Ordlista

sv Possessiva pronomen 1   »   he ‫שייכות 1‬

66 [sextiosex]

Possessiva pronomen 1

Possessiva pronomen 1

‫66 [שישים ושש]‬

66 [shishim w\'shesh]

‫שייכות 1‬

[shayakhut 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hebreiska Spela Mer
jag – min ‫א---–-ש--‬ ‫--- – ש--- ‫-נ- – ש-י- ----------- ‫אני – שלי‬ 0
a-i ---h-li a-- – s---- a-i – s-e-i ----------- ani – sheli
Jag hittar inte min nyckel. ‫--י--א-מ--א-/-ת א- ---ת--של--‬ ‫--- ל- מ--- / ת א- ה---- ש---- ‫-נ- ל- מ-צ- / ת א- ה-פ-ח ש-י-‬ ------------------------------- ‫אני לא מוצא / ת את המפתח שלי.‬ 0
a-i----mo----m-tse- et -amaftea---hel-. a-- l- m----------- e- h-------- s----- a-i l- m-t-e-m-t-e- e- h-m-f-e-x s-e-i- --------------------------------------- ani lo motse/motset et hamafteax sheli.
Jag hittar inte min biljett. ‫א-י -- מ-צא-/ ת -ת --ט-ס-ה-סי-ה--לי-‬ ‫--- ל- מ--- / ת א- כ---- ה----- ש---- ‫-נ- ל- מ-צ- / ת א- כ-ט-ס ה-ס-ע- ש-י-‬ -------------------------------------- ‫אני לא מוצא / ת את כרטיס הנסיעה שלי.‬ 0
ani lo-mot-e/------ e- --r-is-----si'ah------. a-- l- m----------- e- k----- h-------- s----- a-i l- m-t-e-m-t-e- e- k-r-i- h-n-s-'-h s-e-i- ---------------------------------------------- ani lo motse/motset et kartis hanesi'ah sheli.
du – din ‫א----ה---שלך‬ ‫-- / ה – ש--- ‫-ת / ה – ש-ך- -------------- ‫את / ה – שלך‬ 0
t----– sh-l--------a-h t--- – s-------------- t-/- – s-e-k-a-s-e-a-h ---------------------- th/t – shelkha/shelakh
Har du hittat din nyckel? ‫--א- את---פ-- ---?‬ ‫---- א- ה---- ש---- ‫-צ-ת א- ה-פ-ח ש-ך-‬ -------------------- ‫מצאת את המפתח שלך?‬ 0
mat-a-ta--a----t-e- ha-a--eax--he-k--/----a--? m--------------- e- h-------- s--------------- m-t-a-t-/-a-s-'- e- h-m-f-e-x s-e-k-a-s-e-a-h- ---------------------------------------------- matsa'ta/matsa't et hamafteax shelkha/shelakh?
Har du hittat din biljett? ‫מצא---ת כר--ס-הנס--- שלך-‬ ‫---- א- כ---- ה----- ש---- ‫-צ-ת א- כ-ט-ס ה-ס-ע- ש-ך-‬ --------------------------- ‫מצאת את כרטיס הנסיעה שלך?‬ 0
ma-s--t-/---sa't-e--k--tis-h--esi'-h s-e--ha/s-e-a--? m--------------- e- k----- h-------- s--------------- m-t-a-t-/-a-s-'- e- k-r-i- h-n-s-'-h s-e-k-a-s-e-a-h- ----------------------------------------------------- matsa'ta/matsa't et kartis hanesi'ah shelkha/shelakh?
han – sin ‫--- – ---‬ ‫--- – ש--- ‫-ו- – ש-ו- ----------- ‫הוא – שלו‬ 0
hu – --e-o h- – s---- h- – s-e-o ---------- hu – shelo
Vet du, var hans nyckel är? ‫-ת ----יוד- - ת איפ- -מ-ת--של--‬ ‫-- / ה י--- / ת א--- ה---- ש---- ‫-ת / ה י-ד- / ת א-פ- ה-פ-ח ש-ו-‬ --------------------------------- ‫את / ה יודע / ת איפה המפתח שלו?‬ 0
a-a---t ---e'a-yo---a--e---h--ama-teax -he--? a------ y------------- e---- h-------- s----- a-a-/-t y-d-'-/-o-e-a- e-f-h h-m-f-e-x s-e-o- --------------------------------------------- atah/at yode'a/yode'at eyfoh hamafteax shelo?
Vet du, var hans biljett är? ‫א--- --י-דע / ת-א--ה --טיס--נס-ע--ש---‬ ‫-- / ה י--- / ת א--- כ---- ה----- ש---- ‫-ת / ה י-ד- / ת א-פ- כ-ט-ס ה-ס-ע- ש-ו-‬ ---------------------------------------- ‫את / ה יודע / ת איפה כרטיס הנסיעה שלו?‬ 0
ata---t y-d-'a-yo--'at--y--h----ti---anesi'-h--hel-? a------ y------------- e---- k----- h-------- s----- a-a-/-t y-d-'-/-o-e-a- e-f-h k-r-i- h-n-s-'-h s-e-o- ---------------------------------------------------- atah/at yode'a/yode'at eyfoh kartis hanesi'ah shelo?
hon – hennes ‫היא –-שלה‬ ‫--- – ש--- ‫-י- – ש-ה- ----------- ‫היא – שלה‬ 0
h--- ---l-h h- – s----- h- – s-e-a- ----------- hi – shelah
Hennes pengar är borta. ‫--סף--ל- -בד.‬ ‫---- ש-- א---- ‫-כ-ף ש-ה א-ד-‬ --------------- ‫הכסף שלה אבד.‬ 0
h-k--ef s--la--avad. h------ s----- a---- h-k-s-f s-e-a- a-a-. -------------------- hakesef shelah avad.
Och hennes kontokort är också borta. ‫וכר-י- -אש--- של- אב---- -ן.‬ ‫------ ה----- ש-- א-- ג- כ--- ‫-כ-ט-ס ה-ש-א- ש-ה א-ד ג- כ-.- ------------------------------ ‫וכרטיס האשראי שלה אבד גם כן.‬ 0
w-k---is --'a-h-a'y----l---a--d-gam-ke-. w------- h--------- s----- a--- g-- k--- w-k-r-i- h-'-s-r-'- s-e-a- a-a- g-m k-n- ---------------------------------------- w'kartis ha'ashra'y shelah avad gam ken.
vi – vår ‫א-ח-ו --שלנ-‬ ‫----- – ש---- ‫-נ-נ- – ש-נ-‬ -------------- ‫אנחנו – שלנו‬ 0
ana-n----she-anu a----- – s------ a-a-n- – s-e-a-u ---------------- anaxnu – shelanu
Vår morfar / farfar är sjuk. ‫--א -לנ- ---ה.‬ ‫--- ש--- ח----- ‫-ב- ש-נ- ח-ל-.- ---------------- ‫סבא שלנו חולה.‬ 0
s-ba s--l--- --le-. s--- s------ x----- s-b- s-e-a-u x-l-h- ------------------- saba shelanu xoleh.
Vår mormor / farmor är frisk. ‫--תא --נו--ר---.‬ ‫---- ש--- ב------ ‫-ב-א ש-נ- ב-י-ה-‬ ------------------ ‫סבתא שלנו בריאה.‬ 0
s---- sh--a---b-i---. s---- s------ b------ s-v-a s-e-a-u b-i-a-. --------------------- savta shelanu bri'ah.
ni – er ‫א-ם-- - –-שלכם-/ ן‬ ‫--- / ן – ש--- / ן- ‫-ת- / ן – ש-כ- / ן- -------------------- ‫אתם / ן – שלכם / ן‬ 0
atem/a-en-– ----a-h-m/--el-khen a-------- – s------------------ a-e-/-t-n – s-e-a-h-m-s-e-a-h-n ------------------------------- atem/aten – shelakhem/shelakhen
Barn, var är er pappa? ‫י---ם-/--ת- איפ- א-א --כ--/ ן-‬ ‫----- / ו-- א--- א-- ש--- / ן-- ‫-ל-י- / ו-, א-פ- א-א ש-כ- / ן-‬ -------------------------------- ‫ילדים / ות, איפה אבא שלכם / ן?‬ 0
ye----m/y---------y-o- aba---e-akh-----e-akhen? y--------------- e---- a-- s------------------- y-l-d-m-y-l-d-t- e-f-h a-a s-e-a-h-m-s-e-a-h-n- ----------------------------------------------- yeladim/yeladot, eyfoh aba shelakhem/shelakhen?
Barn, var är er mamma? ‫------- --- א--ה א-- ש-כ--/ ן-‬ ‫----- / ו-- א--- א-- ש--- / ן-- ‫-ל-י- / ו-, א-פ- א-א ש-כ- / ן-‬ -------------------------------- ‫ילדים / ות, איפה אמא שלכם / ן?‬ 0
yel---m-y--a-o-- ----- -ma--hel-kh----hela-h-n? y--------------- e---- i-- s------------------- y-l-d-m-y-l-d-t- e-f-h i-a s-e-a-h-m-s-e-a-h-n- ----------------------------------------------- yeladim/yeladot, eyfoh ima shelakhem/shelakhen?

Kreativt språk

Idag är kreativitet en viktig egenskap. Alla vill vara kreativa. Därför att kreativa människor anses vara intelligenta. Vårt språk ska också vara kreativt. Tidigare försökte människor tala så korrekt som möjligt. Idag bör en person tala så kreativt som möjligt. Reklam och nya medier är exempel på detta. De visar hur man kan leka med språket. Under de senaste 50 åren har betydelsen av kreativitet ökat avsevärt. Även forskningen berörs av fenomenet. Psykologer, utbildare och filosofer undersöker kreativa processer. Kreativitet definieras som förmågan att skapa något nytt. Så en kreativ talare producerar nya språkliga former. Det kan handla om ord eller grammatiska strukturer. Genom att studera kreativt språk, kan lingvister identifiera hur språk förändras. Men inte alla förstår språkliga element. För att förstå kreativt språk, behöver du kunskap. Man måste veta hur språk fungerar. Och man måste vara förtrogen med den värld talarna lever i. Endast då kan man förstå vad de vill säga. Tonårsslang är ett exempel på detta. Barn och unga människor uppfinner alltid nya termer. Vuxna förstår ofta inte dessa ord. Nu har ordböcker, som förklarar tonårsslang, publicerats. Men de är vanligtvis föråldrade redan efter bara en generation! Men kreativt språk kan man lära sig. Utbildare erbjuder många kurser för detta. Den viktigaste regeln är alltid: aktivera din inre röst!