Ordlista

sv Possessiva pronomen 1   »   hi सम्बन्धवाचक सर्वनाम १

66 [sextiosex]

Possessiva pronomen 1

Possessiva pronomen 1

६६ [छियासठ]

66 [chhiyaasath]

सम्बन्धवाचक सर्वनाम १

[sambandhavaachak sarvanaam 1]

svenska hindi Spela Mer
jag – min मै- – म--- / म--- / म--े मैं – मेरा / मेरी / मेरे 0
m--- – m--- / m---- / m--- ma-- – m--- / m---- / m--e main – mera / meree / mere m-i- – m-r- / m-r-e / m-r- -----–------/-------/-----
Jag hittar inte min nyckel. मु-- म--- च--- न--- म-- र-- है मुझे मेरी चाभी नहीं मिल रही है 0
m---- m---- c------- n---- m-- r---- h-- mu--- m---- c------- n---- m-- r---- h-i mujhe meree chaabhee nahin mil rahee hai m-j-e m-r-e c-a-b-e- n-h-n m-l r-h-e h-i ----------------------------------------
Jag hittar inte min biljett. मु-- म--- ट--- न--- म-- र-- है मुझे मेरा टिकट नहीं मिल रहा है 0
m---- m--- t---- n---- m-- r--- h-- mu--- m--- t---- n---- m-- r--- h-i mujhe mera tikat nahin mil raha hai m-j-e m-r- t-k-t n-h-n m-l r-h- h-i -----------------------------------
du – din तु- – त------- / त------- / त------े तुम – तुम्हारा / तुम्हारी / तुम्हारे 0
t-- – t------- / t-------- / t------- tu- – t------- / t-------- / t------e tum – tumhaara / tumhaaree / tumhaare t-m – t-m-a-r- / t-m-a-r-e / t-m-a-r- ----–----------/-----------/---------
Har du hittat din nyckel? क्-- त------ अ--- च--- म-- ग--? क्या तुम्हें अपनी चाभी मिल गयी? 0
k-- t----- a----- c------- m-- g----? ky- t----- a----- c------- m-- g----? kya tumhen apanee chaabhee mil gayee? k-a t-m-e- a-a-e- c-a-b-e- m-l g-y-e? ------------------------------------?
Har du hittat din biljett? क्-- त------ त------- ट--- म-- ग--? क्या तुम्हें तुम्हारा टिकट मिल गया? 0
k-- t----- t------- t---- m-- g---? ky- t----- t------- t---- m-- g---? kya tumhen tumhaara tikat mil gaya? k-a t-m-e- t-m-a-r- t-k-t m-l g-y-? ----------------------------------?
han – sin वह – उ--- / उ--- / उ--े वह – उसका / उसकी / उसके 0
v-- – u---- / u----- / u---- va- – u---- / u----- / u---e vah – usaka / usakee / usake v-h – u-a-a / u-a-e- / u-a-e ----–-------/--------/------
Vet du, var hans nyckel är? क्-- त------ प-- ह-- उ--- च--- क--- ह-? क्या तुम्हें पता है, उसकी चाभी कहाँ है? 0
k-- t----- p--- h--, u----- c------- k----- h--? ky- t----- p--- h--- u----- c------- k----- h--? kya tumhen pata hai, usakee chaabhee kahaan hai? k-a t-m-e- p-t- h-i, u-a-e- c-a-b-e- k-h-a- h-i? -------------------,---------------------------?
Vet du, var hans biljett är? क्-- त------ प-- ह-- उ--- ट--- क--- ह-? क्या तुम्हें पता है, उसका टिकट कहाँ है? 0
k-- t----- p--- h--, u---- t---- k----- h--? ky- t----- p--- h--- u---- t---- k----- h--? kya tumhen pata hai, usaka tikat kahaan hai? k-a t-m-e- p-t- h-i, u-a-a t-k-t k-h-a- h-i? -------------------,-----------------------?
hon – hennes वह – उ--- / उ--- / उ--े वह – उसका / उसकी / उसके 0
v-- – u---- / u----- / u---- va- – u---- / u----- / u---e vah – usaka / usakee / usake v-h – u-a-a / u-a-e- / u-a-e ----–-------/--------/------
Hennes pengar är borta. उस-- प--- च--- ह- ग- ह-ं उसके पैसे चोरी हो गए हैं 0
u---- p---- c----- h- g-- h--- us--- p---- c----- h- g-- h--n usake paise choree ho gae hain u-a-e p-i-e c-o-e- h- g-e h-i- ------------------------------
Och hennes kontokort är också borta. और उ--- क------ क---- भ- च--- ह- ग-- है और उसका क्रेडिट कार्ड भी चोरी हो गया है 0
a-- u---- k----- k---- b--- c----- h- g--- h-- au- u---- k----- k---- b--- c----- h- g--- h-i aur usaka kredit kaard bhee choree ho gaya hai a-r u-a-a k-e-i- k-a-d b-e- c-o-e- h- g-y- h-i ----------------------------------------------
vi – vår हम – ह---- / ह---- / ह---े हम – हमारा / हमारी / हमारे 0
h-- – h------ / h------- / h------ ha- – h------ / h------- / h-----e ham – hamaara / hamaaree / hamaare h-m – h-m-a-a / h-m-a-e- / h-m-a-e ----–---------/----------/--------
Vår morfar / farfar är sjuk. हम--- द--- ब---- ह-ं हमारे दादा बीमार हैं 0
h------ d---- b------ h--- ha----- d---- b------ h--n hamaare daada beemaar hain h-m-a-e d-a-a b-e-a-r h-i- --------------------------
Vår mormor / farmor är frisk. हम--- द--- क- स--- अ---- है हमारी दादी की सेहत अच्छी है 0
h------- d----- k-- s---- a------- h-- ha------ d----- k-- s---- a------- h-i hamaaree daadee kee sehat achchhee hai h-m-a-e- d-a-e- k-e s-h-t a-h-h-e- h-i --------------------------------------
ni – er तु- स- – त------- / त------- / त------े तुम सब – तुम्हारा / तुम्हारी / तुम्हारे 0
t-- s-- – t------- / t-------- / t------- tu- s-- – t------- / t-------- / t------e tum sab – tumhaara / tumhaaree / tumhaare t-m s-b – t-m-a-r- / t-m-a-r-e / t-m-a-r- --------–----------/-----------/---------
Barn, var är er pappa? बच----- त------- प--- क--- ह--? बच्चों, तुम्हारे पिता कहाँ हैं? 0
b-------, t------- p--- k----- h---? ba------- t------- p--- k----- h---? bachchon, tumhaare pita kahaan hain? b-c-c-o-, t-m-a-r- p-t- k-h-a- h-i-? --------,--------------------------?
Barn, var är er mamma? बच----- त------- म-- क--- ह--? बच्चों, तुम्हारी माँ कहाँ हैं? 0
b-------, t-------- m--- k----- h---? ba------- t-------- m--- k----- h---? bachchon, tumhaaree maan kahaan hain? b-c-c-o-, t-m-a-r-e m-a- k-h-a- h-i-? --------,---------------------------?

Kreativt språk

Idag är kreativitet en viktig egenskap. Alla vill vara kreativa. Därför att kreativa människor anses vara intelligenta. Vårt språk ska också vara kreativt. Tidigare försökte människor tala så korrekt som möjligt. Idag bör en person tala så kreativt som möjligt. Reklam och nya medier är exempel på detta. De visar hur man kan leka med språket. Under de senaste 50 åren har betydelsen av kreativitet ökat avsevärt. Även forskningen berörs av fenomenet. Psykologer, utbildare och filosofer undersöker kreativa processer. Kreativitet definieras som förmågan att skapa något nytt. Så en kreativ talare producerar nya språkliga former. Det kan handla om ord eller grammatiska strukturer. Genom att studera kreativt språk, kan lingvister identifiera hur språk förändras. Men inte alla förstår språkliga element. För att förstå kreativt språk, behöver du kunskap. Man måste veta hur språk fungerar. Och man måste vara förtrogen med den värld talarna lever i. Endast då kan man förstå vad de vill säga. Tonårsslang är ett exempel på detta. Barn och unga människor uppfinner alltid nya termer. Vuxna förstår ofta inte dessa ord. Nu har ordböcker, som förklarar tonårsslang, publicerats. Men de är vanligtvis föråldrade redan efter bara en generation! Men kreativt språk kan man lära sig. Utbildare erbjuder många kurser för detta. Den viktigaste regeln är alltid: aktivera din inre röst!