Ordlista

sv Ordningstal   »   nl Ordinaalgetallen

61 [sextioett]

Ordningstal

Ordningstal

61 [eenenzestig]

Ordinaalgetallen

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nederländska Spela Mer
Den första månaden är januari. De e----------d--s -anuar-. D- e----- m---- i- j------- D- e-r-t- m-a-d i- j-n-a-i- --------------------------- De eerste maand is januari. 0
Den andra månaden är februari. De-t--ede --an---- f--ruar-. D- t----- m---- i- f-------- D- t-e-d- m-a-d i- f-b-u-r-. ---------------------------- De tweede maand is februari. 0
Den tredje månaden är mars. D- --rde-maa-d-is--a-rt. D- d---- m---- i- m----- D- d-r-e m-a-d i- m-a-t- ------------------------ De derde maand is maart. 0
Den fjärde månaden är april. De--i-rde-----d -- -pri-. D- v----- m---- i- a----- D- v-e-d- m-a-d i- a-r-l- ------------------------- De vierde maand is april. 0
Den femte månaden är maj. De -ijf---maand-is m--. D- v----- m---- i- m--- D- v-j-d- m-a-d i- m-i- ----------------------- De vijfde maand is mei. 0
Den sjätte månaden är juni. De --sde ma--d-is--un-. D- z---- m---- i- j---- D- z-s-e m-a-d i- j-n-. ----------------------- De zesde maand is juni. 0
Sex månader är ett halvår. Z---m--nd-n----- -e--half -a-r. Z-- m------ z--- e-- h--- j---- Z-s m-a-d-n z-j- e-n h-l- j-a-. ------------------------------- Zes maanden zijn een half jaar. 0
Januari, februari, mars, jan-ar-, --bru-r----aar-, j------- f-------- m----- j-n-a-i- f-b-u-r-, m-a-t- ------------------------- januari, februari, maart, 0
april, maj och juni. april,--ei-e- ju-i. a----- m-- e- j---- a-r-l- m-i e- j-n-. ------------------- april, mei en juni. 0
Den sjunde månaden är juli. D- z-v-nd- m-an---- -uli. D- z------ m---- i- j---- D- z-v-n-e m-a-d i- j-l-. ------------------------- De zevende maand is juli. 0
Den åttonde månaden är augusti. De ac-t--e---a-d-is--ug--t--. D- a------ m---- i- a-------- D- a-h-s-e m-a-d i- a-g-s-u-. ----------------------------- De achtste maand is augustus. 0
Den nionde månaden är september. D- n-gen-e ---nd-i--s--te-be-. D- n------ m---- i- s--------- D- n-g-n-e m-a-d i- s-p-e-b-r- ------------------------------ De negende maand is september. 0
Den tionde månaden är oktober. De -i--de m-and-i--okto-e-. D- t----- m---- i- o------- D- t-e-d- m-a-d i- o-t-b-r- --------------------------- De tiende maand is oktober. 0
Den elfte månaden är november. De e--de maa-d-i------mb-r. D- e---- m---- i- n-------- D- e-f-e m-a-d i- n-v-m-e-. --------------------------- De elfde maand is november. 0
Den tolfte månaden är december. D- --aalfd--maa-- is-d----b-r. D- t------- m---- i- d-------- D- t-a-l-d- m-a-d i- d-c-m-e-. ------------------------------ De twaalfde maand is december. 0
Tolv månader är ett år. T--alf -aa------ij- -en -a-r. T----- m------ z--- e-- j---- T-a-l- m-a-d-n z-j- e-n j-a-. ----------------------------- Twaalf maanden zijn een jaar. 0
Juli, augusti, september, juli--a-g--tu-, se--emb-r, j---- a-------- s--------- j-l-, a-g-s-u-, s-p-e-b-r- -------------------------- juli, augustus, september, 0
oktober, november och december. o-tob--- n-vember -n--e-e---r. o------- n------- e- d-------- o-t-b-r- n-v-m-e- e- d-c-m-e-. ------------------------------ oktober, november en december. 0

Modersmålet är alltid det viktigaste språket

Vårt modersmål är det första språket vi lär oss. Det sker automatiskt, så vi märker det inte. De flesta människor har ett modersmål. Alla andra språk studeras som främmande språk. Naturligtvis finns det även människor, som växer upp med flera språk. Men vanligtvis talar de dessa språk med varierande flyt. Ofta används språken på olika sätt. Ett språk används till exempel på arbetet. Det andra används hemma. Hur bra vi talar ett språk beror på flera faktorer. När vi lär oss det som små barn, lär vi oss det oftast mycket bra. Vårt talcenter fungerar bäst under dessa år. Hur ofta vi talar ett språk är också viktigt. Ju oftare vi använder det, desto bättre talar vi det. Men forskarna tror att en person aldrig kan tala två språk lika bra. Ett språk är alltid det viktigare språket. Experiment tycks bekräfta denna hypotes. Olika personer testades i en studie. Hälften av personerna talade två språk flytande. Kinesiska var modersmålet och engelska var andraspråket. Den andra hälften av försökspersonerna talade bara engelska som modersmål. Personerna fick lösa enkla uppgifter på engelska. Under tiden mättes aktiviteten i deras hjärnor. Och skillnader syntes i personernas hjärnor! Hos flerspråkiga individer, var i synnerhet en region i hjärnan aktiv. De enspråkiga individerna, å andra sidan, visade ingen aktivitet i denna region. Båda grupperna löste uppgifterna lika snabbt och bra. Trots detta, översatte kineserna allting till sitt eget modersmål…