Ordlista

sv Negation 2   »   eo Neado 2

65 [sextiofem]

Negation 2

Negation 2

65 [sesdek kvin]

Neado 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Är ringen dyr? Ĉ- -a---ngo m------s---? Ĉ- l- r---- m----------- Ĉ- l- r-n-o m-l-e-o-t-s- ------------------------ Ĉu la ringo multekostas? 0
Nej, den kostar bara hundra euro. N-,--i -------nur c-n- eŭ-ojn. N-- ĝ- k----- n-- c--- e------ N-, ĝ- k-s-a- n-r c-n- e-r-j-. ------------------------------ Ne, ĝi kostas nur cent eŭrojn. 0
Men jag har bara femtio. S-d--i --v-s-n-r--v-n-ek. S-- m- h---- n-- k------- S-d m- h-v-s n-r k-i-d-k- ------------------------- Sed mi havas nur kvindek. 0
Är du redan färdig? Ĉ- v- ja---re-a-? Ĉ- v- j-- p------ Ĉ- v- j-m p-e-a-? ----------------- Ĉu vi jam pretas? 0
Nej, inte ännu. Ne- --k---ŭ --. N-- a------ n-- N-, a-k-r-ŭ n-. --------------- Ne, ankoraŭ ne. 0
Men snart är jag färdig. S-------a-da--pr---s. S-- m- b----- p------ S-d m- b-l-a- p-e-o-. --------------------- Sed mi baldaŭ pretos. 0
Vill du ha mer soppa? Ĉu-v- ---us--l---a ----? Ĉ- v- ŝ---- p-- d- s---- Ĉ- v- ŝ-t-s p-i d- s-p-? ------------------------ Ĉu vi ŝatus pli da supo? 0
Nej, jag vill inte ha mer. Ne,-mi ne v-l-s-p-i. N-- m- n- v---- p--- N-, m- n- v-l-s p-i- -------------------- Ne, mi ne volas pli. 0
Men en glass till. Se- pli----la-iaĵon. S-- p---- g--------- S-d p-i-n g-a-i-ĵ-n- -------------------- Sed plian glaciaĵon. 0
Har du bott här länge? Ĉu--e longe ---loĝ-s ĉi---e? Ĉ- d- l---- v- l---- ĉ------ Ĉ- d- l-n-e v- l-ĝ-s ĉ---i-? ---------------------------- Ĉu de longe vi loĝas ĉi-tie? 0
Nej, bara en månad. N-, -e-nu--unu-mon-t-. N-- d- n-- u-- m------ N-, d- n-r u-u m-n-t-. ---------------------- Ne, de nur unu monato. 0
Men jag känner redan mycket folk. S-d-m---a- ko-----u----- ---ojn. S-- m- j-- k---- m------ h------ S-d m- j-m k-n-s m-l-a-n h-m-j-. -------------------------------- Sed mi jam konas multajn homojn. 0
Åker du hem imorgon? Ĉu-vi-v-t-r-s --jm---mo-g-ŭ? Ĉ- v- v------ h----- m------ Ĉ- v- v-t-r-s h-j-e- m-r-a-? ---------------------------- Ĉu vi veturos hejmen morgaŭ? 0
Nej, först mot veckoslutet. Ne- n---ĉ---i-n--em-jn----n. N-- n-- ĉ------ s----------- N-, n-r ĉ---i-n s-m-j-f-n-n- ---------------------------- Ne, nur ĉi-tiun semajnfinon. 0
Men jag kommer tillbaka redan på söndag. S-d-m- j-m r-v--o- d---n-o-. S-- m- j-- r------ d-------- S-d m- j-m r-v-n-s d-m-n-o-. ---------------------------- Sed mi jam revenos dimanĉon. 0
Är din dotter redan vuxen? Ĉ---ia f-li-o---tas p-e-kres-a? Ĉ- v-- f----- e---- p---------- Ĉ- v-a f-l-n- e-t-s p-e-k-e-k-? ------------------------------- Ĉu via filino estas plenkreska? 0
Nej, hon är bara sjutton år. Ne- -----ta- -ur--e-s--ja-a. N-- ŝ- e---- n-- d---------- N-, ŝ- e-t-s n-r d-k-e-j-r-. ---------------------------- Ne, ŝi estas nur deksepjara. 0
Men hon har redan en pojkvän. Sed--- ja----v-s korami---. S-- ŝ- j-- h---- k--------- S-d ŝ- j-m h-v-s k-r-m-k-n- --------------------------- Sed ŝi jam havas koramikon. 0

Vad orden berättar för oss

Över hela världen finns det miljontals böcker. Hur många som har skrivits hittills är okänt. En massa kunskap finns lagrad i dessa böcker. Om man lästa alla, skulle man veta en hel del om livet. Därför att böcker visar oss hur världen förändras. Varje era har sina egna böcker. Genom att läsa dem, kan man se vad som är viktigt för människor. Olyckligtvis kan ingen läsa alla böcker.. Men modern teknologi kan hjälpa oss att analysera böcker. Med hjälp av digitalisering kan böcker lagras som data. Därefter kan innehållet analyseras. Därigenom kan lingvister se hur vårt språk har förändrats. Men det är till och med intressantare att räkna ordens frekvens. Härigenom kan vikten av vissa saker identifieras. Forskarna studerade mer än 5 miljoner böcker. Det var böcker från de fem senaste århundradena. Sammanlagt analyserades 500 miljarder ord. Frekvensen av orden visar hur människor levde då och nu. Idéer och trender reflekteras i språket. Ordet män har till exempel förlorat lite i betydelse. Det används mindre ofta idag än tidigare. Frekvensen av ordet kvinnor har å andra sidan ökat avsevärt. Man kan också se vad vi tycker om att äta genom att titta på ord. Ordet glass var mycket viktigt på femtiotalet. Därefter blev orden pizza och pasta populära. Termen sushi har varit dominerande under några år nu. Det är goda nyheter för alla språkälskare… Vårt språk får flera ord för varje år som går!