Ordlista

sv Possessiva pronomen 2   »   bs Prisvojne zamjenice 2

67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

Possessiva pronomen 2

67 [šezdeset i sedam]

Prisvojne zamjenice 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bosniska Spela Mer
glasögonen na---le n------ n-o-a-e ------- naočale 0
Han har glömt sina glasögon. On -- -ab--a--o-----e-----ale. O- j- z-------- s---- n------- O- j- z-b-r-v-o s-o-e n-o-a-e- ------------------------------ On je zaboravio svoje naočale. 0
Var har han sina glasögon då? Ma---je su -u --oč--e? M- g--- s- m- n------- M- g-j- s- m- n-o-a-e- ---------------------- Ma gdje su mu naočale? 0
klockan sat s-- s-t --- sat 0
Hans klocka är sönder. Nj-gov-s-- -- --k--r--. N----- s-- j- p-------- N-e-o- s-t j- p-k-a-e-. ----------------------- Njegov sat je pokvaren. 0
Klockan hänger på väggen. Sat vi-i--- -i--. S-- v--- n- z---- S-t v-s- n- z-d-. ----------------- Sat visi na zidu. 0
passet pasoš p---- p-s-š ----- pasoš 0
Han har förlorat sitt pass. O- je-iz---io s--j-p-s--. O- j- i------ s--- p----- O- j- i-g-b-o s-o- p-s-š- ------------------------- On je izgubio svoj pasoš. 0
Var har han sitt pass då? G-je -e onda n--go----s--? G--- j- o--- n----- p----- G-j- j- o-d- n-e-o- p-s-š- -------------------------- Gdje je onda njegov pasoš? 0
de – deras, sina o-i –-n---ov-/ ---h--a----j-ho-o o-- – n----- / n------ / n------ o-i – n-i-o- / n-i-o-a / n-i-o-o -------------------------------- oni – njihov / njihova / njihovo 0
Barnen kan inte hitta sina föräldrar. Dj--a-ne m--u na---nj-h--e r---te--e. D---- n- m--- n--- n------ r--------- D-e-a n- m-g- n-ć- n-i-o-e r-d-t-l-e- ------------------------------------- Djeca ne mogu naći njihove roditelje. 0
Men där kommer ju deras föräldrar! A---e-o-dol-z- nj--ov--r-di-el-i! A-- e-- d----- n------ r--------- A-i e-o d-l-z- n-i-o-i r-d-t-l-i- --------------------------------- Ali eto dolaze njihovi roditelji! 0
Ni – Er V--– V------aš--/ Vaše V- – V-- / V--- / V--- V- – V-š / V-š- / V-š- ---------------------- Vi – Vaš / Vaša / Vaše 0
Hur var er resa, herr Müller? K-kvo--e--ilo----e pu--v-nje- -ospo-i-e M-le-? K---- j- b--- V--- p--------- g-------- M----- K-k-o j- b-l- V-š- p-t-v-n-e- g-s-o-i-e M-l-r- ---------------------------------------------- Kakvo je bilo Vaše putovanje, gospodine Miler? 0
Var är er fru, herr Müller? G-j- -e-Va-a ž---,-go-p-di-e -i-e-? G--- j- V--- ž---- g-------- M----- G-j- j- V-š- ž-n-, g-s-o-i-e M-l-r- ----------------------------------- Gdje je Vaša žena, gospodine Miler? 0
Ni – Er V- - V-š---Vaš--/--a-e V- – V-- / V--- / V--- V- – V-š / V-š- / V-š- ---------------------- Vi – Vaš / Vaša / Vaše 0
Hur var er resa, fru Schmidt? K--vo--- bil--Va-e-p-t--an--,-gospo-- Sch--d-? K---- j- b--- V--- p--------- g------ S------- K-k-o j- b-l- V-š- p-t-v-n-e- g-s-o-o S-h-i-t- ---------------------------------------------- Kakvo je bilo Vaše putovanje, gospođo Schmidt? 0
Var är er man, fru Schmidt? Gd---je V-- mu-, ---po-o S-h-i-t? G--- j- V-- m--- g------ S------- G-j- j- V-š m-ž- g-s-o-o S-h-i-t- --------------------------------- Gdje je Vaš muž, gospođo Schmidt? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!