Ordlista

sv Possessiva pronomen 2   »   lv Piederības vietniekvārdi 2

67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

Possessiva pronomen 2

67 [sešdesmit septiņi]

Piederības vietniekvārdi 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
glasögonen b---l-s b------ b-i-l-s ------- brilles 0
Han har glömt sina glasögon. V-ņ- aizmirs--sa-a--bril-e-. V--- a------- s---- b------- V-ņ- a-z-i-s- s-v-s b-i-l-s- ---------------------------- Viņš aizmirsa savas brilles. 0
Var har han sina glasögon då? Kur---- i--v-ņ----il-es? K-- t-- i- v--- b------- K-r t-d i- v-ņ- b-i-l-s- ------------------------ Kur tad ir viņa brilles? 0
klockan pu-k-t--is p--------- p-l-s-e-i- ---------- pulkstenis 0
Hans klocka är sönder. V-ņ- ---ks-e-i- i--sab-j-j--s. V--- p--------- i- s---------- V-ņ- p-l-s-e-i- i- s-b-j-j-e-. ------------------------------ Viņa pulkstenis ir sabojājies. 0
Klockan hänger på väggen. Pu---te-i- k---------e-s---a-. P--------- k------ p-- s------ P-l-s-e-i- k-r-j-s p-e s-e-a-. ------------------------------ Pulkstenis karājas pie sienas. 0
passet p--e p--- p-s- ---- pase 0
Han har förlorat sitt pass. V-ņš ----az-u-ē--s ---u -asi. V--- i- p--------- s--- p---- V-ņ- i- p-z-u-ē-i- s-v- p-s-. ----------------------------- Viņš ir pazaudējis savu pasi. 0
Var har han sitt pass då? Ku--t-d-ir -iņa pa-e? K-- t-- i- v--- p---- K-r t-d i- v-ņ- p-s-? --------------------- Kur tad ir viņa pase? 0
de – deras, sina v--i---v--u v--- – v--- v-ņ- – v-ņ- ----------- viņi – viņu 0
Barnen kan inte hitta sina föräldrar. Bērni -ev-- at-a-- ----- v-cā-u-. B---- n---- a----- s---- v------- B-r-i n-v-r a-r-s- s-v-s v-c-k-s- --------------------------------- Bērni nevar atrast savus vecākus. 0
Men där kommer ju deras föräldrar! B---t-r -au --k-viņu---c---. B-- t-- j-- n-- v--- v------ B-t t-r j-u n-k v-ņ- v-c-k-. ---------------------------- Bet tur jau nāk viņu vecāki. 0
Ni – Er J-- - -ū-u J-- – J--- J-s – J-s- ---------- Jūs – Jūsu 0
Hur var er resa, herr Müller? K--s-b--a----- ------m-- -il--ra -u-gs? K--- b--- J--- c-------- M------ k----- K-d- b-j- J-s- c-ļ-j-m-, M-l-e-a k-n-s- --------------------------------------- Kāds bija Jūsu ceļojums, Millera kungs? 0
Var är er fru, herr Müller? Ku- ir --su s-e-a---illera -u-gs? K-- i- J--- s----- M------ k----- K-r i- J-s- s-e-a- M-l-e-a k-n-s- --------------------------------- Kur ir Jūsu sieva, Millera kungs? 0
Ni – Er J-s --J-su J-- – J--- J-s – J-s- ---------- Jūs – Jūsu 0
Hur var er resa, fru Schmidt? K--- -i-- -ū-u ceļ--u--, Š---e---undze? K--- b--- J--- c-------- Š----- k------ K-d- b-j- J-s- c-ļ-j-m-, Š-i-e- k-n-z-? --------------------------------------- Kāds bija Jūsu ceļojums, Šmites kundze? 0
Var är er man, fru Schmidt? Ku- ----ūs--vī-s, -m-t-s-k---z-? K-- i- J--- v---- Š----- k------ K-r i- J-s- v-r-, Š-i-e- k-n-z-? -------------------------------- Kur ir Jūsu vīrs, Šmites kundze? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!