Ordlista

sv Possessiva pronomen 2   »   bg Притежателни местоимения 2

67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

Possessiva pronomen 2

67 [шейсет и седем]

67 [sheyset i sedem]

Притежателни местоимения 2

[Pritezhatelni mestoimeniya 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
glasögonen Оч--а О---- О-и-а ----- Очила 0
O--i-a O----- O-h-l- ------ Ochila
Han har glömt sina glasögon. То-----р--- -в-------и---/ о-и-а---си. Т-- з------ с----- о---- / о------ с-- Т-й з-б-а-и с-о-т- о-и-а / о-и-а-а с-. -------------------------------------- Той забрави своите очила / очилата си. 0
Toy -a-ra-i---o-te och--a ---chilat--si. T-- z------ s----- o----- / o------- s-- T-y z-b-a-i s-o-t- o-h-l- / o-h-l-t- s-. ---------------------------------------- Toy zabravi svoite ochila / ochilata si.
Var har han sina glasögon då? К----ли са ----в-т----ил--- ---лата---? К--- л- с- н------- о---- / о------ м-- К-д- л- с- н-г-в-т- о-и-а / о-и-а-а м-? --------------------------------------- Къде ли са неговите очила / очилата му? 0
Kyde-l---- -e--vi-- ---il- /-o-----ta m-? K--- l- s- n------- o----- / o------- m-- K-d- l- s- n-g-v-t- o-h-l- / o-h-l-t- m-? ----------------------------------------- Kyde li sa negovite ochila / ochilata mu?
klockan Ча--вник Ч------- Ч-с-в-и- -------- Часовник 0
C-asov-ik C-------- C-a-o-n-k --------- Chasovnik
Hans klocka är sönder. Н-г-в-----асов-и--/ ч---вн--ъ- -у-е---в-----. Н------- ч------- / ч--------- м- е п-------- Н-г-в-я- ч-с-в-и- / ч-с-в-и-ъ- м- е п-в-е-е-. --------------------------------------------- Неговият часовник / часовникът му е повреден. 0
Ne-o-i--t-c-as-vn---/-c-as----k-t -- y--po---de-. N-------- c-------- / c---------- m- y- p-------- N-g-v-y-t c-a-o-n-k / c-a-o-n-k-t m- y- p-v-e-e-. ------------------------------------------------- Negoviyat chasovnik / chasovnikyt mu ye povreden.
Klockan hänger på väggen. Ч-совни--т вис- н---т-н-та. Ч--------- в--- н- с------- Ч-с-в-и-ъ- в-с- н- с-е-а-а- --------------------------- Часовникът виси на стената. 0
C-a-------t-vis---a--ten---. C---------- v--- n- s------- C-a-o-n-k-t v-s- n- s-e-a-a- ---------------------------- Chasovnikyt visi na stenata.
passet П---орт П------ П-с-о-т ------- Паспорт 0
P-sp--t P------ P-s-o-t ------- Pasport
Han har förlorat sitt pass. Т-- загуби-своя---сп-рт-- па-п--та-си. Т-- з----- с--- п------ / п------- с-- Т-й з-г-б- с-о- п-с-о-т / п-с-о-т- с-. -------------------------------------- Той загуби своя паспорт / паспорта си. 0
T-y---g--i----y---a--o-t /--as--rta--i. T-- z----- s---- p------ / p------- s-- T-y z-g-b- s-o-a p-s-o-t / p-s-o-t- s-. --------------------------------------- Toy zagubi svoya pasport / pasporta si.
Var har han sitt pass då? К--е -и---негови-т-паспор--/--а--ор--т-му? К--- л- е н------- п------ / п-------- м-- К-д- л- е н-г-в-я- п-с-о-т / п-с-о-т-т м-? ------------------------------------------ Къде ли е неговият паспорт / паспортът му? 0
Ky-e li y- --go-i-at----p-r- ----s-ortyt --? K--- l- y- n-------- p------ / p-------- m-- K-d- l- y- n-g-v-y-t p-s-o-t / p-s-o-t-t m-? -------------------------------------------- Kyde li ye negoviyat pasport / pasportyt mu?
de – deras, sina те-–-тех-н-/---о--- -и т- – т---- / с--- / с- т- – т-х-н / с-о- / с- ---------------------- те – техен / свои / си 0
t----te-hen /--voi - si t- – t----- / s--- / s- t- – t-k-e- / s-o- / s- ----------------------- te – tekhen / svoi / si
Barnen kan inte hitta sina föräldrar. Де-а----- мо--т-д- н-ме-я- с----е -одит-л- / -одите---е--и. Д----- н- м---- д- н------ с----- р------- / р--------- с-- Д-ц-т- н- м-г-т д- н-м-р-т с-о-т- р-д-т-л- / р-д-т-л-т- с-. ----------------------------------------------------------- Децата не могат да намерят своите родители / родителите си. 0
D-ts-t--n- m--a- da n-m--ya-----i-e ro--te---/-ro--t-l-t--si. D------ n- m---- d- n------- s----- r------- / r--------- s-- D-t-a-a n- m-g-t d- n-m-r-a- s-o-t- r-d-t-l- / r-d-t-l-t- s-. ------------------------------------------------------------- Detsata ne mogat da nameryat svoite roditeli / roditelite si.
Men där kommer ju deras föräldrar! Но е- т-м-те-н-т- р-ди-е-и / род----ите-----д---! Н- е- т-- т------ р------- / р--------- и- и----- Н- е- т-м т-х-и-е р-д-т-л- / р-д-т-л-т- и- и-в-т- ------------------------------------------------- Но ей там техните родители / родителите им идват! 0
N--ye- -a- t-k-n--e-r-ditel- ------t-lite-----d-at! N- y-- t-- t------- r------- / r--------- i- i----- N- y-y t-m t-k-n-t- r-d-t-l- / r-d-t-l-t- i- i-v-t- --------------------------------------------------- No yey tam tekhnite roditeli / roditelite im idvat!
Ni – Er В-е – --ш-- -и В-- – В-- / В- В-е – В-ш / В- -------------- Вие – Ваш / Ви 0
V-e ----------i V-- – V--- / V- V-e – V-s- / V- --------------- Vie – Vash / Vi
Hur var er resa, herr Müller? К---б--е-Ваш----път-ван- /-п-т--а-е-о------о--один--ю-ер? К-- б--- В----- п------- / п--------- В-- г------- М----- К-к б-ш- В-ш-т- п-т-в-н- / п-т-в-н-т- В-, г-с-о-и- М-л-р- --------------------------------------------------------- Как беше Вашето пътуване / пътуването Ви, господин Мюлер? 0
K-k-b--h---as-et- -y-uvane-- -y-----eto -i- gos--d----yu-e-? K-- b---- V------ p------- / p--------- V-- g------- M------ K-k b-s-e V-s-e-o p-t-v-n- / p-t-v-n-t- V-, g-s-o-i- M-u-e-? ------------------------------------------------------------ Kak beshe Vasheto pytuvane / pytuvaneto Vi, gospodin Myuler?
Var är er fru, herr Müller? К----- Ваша-а же---/ жена-----го----и- Мюлер? К--- е В----- ж--- / ж--- В-- г------- М----- К-д- е В-ш-т- ж-н- / ж-н- В-, г-с-о-и- М-л-р- --------------------------------------------- Къде е Вашата жена / жена Ви, господин Мюлер? 0
Ky----- -a-hat- ---n--- zhena--i,-go--od-n-----e-? K--- y- V------ z---- / z---- V-- g------- M------ K-d- y- V-s-a-a z-e-a / z-e-a V-, g-s-o-i- M-u-e-? -------------------------------------------------- Kyde ye Vashata zhena / zhena Vi, gospodin Myuler?
Ni – Er В-- – В---- -и В-- – В-- / В- В-е – В-ш / В- -------------- Вие – Ваш / Ви 0
V-----V-sh---Vi V-- – V--- / V- V-e – V-s- / V- --------------- Vie – Vash / Vi
Hur var er resa, fru Schmidt? Ка----ш- Ваше---пъ-у--н--/ пъ--в---т---и,-гос---- Ш--т? К-- б--- В----- п------- / п--------- В-- г------ Ш---- К-к б-ш- В-ш-т- п-т-в-н- / п-т-в-н-т- В-, г-с-о-о Ш-и-? ------------------------------------------------------- Как беше Вашето пътуване / пътуването Ви, госпожо Шмит? 0
K------he--ash--o pyt-v--e ----tu-a-e-o-Vi- gosp-zho--hm--? K-- b---- V------ p------- / p--------- V-- g------- S----- K-k b-s-e V-s-e-o p-t-v-n- / p-t-v-n-t- V-, g-s-o-h- S-m-t- ----------------------------------------------------------- Kak beshe Vasheto pytuvane / pytuvaneto Vi, gospozho Shmit?
Var är er man, fru Schmidt? Къде е-В--ият --- - ---ъ- -и, --сп-жо -м-т? К--- е В----- м-- / м---- В-- г------ Ш---- К-д- е В-ш-я- м-ж / м-ж-т В-, г-с-о-о Ш-и-? ------------------------------------------- Къде е Вашият мъж / мъжът Ви, госпожо Шмит? 0
K-d- -- Va-h-y-t --z- / --zh-- Vi, g----z-o S-mit? K--- y- V------- m--- / m----- V-- g------- S----- K-d- y- V-s-i-a- m-z- / m-z-y- V-, g-s-o-h- S-m-t- -------------------------------------------------- Kyde ye Vashiyat myzh / myzhyt Vi, gospozho Shmit?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!