Ordlista

sv Possessiva pronomen 1   »   uk Присвійні займенники 1

66 [sextiosex]

Possessiva pronomen 1

Possessiva pronomen 1

66 [шістдесят шість]

66 [shistdesyat shistʹ]

Присвійні займенники 1

[Prysviy̆ni zay̆mennyky 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
jag – min я-----й я – м-- я – м-й ------- я – мій 0
ya --mi-̆ y- – m--- y- – m-y- --------- ya – miy̆
Jag hittar inte min nyckel. Я--- -ожу------и -ого -л---. Я н- м--- з----- м--- к----- Я н- м-ж- з-а-т- м-г- к-ю-а- ---------------------------- Я не можу знайти мого ключа. 0
YA--e --zh- --a--ty-m-h- --yuc--. Y- n- m---- z------ m--- k------- Y- n- m-z-u z-a-̆-y m-h- k-y-c-a- --------------------------------- YA ne mozhu znay̆ty moho klyucha.
Jag hittar inte min biljett. Я н---о-----а-ти-м-г- -----а. Я н- м--- з----- м--- к------ Я н- м-ж- з-а-т- м-г- к-и-к-. ----------------------------- Я не можу знайти мого квитка. 0
YA ---m--h--zn--̆ty-moho k-yt--. Y- n- m---- z------ m--- k------ Y- n- m-z-u z-a-̆-y m-h- k-y-k-. -------------------------------- YA ne mozhu znay̆ty moho kvytka.
du – din т-----вій т- – т--- т- – т-і- --------- ти – твій 0
ty------y̆ t- – t---- t- – t-i-̆ ---------- ty – tviy̆
Har du hittat din nyckel? Ти -най--в-т----кл-ч? Т- з------ т--- к---- Т- з-а-ш-в т-і- к-ю-? --------------------- Ти знайшов твій ключ? 0
T--znay----v -v-y̆ k-y-c-? T- z-------- t---- k------ T- z-a-̆-h-v t-i-̆ k-y-c-? -------------------------- Ty znay̆shov tviy̆ klyuch?
Har du hittat din biljett? Т- зна--ов--ві--п--------к--т--? Т- з------ т--- п------- к------ Т- з-а-ш-в т-і- п-о-з-и- к-и-о-? -------------------------------- Ти знайшов твій проїзний квиток? 0
Ty z--y̆---v t---̆----i--n-y--k-----? T- z-------- t---- p--------- k------ T- z-a-̆-h-v t-i-̆ p-o-̈-n-y- k-y-o-? ------------------------------------- Ty znay̆shov tviy̆ proïznyy̆ kvytok?
han – sin він-–-йо-о в-- – й--- в-н – й-г- ---------- він – його 0
v-n----̆--o v-- – y---- v-n – y-o-o ----------- vin – y̆oho
Vet du, var hans nyckel är? Зн------- йо-----ю-? З----- д- й--- к---- З-а-ш- д- й-г- к-ю-? -------------------- Знаєш, де його ключ? 0
Znay---, ---y---o-k-----? Z------- d- y---- k------ Z-a-e-h- d- y-o-o k-y-c-? ------------------------- Znayesh, de y̆oho klyuch?
Vet du, var hans biljett är? Знає----е--о-о----ї--и--кви--к? З----- д- й--- п------- к------ З-а-ш- д- й-г- п-о-з-и- к-и-о-? ------------------------------- Знаєш, де його проїзний квиток? 0
Z-ayesh,--e-y̆o-o --oïzn--- k--tok? Z------- d- y---- p--------- k------ Z-a-e-h- d- y-o-o p-o-̈-n-y- k-y-o-? ------------------------------------ Znayesh, de y̆oho proïznyy̆ kvytok?
hon – hennes в--- – -ї в--- – ї- в-н- – ї- --------- вона – її 0
v--a –-ïï v--- – i--- v-n- – i-i- ----------- vona – ïï
Hennes pengar är borta. Ї--гр---- -е---. Ї- г----- н----- Ї- г-о-е- н-м-є- ---------------- Її грошей немає. 0
Ï-̈ -ros-e-- ne----. I--- h------- n------ I-i- h-o-h-y- n-m-y-. --------------------- Ïï hroshey̆ nemaye.
Och hennes kontokort är också borta. І її---е--тно-------и----о- нем--. І ї- к-------- к----- т---- н----- І ї- к-е-и-н-ї к-р-к- т-к-ж н-м-є- ---------------------------------- І її кредитної картки також немає. 0
I ---̈-k--dyt---- kart-y----o-- nema--. I i--- k--------- k----- t----- n------ I i-i- k-e-y-n-i- k-r-k- t-k-z- n-m-y-. --------------------------------------- I ïï kredytnoï kartky takozh nemaye.
vi – vår м- - --ш м- – н-- м- – н-ш -------- ми – наш 0
m--- na-h m- – n--- m- – n-s- --------- my – nash
Vår morfar / farfar är sjuk. Наш дідус- -вор--. Н-- д----- х------ Н-ш д-д-с- х-о-и-. ------------------ Наш дідусь хворий. 0
Nash-did-s---h--ry--. N--- d----- k-------- N-s- d-d-s- k-v-r-y-. --------------------- Nash didusʹ khvoryy̆.
Vår mormor / farmor är frisk. Н-ш- б----- -д-ро--. Н--- б----- з------- Н-ш- б-б-с- з-о-о-а- -------------------- Наша бабуся здорова. 0
N--ha babu-y--zdo-ov-. N---- b------ z------- N-s-a b-b-s-a z-o-o-a- ---------------------- Nasha babusya zdorova.
ni – er в--–--аш в- – в-- в- – в-ш -------- ви – ваш 0
vy-----sh v- – v--- v- – v-s- --------- vy – vash
Barn, var är er pappa? Діти,-де--а- та-о? Д---- д- в-- т---- Д-т-, д- в-ш т-т-? ------------------ Діти, де ваш тато? 0
D-----d--v--h--a--? D---- d- v--- t---- D-t-, d- v-s- t-t-? ------------------- Dity, de vash tato?
Barn, var är er mamma? Діт---де----а м-ма? Д---- д- в--- м---- Д-т-, д- в-ш- м-м-? ------------------- Діти, де ваша мама? 0
Di--,-de--a-ha-----? D---- d- v---- m---- D-t-, d- v-s-a m-m-? -------------------- Dity, de vasha mama?

Kreativt språk

Idag är kreativitet en viktig egenskap. Alla vill vara kreativa. Därför att kreativa människor anses vara intelligenta. Vårt språk ska också vara kreativt. Tidigare försökte människor tala så korrekt som möjligt. Idag bör en person tala så kreativt som möjligt. Reklam och nya medier är exempel på detta. De visar hur man kan leka med språket. Under de senaste 50 åren har betydelsen av kreativitet ökat avsevärt. Även forskningen berörs av fenomenet. Psykologer, utbildare och filosofer undersöker kreativa processer. Kreativitet definieras som förmågan att skapa något nytt. Så en kreativ talare producerar nya språkliga former. Det kan handla om ord eller grammatiska strukturer. Genom att studera kreativt språk, kan lingvister identifiera hur språk förändras. Men inte alla förstår språkliga element. För att förstå kreativt språk, behöver du kunskap. Man måste veta hur språk fungerar. Och man måste vara förtrogen med den värld talarna lever i. Endast då kan man förstå vad de vill säga. Tonårsslang är ett exempel på detta. Barn och unga människor uppfinner alltid nya termer. Vuxna förstår ofta inte dessa ord. Nu har ordböcker, som förklarar tonårsslang, publicerats. Men de är vanligtvis föråldrade redan efter bara en generation! Men kreativt språk kan man lära sig. Utbildare erbjuder många kurser för detta. Den viktigaste regeln är alltid: aktivera din inre röst!