Ordlista

sv Ställa frågor 1   »   mk Поставување прашања 1

62 [sextiotvå]

Ställa frågor 1

Ställa frågor 1

62 [шеесет и два]

62 [shyeyesyet i dva]

Поставување прашања 1

[Postavoovaњye prashaњa 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
lära у-и у-- у-и --- учи 0
o-chi o---- o-c-i ----- oochi
Lär sig eleverna mycket? Уча--л--уч--ици-е----г-? У--- л- у-------- м----- У-а- л- у-е-и-и-е м-о-у- ------------------------ Учат ли учениците многу? 0
Ooc----l- ooc--eni-----e -no-u-o? O----- l- o------------- m------- O-c-a- l- o-c-y-n-t-i-y- m-o-u-o- --------------------------------- Oochat li oochyenitzitye mnoguoo?
Nej, de lär sig lite. Н-- -и- ---т-м--ку. Н-- т-- у--- м----- Н-, т-е у-а- м-л-у- ------------------- Не, тие учат малку. 0
Ny-, -------cha--m-lkoo. N--- t--- o----- m------ N-e- t-y- o-c-a- m-l-o-. ------------------------ Nye, tiye oochat malkoo.
fråga п---у-а п------ п-а-у-а ------- прашува 0
p-a-ho--a p-------- p-a-h-o-a --------- prashoova
Frågar ni ofta läraren? Г- -----в--е-л- -есто--а-т-в-икот? Г- п-------- л- ч---- н----------- Г- п-а-у-а-е л- ч-с-о н-с-а-н-к-т- ---------------------------------- Го прашувате ли често наставникот? 0
G-o pra-ho---tye -i -hyes----as---ni---? G-- p----------- l- c------ n----------- G-o p-a-h-o-a-y- l- c-y-s-o n-s-a-n-k-t- ---------------------------------------- Guo prashoovatye li chyesto nastavnikot?
Nej, jag frågar honom inte ofta. Не--ј-с не--о-пр--у--- ч---о. Н-- ј-- н- г- п------- ч----- Н-, ј-с н- г- п-а-у-а- ч-с-о- ----------------------------- Не, јас не го прашувам често. 0
Nye---as nye-g---prasho-va- chyesto. N--- ј-- n-- g-- p--------- c------- N-e- ј-s n-e g-o p-a-h-o-a- c-y-s-o- ------------------------------------ Nye, јas nye guo prashoovam chyesto.
svara о--о-а-а о------- о-г-в-р- -------- одговара 0
odguov-ra o-------- o-g-o-a-a --------- odguovara
Var snäll och svara. О-г-в--ете--о---. О--------- м----- О-г-в-р-т- м-л-м- ----------------- Одговорете молам. 0
Odg--vor---y--m---m. O------------ m----- O-g-o-o-y-t-e m-l-m- -------------------- Odguovoryetye molam.
Jag svarar. Ја---дг----а-. Ј-- о--------- Ј-с о-г-в-р-м- -------------- Јас одговарам. 0
Ј-- --g-ova-a-. Ј-- o---------- Ј-s o-g-o-a-a-. --------------- Јas odguovaram.
arbeta р--о-и р----- р-б-т- ------ работи 0
rab--i r----- r-b-t- ------ raboti
Arbetar han just nu? Р-бот- л-------ега? Р----- л- т-- с---- Р-б-т- л- т-ј с-г-? ------------------- Работи ли тој сега? 0
Rab-ti-li toј-sye-u-? R----- l- t-- s------ R-b-t- l- t-ј s-e-u-? --------------------- Raboti li toј syegua?
Ja, han abetar just nu. Д-,-тој-ра-о-- сег-. Д-- т-- р----- с---- Д-, т-ј р-б-т- с-г-. -------------------- Да, тој работи сега. 0
D---t----abot- s--gua. D-- t-- r----- s------ D-, t-ј r-b-t- s-e-u-. ---------------------- Da, toј raboti syegua.
komma д--ѓа д---- д-а-а ----- доаѓа 0
do--a d---- d-a-a ----- doaѓa
Kommer ni? Ќ- --ј-е-е? Ќ- д------- Ќ- д-ј-е-е- ----------- Ќе дојдете? 0
Kjye----dy-t-e? K--- d--------- K-y- d-ј-y-t-e- --------------- Kjye doјdyetye?
Ja, vi kommer snart. Да, -е --јд----ве-н-ш. Д-- ќ- д------ в------ Д-, ќ- д-ј-е-е в-д-а-. ---------------------- Да, ќе дојдеме веднаш. 0
D-, k--e-d-јd--my--vy-dn---. D-- k--- d-------- v-------- D-, k-y- d-ј-y-m-e v-e-n-s-. ---------------------------- Da, kjye doјdyemye vyednash.
bo живее ж---- ж-в-е ----- живее 0
ʐiv-e-e ʐ------ ʐ-v-e-e ------- ʐivyeye
Bor ni i Berlin? Живе--- ли -- -ерлин? Ж------ л- в- Б------ Ж-в-е-е л- в- Б-р-и-? --------------------- Живеете ли во Берлин? 0
ʐ---e-etye-----o B----i-? ʐ--------- l- v- B------- ʐ-v-e-e-y- l- v- B-e-l-n- ------------------------- ʐivyeyetye li vo Byerlin?
Ja, jag bor i Berlin. Д-,-јас---ве---во ---л-н. Д-- ј-- ж----- в- Б------ Д-, ј-с ж-в-а- в- Б-р-и-. ------------------------- Да, јас живеам во Берлин. 0
Da--ј-s ---y-am------er-in. D-- ј-- ʐ------ v- B------- D-, ј-s ʐ-v-e-m v- B-e-l-n- --------------------------- Da, јas ʐivyeam vo Byerlin.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Den som vill tala måste skriva!

Att lära sig främmande språk är inte alltid lätt. Språkstudenter tycker ofta att det är särskilt svårt i början. Många vågar inte säga meningar på det nya språket. De är alltför rädda att göra misstag. För dessa studenter, kan skrivandet vara en lösning. Den som vill lära sig att tala bra, bör skriva så mycket som möjligt! Att skriva hjälper oss att anpassa oss till ett nytt språk. Det finns många anledningar till detta. Att skriva är annorlunda än att tala. Det är en mycket mer komplex process. När vi skriver tar vi oss tid att överväga vilka ord vi ska använda. När vi gör det, arbetar vår hjärna mer intensivt med det nya språket. Vi är också mycket mer avslappnade när vi skriver. Det finns ingen där, som väntar på ett svar. Så vi förlorar sakta rädslan för språket. Dessutom främjar skrivandet kreativiteten. Vi känner oss friare och leker mer med det nya språket. Att skriva ger oss också mer tid än att tala. Och det stödjer minnet! Men den största fördelen med att skriva, är den opersonliga formen. Det betyder att vi noggrant kan granska resultatet av vår formulering. Vi ser allt tydligt framför oss. På det viset kan vi fixa våra misstag själva och lära oss under processen. Vad du skriver på det nya språket är teoretiskt sett inte viktigt. Det viktiga är att formulera skriftliga meningar regelbundet. Om du vill öva, kan du skaffa dig en brevvän utomlands. Sedan bör ni träffas personligen någon gång. Du kommer att få se: Att tala är mycket lättare nu!