Ordlista

sv Ordningstal   »   lv Kārtas skaitļa vārdi

61 [sextioett]

Ordningstal

Ordningstal

61 [sešdesmit viens]

Kārtas skaitļa vārdi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Den första månaden är januari. Pir-a-- m--es-s-i--janv-r--. P------ m------ i- j-------- P-r-a-s m-n-s-s i- j-n-ā-i-. ---------------------------- Pirmais mēnesis ir janvāris. 0
Den andra månaden är februari. Otra-s--ēne-i-----fe-ru-r-s. O----- m------ i- f--------- O-r-i- m-n-s-s i- f-b-u-r-s- ---------------------------- Otrais mēnesis ir februāris. 0
Den tredje månaden är mars. T-e-ai- mē---is-ir---rt-. T------ m------ i- m----- T-e-a-s m-n-s-s i- m-r-s- ------------------------- Trešais mēnesis ir marts. 0
Den fjärde månaden är april. C--u--a----ēn-s-s i--apr-l-s. C-------- m------ i- a------- C-t-r-a-s m-n-s-s i- a-r-l-s- ----------------------------- Ceturtais mēnesis ir aprīlis. 0
Den femte månaden är maj. P-ek--i--m-ne-is-ir---ij-. P------- m------ i- m----- P-e-t-i- m-n-s-s i- m-i-s- -------------------------- Piektais mēnesis ir maijs. 0
Den sjätte månaden är juni. S--ta----ē---is-i---ū--js. S------ m------ i- j------ S-s-a-s m-n-s-s i- j-n-j-. -------------------------- Sestais mēnesis ir jūnijs. 0
Sex månader är ett halvår. S--- --ne-i -r------ds. S--- m----- i- p------- S-š- m-n-š- i- p-s-a-s- ----------------------- Seši mēneši ir pusgads. 0
Januari, februari, mars, Ja-vā-i-, febru------m----, J-------- f--------- m----- J-n-ā-i-, f-b-u-r-s- m-r-s- --------------------------- Janvāris, februāris, marts, 0
april, maj och juni. a-r-lis, --ij- un --ni-s. a------- m---- u- j------ a-r-l-s- m-i-s u- j-n-j-. ------------------------- aprīlis, maijs un jūnijs. 0
Den sjunde månaden är juli. Sep--tais m--es-- -- --lij-. S-------- m------ i- j------ S-p-ī-a-s m-n-s-s i- j-l-j-. ---------------------------- Septītais mēnesis ir jūlijs. 0
Den åttonde månaden är augusti. A--o-ais--ēn--is -- --gu-t-. A------- m------ i- a------- A-t-t-i- m-n-s-s i- a-g-s-s- ---------------------------- Astotais mēnesis ir augusts. 0
Den nionde månaden är september. Devītai--m-nesis--- ---t-m-ri-. D------- m------ i- s---------- D-v-t-i- m-n-s-s i- s-p-e-b-i-. ------------------------------- Devītais mēnesis ir septembris. 0
Den tionde månaden är oktober. De--i-a-----------i---kt-b-i-. D-------- m------ i- o-------- D-s-i-a-s m-n-s-s i- o-t-b-i-. ------------------------------ Desmitais mēnesis ir oktobris. 0
Den elfte månaden är november. V-en--d-mit-i- mēn--i---- -ov-mb--s. V------------- m------ i- n--------- V-e-p-d-m-t-i- m-n-s-s i- n-v-m-r-s- ------------------------------------ Vienpadsmitais mēnesis ir novembris. 0
Den tolfte månaden är december. Divp-d----ais--ē-esi- -- --c-m-r--. D------------ m------ i- d--------- D-v-a-s-i-a-s m-n-s-s i- d-c-m-r-s- ----------------------------------- Divpadsmitais mēnesis ir decembris. 0
Tolv månader är ett år. D-vp-dsmit-mēn-ši-i- ----- g---. D--------- m----- i- v---- g---- D-v-a-s-i- m-n-š- i- v-e-s g-d-. -------------------------------- Divpadsmit mēneši ir viens gads. 0
Juli, augusti, september, J---js- -u-------s-pt-m---s, J------ a------- s---------- J-l-j-, a-g-s-s- s-p-e-b-i-, ---------------------------- Jūlijs, augusts, septembris, 0
oktober, november och december. oktob--s- --------- -n de-embris. o-------- n-------- u- d--------- o-t-b-i-, n-v-m-r-s u- d-c-m-r-s- --------------------------------- oktobris, novembris un decembris. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Modersmålet är alltid det viktigaste språket

Vårt modersmål är det första språket vi lär oss. Det sker automatiskt, så vi märker det inte. De flesta människor har ett modersmål. Alla andra språk studeras som främmande språk. Naturligtvis finns det även människor, som växer upp med flera språk. Men vanligtvis talar de dessa språk med varierande flyt. Ofta används språken på olika sätt. Ett språk används till exempel på arbetet. Det andra används hemma. Hur bra vi talar ett språk beror på flera faktorer. När vi lär oss det som små barn, lär vi oss det oftast mycket bra. Vårt talcenter fungerar bäst under dessa år. Hur ofta vi talar ett språk är också viktigt. Ju oftare vi använder det, desto bättre talar vi det. Men forskarna tror att en person aldrig kan tala två språk lika bra. Ett språk är alltid det viktigare språket. Experiment tycks bekräfta denna hypotes. Olika personer testades i en studie. Hälften av personerna talade två språk flytande. Kinesiska var modersmålet och engelska var andraspråket. Den andra hälften av försökspersonerna talade bara engelska som modersmål. Personerna fick lösa enkla uppgifter på engelska. Under tiden mättes aktiviteten i deras hjärnor. Och skillnader syntes i personernas hjärnor! Hos flerspråkiga individer, var i synnerhet en region i hjärnan aktiv. De enspråkiga individerna, å andra sidan, visade ingen aktivitet i denna region. Båda grupperna löste uppgifterna lika snabbt och bra. Trots detta, översatte kineserna allting till sitt eget modersmål…