Ordlista

sv Possessiva pronomen 1   »   bg Притежателни местоимения 1

66 [sextiosex]

Possessiva pronomen 1

Possessiva pronomen 1

66 [шейсет и шест]

66 [sheyset i shest]

Притежателни местоимения 1

[Pritezhatelni mestoimeniya 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
jag – min а--- м---- с--- /--и а- – м-- / с--- / с- а- – м-й / с-о- / с- -------------------- аз – мой / свой / си 0
a--–---y-- sv-- /--i a- – m-- / s--- / s- a- – m-y / s-o- / s- -------------------- az – moy / svoy / si
Jag hittar inte min nyckel. Не---га да н-м-р- м-я-к----/--в-- -л---/--л--а --. Н- м--- д- н----- м-- к--- / с--- к--- / к---- с-- Н- м-г- д- н-м-р- м-я к-ю- / с-о- к-ю- / к-ю-а с-. -------------------------------------------------- Не мога да намеря моя ключ / своя ключ / ключа си. 0
Ne mog- -a-n-m--y---oy--kl--ch-/-s------lyu---/-k--u----s-. N- m--- d- n------ m--- k----- / s---- k----- / k------ s-- N- m-g- d- n-m-r-a m-y- k-y-c- / s-o-a k-y-c- / k-y-c-a s-. ----------------------------------------------------------- Ne moga da namerya moya klyuch / svoya klyuch / klyucha si.
Jag hittar inte min biljett. Не-м--а-д--на-----мо- б--е--- ------ил-- /-бил-та-с-. Н- м--- д- н----- м-- б---- / с--- б---- / б----- с-- Н- м-г- д- н-м-р- м-я б-л-т / с-о- б-л-т / б-л-т- с-. ----------------------------------------------------- Не мога да намеря моя билет / своя билет / билета си. 0
N-----a da nam-r-a m--- bil-------o-a -i-e- ---il-ta --. N- m--- d- n------ m--- b---- / s---- b---- / b----- s-- N- m-g- d- n-m-r-a m-y- b-l-t / s-o-a b-l-t / b-l-t- s-. -------------------------------------------------------- Ne moga da namerya moya bilet / svoya bilet / bileta si.
du – din ти –-т-о- - сво--/-си т- – т--- / с--- / с- т- – т-о- / с-о- / с- --------------------- ти – твой / свой / си 0
ti – -----/ sv-y-/--i t- – t--- / s--- / s- t- – t-o- / s-o- / s- --------------------- ti – tvoy / svoy / si
Har du hittat din nyckel? Н-м-р- л---во- к--- - -в-я -----/--люча---? Н----- л- т--- к--- / с--- к--- / к---- с-- Н-м-р- л- т-о- к-ю- / с-о- к-ю- / к-ю-а с-? ------------------------------------------- Намери ли твоя ключ / своя ключ / ключа си? 0
Name---li-tvoya-k--u-h---svo---k---c--- --y-cha-s-? N----- l- t---- k----- / s---- k----- / k------ s-- N-m-r- l- t-o-a k-y-c- / s-o-a k-y-c- / k-y-c-a s-? --------------------------------------------------- Nameri li tvoya klyuch / svoya klyuch / klyucha si?
Har du hittat din biljett? Н-м-ри л- --оя----е- --сво- -и-ет /-----т- с-? Н----- л- т--- б---- / с--- б---- / б----- с-- Н-м-р- л- т-о- б-л-т / с-о- б-л-т / б-л-т- с-? ---------------------------------------------- Намери ли твоя билет / своя билет / билета си? 0
N-m-ri li -voy- --l-t-/-s---- b---- ---ileta--i? N----- l- t---- b---- / s---- b---- / b----- s-- N-m-r- l- t-o-a b-l-t / s-o-a b-l-t / b-l-t- s-? ------------------------------------------------ Nameri li tvoya bilet / svoya bilet / bileta si?
han – sin то- --н-гов-- -у т-- – н---- / м- т-й – н-г-в / м- ---------------- той – негов / му 0
toy---ne-ov-- mu t-- – n---- / m- t-y – n-g-v / m- ---------------- toy – negov / mu
Vet du, var hans nyckel är? З------- къ-е-е -его---т -люч / -лю-ъ- -у? З---- л- к--- е н------- к--- / к----- м-- З-а-ш л- к-д- е н-г-в-я- к-ю- / к-ю-ъ- м-? ------------------------------------------ Знаеш ли къде е неговият ключ / ключът му? 0
Z---s- -- -y-e--e negoviyat klyuch /--l-u--y---u? Z----- l- k--- y- n-------- k----- / k------- m-- Z-a-s- l- k-d- y- n-g-v-y-t k-y-c- / k-y-c-y- m-? ------------------------------------------------- Znaesh li kyde ye negoviyat klyuch / klyuchyt mu?
Vet du, var hans biljett är? З---ш-ли --де-е--его-----б-----/--илетъ---у? З---- л- к--- е н------- б---- / б------ м-- З-а-ш л- к-д- е н-г-в-я- б-л-т / б-л-т-т м-? -------------------------------------------- Знаеш ли къде е неговият билет / билетът му? 0
Z-a----li-kyde ye--e---iya- -i-et - bi---yt---? Z----- l- k--- y- n-------- b---- / b------ m-- Z-a-s- l- k-d- y- n-g-v-y-t b-l-t / b-l-t-t m-? ----------------------------------------------- Znaesh li kyde ye negoviyat bilet / biletyt mu?
hon – hennes т--– -е-н-/ й т- – н--- / й т- – н-и- / й ------------- тя – неин / й 0
ty- – n------y t-- – n--- / y t-a – n-i- / y -------------- tya – nein / y
Hennes pengar är borta. Н--н-----ари-- --ри-е й--и----а. Н------ п--- / п----- й г- н---- Н-й-и-е п-р- / п-р-т- й г- н-м-. -------------------------------- Нейните пари / парите й ги няма. 0
Ne-ni--------- pa-ite-- g- -y-ma. N------ p--- / p----- y g- n----- N-y-i-e p-r- / p-r-t- y g- n-a-a- --------------------------------- Neynite pari / parite y gi nyama.
Och hennes kontokort är också borta. Ней-ата -ре-и-н---а--а / -ред-тна-- - --рт----що-- няма. Н------ к------- к---- / к--------- й к---- с--- я н---- Н-й-а-а к-е-и-н- к-р-а / к-е-и-н-т- й к-р-а с-щ- я н-м-. -------------------------------------------------------- Нейната кредитна карта / кредитната й карта също я няма. 0
Ney--ta---editna---rta / k----tna------a------sh-h--ya n-am-. N------ k------- k---- / k--------- y k---- s------ y- n----- N-y-a-a k-e-i-n- k-r-a / k-e-i-n-t- y k-r-a s-s-c-o y- n-a-a- ------------------------------------------------------------- Neynata kreditna karta / kreditnata y karta syshcho ya nyama.
vi – vår ние –-н---/--и н-- – н-- / н- н-е – н-ш / н- -------------- ние – наш / ни 0
nie – n--h ---i n-- – n--- / n- n-e – n-s- / n- --------------- nie – nash / ni
Vår morfar / farfar är sjuk. На-и-т---д-----я-о ни-е---лен. Н----- д--- / д--- н- е б----- Н-ш-я- д-д- / д-д- н- е б-л-н- ------------------------------ Нашият дядо / дядо ни е болен. 0
N--------dy--o /---a----- ye bole-. N------- d---- / d---- n- y- b----- N-s-i-a- d-a-o / d-a-o n- y- b-l-n- ----------------------------------- Nashiyat dyado / dyado ni ye bolen.
Vår mormor / farmor är frisk. На--та--аба / ба-а-ни---з-р---. Н----- б--- / б--- н- е з------ Н-ш-т- б-б- / б-б- н- е з-р-в-. ------------------------------- Нашата баба / баба ни е здрава. 0
N-s--ta---ba /-b--a ni -----r-va. N------ b--- / b--- n- y- z------ N-s-a-a b-b- / b-b- n- y- z-r-v-. --------------------------------- Nashata baba / baba ni ye zdrava.
ni – er ви- – -а- - -и в-- – в-- / в- в-е – в-ш / в- -------------- вие – ваш / ви 0
v-e --v-sh / vi v-- – v--- / v- v-e – v-s- / v- --------------- vie – vash / vi
Barn, var är er pappa? Деца, -ъде-- ---ият б-ща-/-ба-а в-? Д---- к--- е в----- б--- / б--- в-- Д-ц-, к-д- е в-ш-я- б-щ- / б-щ- в-? ----------------------------------- Деца, къде е вашият баща / баща ви? 0
Dets---k----ye-vashi--t b-shch- /--ash--a -i? D----- k--- y- v------- b------ / b------ v-- D-t-a- k-d- y- v-s-i-a- b-s-c-a / b-s-c-a v-? --------------------------------------------- Detsa, kyde ye vashiyat bashcha / bashcha vi?
Barn, var är er mamma? Де-а- къ-е-е---ш--а-м--к------й-а ви? Д---- к--- е в----- м---- / м---- в-- Д-ц-, к-д- е в-ш-т- м-й-а / м-й-а в-? ------------------------------------- Деца, къде е вашата майка / майка ви? 0
De--a, ---- ye -a--a-a-may-- --m--k- --? D----- k--- y- v------ m---- / m---- v-- D-t-a- k-d- y- v-s-a-a m-y-a / m-y-a v-? ---------------------------------------- Detsa, kyde ye vashata mayka / mayka vi?

Kreativt språk

Idag är kreativitet en viktig egenskap. Alla vill vara kreativa. Därför att kreativa människor anses vara intelligenta. Vårt språk ska också vara kreativt. Tidigare försökte människor tala så korrekt som möjligt. Idag bör en person tala så kreativt som möjligt. Reklam och nya medier är exempel på detta. De visar hur man kan leka med språket. Under de senaste 50 åren har betydelsen av kreativitet ökat avsevärt. Även forskningen berörs av fenomenet. Psykologer, utbildare och filosofer undersöker kreativa processer. Kreativitet definieras som förmågan att skapa något nytt. Så en kreativ talare producerar nya språkliga former. Det kan handla om ord eller grammatiska strukturer. Genom att studera kreativt språk, kan lingvister identifiera hur språk förändras. Men inte alla förstår språkliga element. För att förstå kreativt språk, behöver du kunskap. Man måste veta hur språk fungerar. Och man måste vara förtrogen med den värld talarna lever i. Endast då kan man förstå vad de vill säga. Tonårsslang är ett exempel på detta. Barn och unga människor uppfinner alltid nya termer. Vuxna förstår ofta inte dessa ord. Nu har ordböcker, som förklarar tonårsslang, publicerats. Men de är vanligtvis föråldrade redan efter bara en generation! Men kreativt språk kan man lära sig. Utbildare erbjuder många kurser för detta. Den viktigaste regeln är alltid: aktivera din inre röst!