Ordlista

sv Ställa frågor 1   »   be Задаваць пытанні 1

62 [sextiotvå]

Ställa frågor 1

Ställa frågor 1

62 [шэсцьдзесят два]

62 [shests’dzesyat dva]

Задаваць пытанні 1

[Zadavats’ pytannі 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
lära вуч--ца в------ в-ч-ц-а ------- вучыцца 0
v-ch-t--sa v--------- v-c-y-s-s- ---------- vuchytstsa
Lär sig eleverna mycket? В--н---у-ацца ---т? В---- в------ ш---- В-ч-і в-ч-ц-а ш-а-? ------------------- Вучні вучацца шмат? 0
Vu-h---v---a-s-s- s--at? V----- v--------- s----- V-c-n- v-c-a-s-s- s-m-t- ------------------------ Vuchnі vuchatstsa shmat?
Nej, de lär sig lite. Н-- ян- ---ац-а м---. Н-- я-- в------ м---- Н-, я-ы в-ч-ц-а м-л-. --------------------- Не, яны вучацца мала. 0
Ne, y--y --chatstsa m---. N-- y--- v--------- m---- N-, y-n- v-c-a-s-s- m-l-. ------------------------- Ne, yany vuchatstsa mala.
fråga п---ць п----- п-т-ц- ------ пытаць 0
py--t-’ p------ p-t-t-’ ------- pytats’
Frågar ni ofta läraren? В----с-- пы--е-е-на-та----а? В- ч---- п------ н---------- В- ч-с-а п-т-е-е н-с-а-н-к-? ---------------------------- Вы часта пытаеце настаўніка? 0
V- ---sta p--aet-e -as--unі-a? V- c----- p------- n---------- V- c-a-t- p-t-e-s- n-s-a-n-k-? ------------------------------ Vy chasta pytaetse nastaunіka?
Nej, jag frågar honom inte ofta. Не, я--ы--ю --о-няч---а. Н-- я п---- я-- н------- Н-, я п-т-ю я-о н-ч-с-а- ------------------------ Не, я пытаю яго нячаста. 0
N-,--- -ytay- --go nya---s-a. N-- y- p----- y--- n--------- N-, y- p-t-y- y-g- n-a-h-s-a- ----------------------------- Ne, ya pytayu yago nyachasta.
svara ад---в--ь а-------- а-к-з-а-ь --------- адказваць 0
a---zv---’ a--------- a-k-z-a-s- ---------- adkazvats’
Var snäll och svara. Адк-звай-е- калі-л-с-а. А---------- к--- л----- А-к-з-а-ц-, к-л- л-с-а- ----------------------- Адказвайце, калі ласка. 0
Ad----ayt--- -a-і------. A----------- k--- l----- A-k-z-a-t-e- k-l- l-s-a- ------------------------ Adkazvaytse, kalі laska.
Jag svarar. Я адк-зваю. Я а-------- Я а-к-з-а-. ----------- Я адказваю. 0
Y- --k-z-ayu. Y- a--------- Y- a-k-z-a-u- ------------- Ya adkazvayu.
arbeta пр--а--ць п-------- п-а-а-а-ь --------- працаваць 0
p-atsa-at-’ p---------- p-a-s-v-t-’ ----------- pratsavats’
Arbetar han just nu? Ён -япер пра-у-? Ё- ц---- п------ Ё- ц-п-р п-а-у-? ---------------- Ён цяпер працуе? 0
En tsyape- pra-s--? E- t------ p------- E- t-y-p-r p-a-s-e- ------------------- En tsyaper pratsue?
Ja, han abetar just nu. Т-к,--н ц-п-р-п-ацуе. Т--- ё- ц---- п------ Т-к- ё- ц-п-р п-а-у-. --------------------- Так, ён цяпер працуе. 0
T-k--y---t-ya-e- prat-u-. T--- y-- t------ p------- T-k- y-n t-y-p-r p-a-s-e- ------------------------- Tak, yon tsyaper pratsue.
komma пр-хо-зіць п--------- п-ы-о-з-ц- ---------- прыходзіць 0
pry-------s’ p----------- p-y-h-d-і-s- ------------ prykhodzіts’
Kommer ni? В--пры--зе-е? В- п--------- В- п-ы-д-е-е- ------------- Вы прыйдзеце? 0
Vy -r-----t-e? V- p---------- V- p-y-d-e-s-? -------------- Vy pryydzetse?
Ja, vi kommer snart. Так,--- --р-- пры-дз--. Т--- м- з---- п-------- Т-к- м- з-р-з п-ы-д-е-. ----------------------- Так, мы зараз прыйдзем. 0
T-k, -y--ar------y--em. T--- m- z---- p-------- T-k- m- z-r-z p-y-d-e-. ----------------------- Tak, my zaraz pryydzem.
bo жыць ж--- ж-ц- ---- жыць 0
zhy-s’ z----- z-y-s- ------ zhyts’
Bor ni i Berlin? В--жывя-- - Б--лі-е? В- ж----- ў Б------- В- ж-в-ц- ў Б-р-і-е- -------------------- Вы жывяце ў Берліне? 0
Vy zh-vya-se --B-rlі--? V- z-------- u B------- V- z-y-y-t-e u B-r-і-e- ----------------------- Vy zhyvyatse u Berlіne?
Ja, jag bor i Berlin. Так- ---ыву-- Б---іне. Т--- я ж--- ў Б------- Т-к- я ж-в- ў Б-р-і-е- ---------------------- Так, я жыву ў Берліне. 0
T-k--ya-z--vu u---rl-ne. T--- y- z---- u B------- T-k- y- z-y-u u B-r-і-e- ------------------------ Tak, ya zhyvu u Berlіne.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Den som vill tala måste skriva!

Att lära sig främmande språk är inte alltid lätt. Språkstudenter tycker ofta att det är särskilt svårt i början. Många vågar inte säga meningar på det nya språket. De är alltför rädda att göra misstag. För dessa studenter, kan skrivandet vara en lösning. Den som vill lära sig att tala bra, bör skriva så mycket som möjligt! Att skriva hjälper oss att anpassa oss till ett nytt språk. Det finns många anledningar till detta. Att skriva är annorlunda än att tala. Det är en mycket mer komplex process. När vi skriver tar vi oss tid att överväga vilka ord vi ska använda. När vi gör det, arbetar vår hjärna mer intensivt med det nya språket. Vi är också mycket mer avslappnade när vi skriver. Det finns ingen där, som väntar på ett svar. Så vi förlorar sakta rädslan för språket. Dessutom främjar skrivandet kreativiteten. Vi känner oss friare och leker mer med det nya språket. Att skriva ger oss också mer tid än att tala. Och det stödjer minnet! Men den största fördelen med att skriva, är den opersonliga formen. Det betyder att vi noggrant kan granska resultatet av vår formulering. Vi ser allt tydligt framför oss. På det viset kan vi fixa våra misstag själva och lära oss under processen. Vad du skriver på det nya språket är teoretiskt sett inte viktigt. Det viktiga är att formulera skriftliga meningar regelbundet. Om du vill öva, kan du skaffa dig en brevvän utomlands. Sedan bör ni träffas personligen någon gång. Du kommer att få se: Att tala är mycket lättare nu!