-с-ц – л-т-. ------------------- Другі месяц – люты. 0
Dru-і-----ats –-lyuty. D---- m------ – l----- D-u-і m-s-a-s – l-u-y- ---------------------- Drugі mesyats – lyuty.
Den tredje månaden är mars. Т-э-- месяц --сакаві-. Т---- м---- – с------- Т-э-і м-с-ц – с-к-в-к- ---------------------- Трэці месяц – сакавік. 0
T--tsі-mesy--s-- sa-a-і-. T----- m------ – s------- T-e-s- m-s-a-s – s-k-v-k- ------------------------- Tretsі mesyats – sakavіk.
Den fjärde månaden är april. Ч------- ----ц –--р-с--ік. Ч------- м---- – к-------- Ч-ц-ё-т- м-с-ц – к-а-а-і-. -------------------------- Чацвёрты месяц – красавік. 0
C--ts-ert- m---ats-– kras-vіk. C--------- m------ – k-------- C-a-s-e-t- m-s-a-s – k-a-a-і-. ------------------------------ Chatsverty mesyats – krasavіk.
Den femte månaden är maj. П--- ----ц –-м--. П--- м---- – м--- П-т- м-с-ц – м-й- ----------------- Пяты месяц – май. 0
Py----m-sy--s –-ma-. P---- m------ – m--- P-a-y m-s-a-s – m-y- -------------------- Pyaty mesyats – may.
Den sjätte månaden är juni. Ш-с-ы ---я- - ----е--. Ш---- м---- – ч------- Ш-с-ы м-с-ц – ч-р-е-ь- ---------------------- Шосты месяц – чэрвень. 0
Sho--- me--a-- ---h---e-’. S----- m------ – c-------- S-o-t- m-s-a-s – c-e-v-n-. -------------------------- Shosty mesyats – cherven’.
Sex månader är ett halvår. Шэс-- -есяцаў ---э---п--о-- --да. Ш---- м------ – г--- п----- г---- Ш-с-ь м-с-ц-ў – г-т- п-л-в- г-д-. --------------------------------- Шэсць месяцаў – гэта палова года. 0
S-est---m-sy-tsau-- ---a----o---god-. S------ m-------- – g--- p----- g---- S-e-t-’ m-s-a-s-u – g-t- p-l-v- g-d-. ------------------------------------- Shests’ mesyatsau – geta palova goda.
Januari, februari, mars, Студз-нь,-лю-ы- с-к---к, С-------- л---- с------- С-у-з-н-, л-т-, с-к-в-к- ------------------------ Студзень, люты, сакавік, 0
St--ze-’,--y---, s--avі-, S-------- l----- s------- S-u-z-n-, l-u-y- s-k-v-k- ------------------------- Studzen’, lyuty, sakavіk,
april, maj och juni. крас--і-- м-й-і--э---нь. к-------- м-- і ч------- к-а-а-і-, м-й і ч-р-е-ь- ------------------------ красавік, май і чэрвень. 0
kr-sav-k- ----і--h-rv---. k-------- m-- і c-------- k-a-a-і-, m-y і c-e-v-n-. ------------------------- krasavіk, may і cherven’.
Den sjunde månaden är juli. С--ы мес-ц –-л-пень. С--- м---- – л------ С-м- м-с-ц – л-п-н-. -------------------- Сёмы месяц – ліпень. 0
Semy-m-s-ats---l-p-n-. S--- m------ – l------ S-m- m-s-a-s – l-p-n-. ---------------------- Semy mesyats – lіpen’.
Den åttonde månaden är augusti. В-с-м---е--ц-– ж-і---ь. В----- м---- – ж------- В-с-м- м-с-ц – ж-і-е-ь- ----------------------- Восьмы месяц – жнівень. 0
V--’---me--a-- - zhnі--n-. V----- m------ – z-------- V-s-m- m-s-a-s – z-n-v-n-. -------------------------- Vos’my mesyats – zhnіven’.
Den nionde månaden är september. Дзе---- -есяц-–-в--а--нь. Д------ м---- – в-------- Д-е-я-ы м-с-ц – в-р-с-н-. ------------------------- Дзевяты месяц – верасень. 0
Dzevy-ty--es--t--- ver----’. D------- m------ – v-------- D-e-y-t- m-s-a-s – v-r-s-n-. ---------------------------- Dzevyaty mesyats – verasen’.
Den tionde månaden är oktober. Дз--я----еся--–-к-----ч--к. Д------ м---- – к---------- Д-е-я-ы м-с-ц – к-с-р-ч-і-. --------------------------- Дзесяты месяц – кастрычнік. 0
Dz--y--y--es-ats ----s---chn--. D------- m------ – k----------- D-e-y-t- m-s-a-s – k-s-r-c-n-k- ------------------------------- Dzesyaty mesyats – kastrychnіk.
Den elfte månaden är november. Адз-нацц-ты ----ц---лі-тап-д. А---------- м---- – л-------- А-з-н-ц-а-ы м-с-ц – л-с-а-а-. ----------------------------- Адзінаццаты месяц – лістапад. 0
A----ats--aty mes--ts-- ---ta--d. A------------ m------ – l-------- A-z-n-t-t-a-y m-s-a-s – l-s-a-a-. --------------------------------- Adzіnatstsaty mesyats – lіstapad.
Den tolfte månaden är december. Два-а-ца-- -е--- –-сн----ь. Д--------- м---- – с------- Д-а-а-ц-т- м-с-ц – с-е-а-ь- --------------------------- Дванаццаты месяц – снежань. 0
Dv-na---saty--e-yats - sne-han’. D----------- m------ – s-------- D-a-a-s-s-t- m-s-a-s – s-e-h-n-. -------------------------------- Dvanatstsaty mesyats – snezhan’.
Tolv månader är ett år. Д--н--цаць -----аў –-гэ-а----. Д--------- м------ – г--- г--- Д-а-а-ц-ц- м-с-ц-ў – г-т- г-д- ------------------------------ Дванаццаць месяцаў – гэта год. 0
D-anats---ts--mesy-t-au-–----a g-d. D------------ m-------- – g--- g--- D-a-a-s-s-t-’ m-s-a-s-u – g-t- g-d- ----------------------------------- Dvanatstsats’ mesyatsau – geta god.
Juli, augusti, september, Ліп-нь, ж--в--ь-----ас---, Л------ ж------- в-------- Л-п-н-, ж-і-е-ь- в-р-с-н-, -------------------------- Ліпень, жнівень, верасень, 0
Lі-e-’,-z---ven’,--e-a---’, L------ z-------- v-------- L-p-n-, z-n-v-n-, v-r-s-n-, --------------------------- Lіpen’, zhnіven’, verasen’,
oktober, november och december. к-с-рычн-к,----т-------сне-а--. к---------- л------- і с------- к-с-р-ч-і-, л-с-а-а- і с-е-а-ь- ------------------------------- кастрычнік, лістапад і снежань. 0
kastry----k- l-sta-a--і --ez-a-’. k----------- l------- і s-------- k-s-r-c-n-k- l-s-a-a- і s-e-h-n-. --------------------------------- kastrychnіk, lіstapad і snezhan’.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Modersmålet är alltid det viktigaste språket

Vårt modersmål är det första språket vi lär oss. Det sker automatiskt, så vi märker det inte. De flesta människor har ett modersmål. Alla andra språk studeras som främmande språk. Naturligtvis finns det även människor, som växer upp med flera språk. Men vanligtvis talar de dessa språk med varierande flyt. Ofta används språken på olika sätt. Ett språk används till exempel på arbetet. Det andra används hemma. Hur bra vi talar ett språk beror på flera faktorer. När vi lär oss det som små barn, lär vi oss det oftast mycket bra. Vårt talcenter fungerar bäst under dessa år. Hur ofta vi talar ett språk är också viktigt. Ju oftare vi använder det, desto bättre talar vi det. Men forskarna tror att en person aldrig kan tala två språk lika bra. Ett språk är alltid det viktigare språket. Experiment tycks bekräfta denna hypotes. Olika personer testades i en studie. Hälften av personerna talade två språk flytande. Kinesiska var modersmålet och engelska var andraspråket. Den andra hälften av försökspersonerna talade bara engelska som modersmål. Personerna fick lösa enkla uppgifter på engelska. Under tiden mättes aktiviteten i deras hjärnor. Och skillnader syntes i personernas hjärnor! Hos flerspråkiga individer, var i synnerhet en region i hjärnan aktiv. De enspråkiga individerna, å andra sidan, visade ingen aktivitet i denna region. Båda grupperna löste uppgifterna lika snabbt och bra. Trots detta, översatte kineserna allting till sitt eget modersmål…