Ordlista

sv Ställa frågor 1   »   sr Постављати питања 1

62 [sextiotvå]

Ställa frågor 1

Ställa frågor 1

62 [шездесет и два]

62 [šezdeset i dva]

Постављати питања 1

[Postavljati pitanja 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
lära у-и-и у---- у-и-и ----- учити 0
uči-i u---- u-i-i ----- učiti
Lär sig eleverna mycket? У-е ли--чени-- м-ого? У-- л- у------ м----- У-е л- у-е-и-и м-о-о- --------------------- Уче ли ученици много? 0
U---li-u--n----m----? U-- l- u------ m----- U-e l- u-e-i-i m-o-o- --------------------- Uče li učenici mnogo?
Nej, de lär sig lite. Н-- -ни уче--ало. Н-- о-- у-- м---- Н-, о-и у-е м-л-. ----------------- Не, они уче мало. 0
Ne,--ni u-- m--o. N-- o-- u-- m---- N-, o-i u-e m-l-. ----------------- Ne, oni uče malo.
fråga пит--и п----- п-т-т- ------ питати 0
p-tati p----- p-t-t- ------ pitati
Frågar ni ofta läraren? П-т-т--л--често --ите-а? П----- л- ч---- у------- П-т-т- л- ч-с-о у-и-е-а- ------------------------ Питате ли често учитеља? 0
P-t--e-l- -e-t--u-----ja? P----- l- č---- u-------- P-t-t- l- č-s-o u-i-e-j-? ------------------------- Pitate li često učitelja?
Nej, jag frågar honom inte ofta. Н-, -- -и--м--а-често. Н-- н- п---- г- ч----- Н-, н- п-т-м г- ч-с-о- ---------------------- Не, не питам га често. 0
N---n- -i-am-ga --s-o. N-- n- p---- g- č----- N-, n- p-t-m g- č-s-o- ---------------------- Ne, ne pitam ga često.
svara о--ов--ити о--------- о-г-в-р-т- ---------- одговорити 0
od-ovoriti o--------- o-g-v-r-t- ---------- odgovoriti
Var snäll och svara. Од-о-орит-, -ол-м---с. О---------- м---- В--- О-г-в-р-т-, м-л-м В-с- ---------------------- Одговорите, молим Вас. 0
Odg----ite- m-l-- Va-. O---------- m---- V--- O-g-v-r-t-, m-l-m V-s- ---------------------- Odgovorite, molim Vas.
Jag svarar. Ј- о-го--р--. Ј- о--------- Ј- о-г-в-р-м- ------------- Ја одговарам. 0
Ja o----a---. J- o--------- J- o-g-v-r-m- ------------- Ja odgovaram.
arbeta рад-ти р----- р-д-т- ------ радити 0
ra--ti r----- r-d-t- ------ raditi
Arbetar han just nu? Р-ди л--он--право? Р--- л- о- у------ Р-д- л- о- у-р-в-? ------------------ Ради ли он управо? 0
Radi -i-o- ------? R--- l- o- u------ R-d- l- o- u-r-v-? ------------------ Radi li on upravo?
Ja, han abetar just nu. Д-- -пр--- рад-. Д-- у----- р---- Д-, у-р-в- р-д-. ---------------- Да, управо ради. 0
Da- upr-v- r---. D-- u----- r---- D-, u-r-v- r-d-. ---------------- Da, upravo radi.
komma д-лази-и д------- д-л-з-т- -------- долазити 0
do-a---i d------- d-l-z-t- -------- dolaziti
Kommer ni? Д-л----- -- Ви? Д------- л- В-- Д-л-з-т- л- В-? --------------- Долазите ли Ви? 0
Do----t- ---V-? D------- l- V-- D-l-z-t- l- V-? --------------- Dolazite li Vi?
Ja, vi kommer snart. Да- дол--и-- одмах. Д-- д------- о----- Д-, д-л-з-м- о-м-х- ------------------- Да, долазимо одмах. 0
D-- -ol---mo---m--. D-- d------- o----- D-, d-l-z-m- o-m-h- ------------------- Da, dolazimo odmah.
bo с-а-ова-и с-------- с-а-о-а-и --------- становати 0
s-a-o-a-i s-------- s-a-o-a-i --------- stanovati
Bor ni i Berlin? Ст-ну-е---ли-у---рл--у? С-------- л- у Б------- С-а-у-е-е л- у Б-р-и-у- ----------------------- Станујете ли у Берлину? 0
Stan-je-e-li-u -erl-n-? S-------- l- u B------- S-a-u-e-e l- u B-r-i-u- ----------------------- Stanujete li u Berlinu?
Ja, jag bor i Berlin. Да- ја с-а-у-ем-- Б-р--ну. Д-- ј- с------- у Б------- Д-, ј- с-а-у-е- у Б-р-и-у- -------------------------- Да, ја станујем у Берлину. 0
D-,-ja --anu--m---Berl-nu. D-- j- s------- u B------- D-, j- s-a-u-e- u B-r-i-u- -------------------------- Da, ja stanujem u Berlinu.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Den som vill tala måste skriva!

Att lära sig främmande språk är inte alltid lätt. Språkstudenter tycker ofta att det är särskilt svårt i början. Många vågar inte säga meningar på det nya språket. De är alltför rädda att göra misstag. För dessa studenter, kan skrivandet vara en lösning. Den som vill lära sig att tala bra, bör skriva så mycket som möjligt! Att skriva hjälper oss att anpassa oss till ett nytt språk. Det finns många anledningar till detta. Att skriva är annorlunda än att tala. Det är en mycket mer komplex process. När vi skriver tar vi oss tid att överväga vilka ord vi ska använda. När vi gör det, arbetar vår hjärna mer intensivt med det nya språket. Vi är också mycket mer avslappnade när vi skriver. Det finns ingen där, som väntar på ett svar. Så vi förlorar sakta rädslan för språket. Dessutom främjar skrivandet kreativiteten. Vi känner oss friare och leker mer med det nya språket. Att skriva ger oss också mer tid än att tala. Och det stödjer minnet! Men den största fördelen med att skriva, är den opersonliga formen. Det betyder att vi noggrant kan granska resultatet av vår formulering. Vi ser allt tydligt framför oss. På det viset kan vi fixa våra misstag själva och lära oss under processen. Vad du skriver på det nya språket är teoretiskt sett inte viktigt. Det viktiga är att formulera skriftliga meningar regelbundet. Om du vill öva, kan du skaffa dig en brevvän utomlands. Sedan bör ni träffas personligen någon gång. Du kommer att få se: Att tala är mycket lättare nu!